Cellen och dess delar

Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om cellerna fungerar på ett likartat sätt finns det skillnader mellan dem. En del celler har till exempel specialiserats så att de är bra på att röra sig, eller på att ta emot information.

Tillsammans med andra celler som fungerar på samma sätt bygger cellerna upp vävnader, till exempel muskulatur och ben. Vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor. Tillsammans är vävnaderna och organen vår kropp. Tack vare att cellerna fungerar olika kan kroppen bli så komplex som den är.

100 000 miljarder celler Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär 100 000 miljarder celler. Alla celler är inte helt lika, utan har olika uppgifter och lite olika utseende. Nervceller har till exempel långa trådliknande utskott så att de kan leda information till andra delar av kroppen. Cellerna är mycket små. Äggcellen är störst cell - ca 0,1 mm i diameter. Röda blodkroppar är minst – ca 0,007 mm i diameter. Celler består av ca 80 % av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater t ex socker samt arvsmassan, DNA.

Cellen

Cellmembran - Tullen Cellmembranet fungerar som ett skydd och hindrar vattenlösliga ämnen från att fritt föras ut ur cellen. Innehållet i cellen skiljer sig mycket från miljön utanför cellen, och det är viktigt att den skillnaden finns annars skulle inte cellen överleva. Inuti cellen finns det mycket kaliumjoner, medan vävnadsvätskan utanför cellen innehåller mer natriumjoner.

Cellkärnan -chefen Cellens kärna styr alla funktioner i cellen. Kärnan innehåller arvsmassa, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener som innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. DNA har formen av tunna trådar. När cellen ska delas rullar trådarna ihop sig till kromosomer.

Cellkärnan -chefen De flesta celler har en cellkärna.Vissa celler har flera kärnor, till exempel skelettmuskelceller. Röda blodkroppar saknar cellkärna. Kärnan omges av ett kärnmembran som har små öppningar så att information kan skickas ut. På så sätt styr kärnan vad som sker i cellen.

Mitokondrier - Kraftverken Mitokondrier omvandlar energi från kolhydrater, fett och proteiner till former som kan användas i kroppen. ATP kallas det viktigaste ämnet som mitokondrierna blidar.

Ribosomerna - Fabriker Ribosomer är små korn i cellen som bygger ihop proteiner av så kallade aminosyror, som man får i sig med maten. Det är cellkärnan som styr vilka proteiner som ska bildas.

Lysosomerna städar Lysosomer är cellens renhållnings- och nedbrytningsanläggning. De tar hand om gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, t ex exempel bakterier. Det som kan återanvändas förs tillbaka till cellplasman, medan resten transporteras ut ur cellen.

Cellens transportsystem Det endoplasmatiska retiklet (ER) är ett nätverk av platta rör och blåsor som bl a fungerar som transportsystem. Rörsystemet har kontakt med både cellens kärna och cellmembranet. Ämnen som bildas inne i cellen förs med hjälp av transportsystemet till utsidan av cellen. I vissa delar av det endoplasmatiska retiklet tillverkar ribosomer proteiner. De sorteras och packas i den så kallade Golgi-apparaten och transporteras sedan ut ur cellen.

Stamceller – omogna celler Stamceller kan delas och utvecklas till många olika celltyper. Kroppens urstamcell är den befruktade äggcellen. Vid de första celldelningarna, kan varje enskild cell ge upphov till en ny människa. När fostret växer börjar cellerna specialicera sig och stamcellerna kan inte längre utvecklas till vilket cellslag som helst. Stamcellerna gör att unga människor växer och hos vuxna hjälper de till att bilda celler som har begränsad livslängd, eller celler som man har förlorat genom någon skada. I huden och tarmslemhinnan finns stamceller som kan nybilda vävnad. Även hjärnan har i vissa områden en celldelning som tros bero på stamceller. Stamcellerna förändras med personens ålder och deras förmåga att bilda olika typer av celler minskar.

Källor och länkar 1177.se