Fröplantager Dag Lindgren Alvik 050922 Anläggning av skogfröplantager är det viktigaste som finns… Utsädet grundlägger skogstillståndet ett sekel framåt; Skapar grundvalar för ekonomi och ekologin av hälften av det geografiska området Sverige; Den operativa spjutspetsen mot framtiden; Känn er stolta att ni får vara en av de viktigaste länkarna mellan nu och framtiden!

Recention SkogForsk Plantagesida (tonvikt på Prescher, Lindgren et als forskning sista året) Står: Fröplantager har en livslängd av upp mot 40 år Nya rön: Tallfröplantagers ekonomiska livslängd kan vara kortare, kanske 30 år (Lindgren, Prescher et al 2005). Fröproduktionen är ofta hög även efter 40 år (Prescher, Lindgren et al 2005).

Recention SkogForsk Plantagesida Står: I en fröplantage planteras ca 25 olika vegetativt förökade plusträd (d.v.s. kloner i form av ympar eller sticklingar). Antalet kopior av varje träd beror på hur bra de är men väljs så att det effektiva antalet plusträd blir större än 15. Nya rön: I god överensstämmelse med Lindgren och Prescher (2005), Prescher et al 2006 (in review) och Prescher et al (2004).

Recention SkogForsk Plantagesida Står: Tallplantager med ympar planteras i rader med 3 m avstånd i raden och 7 m körstråk mellan. Nya rön: Det är ungefär lika bra med 400 ympar/hektar som 600 ympar/hektar (Lindgren, Prescher et al 2005).

Kostnads-komponenter för tallplantagefrö-framställning (Lindgren, Prescher et al 2005) Anläggning Klängning, rensning, etc. Skötsel (inkl “markhyra”) Skörd av lågt sittande kottar Den största kostnaden är skörd av högt sittande kottar! Anläggning är inte den dominerande kostnaden! Skörd av högt sittande kottar

“Lindgren, Prescher m fl 2005” gissning av den operativt tillgängliga fröproduktionens utveckling över tiden (400 ympar/hektar), (skärt enligt SkogForsk)

600 obetydligt dyrare än 400. Frökostnaden beror obetydligt på livstiden om den är 35 eller längre, är den kortare blir fröet dyrare. Kottskörden är en tung komponent för frökostnaden och denna beror på ymphöjden. Lägre och yngre ympar ger lägre kottplockningskostnad.

Några fördelar med tidigt “kontaminerat” frö Allt pollen utkorsning! - ingen självbefruktning; kan ge ett par procent vinst! Större “diversitet” Kottar sitter lågt och är billiga att samla in! Två tredjedelar av vinsten! (i mogen plantage tillkommer hälften av fäderna…) Närmare till förädlingsframstegen (bättre än alternativ) Lindgren, Prescher et al (2005) beräknar att vinsten för TreO jämfört med TvåO blir 10% respektive 7% i moget respektive tidigt frö.

Frövärdet beror på den genetiska vinsten och blir med våra antaganden ungefär dubbelt så stort som framställningskostnaden. Vinst av frö = frövärde - framställningskostnad. Vinsten ökar med ca 10% om tidigt frö plockas. Vinsten ökar med ca 20% om fröplantagens livstid minskas från ca 40 år till knappt 30.

Man kanske skall räkna med att tallplantager skall pensioneras vid 30!? “Plantagens plikt är att tjäna i fyrtio år innan pensionsavgång tolereras!” Bort det! Det kan vara genetiskt fördelaktigt att förtidspensionera en frisk plantage för att få högre vinst i skogen! Dessutom är det för tall billigare att samla de lägre sittande kottarna i en ung plantage. Pensioneras en tallplantage vid 30 år istället för 40 ökas frökostnaden bara 6%! Men detta förutsätter att ett avsevärt genetiskt bättre material kommer fram under decenniet efter anläggningen, det är tveksamt om detta blir fallet. Däremot finns skäl att forcera anläggning av TreO!

Rulla in kloner ympvis… Det finns alltid relativt dåliga ympar i plantagen och bättre alternativ… Återkommande gallring, genetiskt men också fenotypiskt (plantageträdegenskaper såsom fröproduktion). En del av de bortgallrade ersätts med genetiska elitympar Fördelar: De bästa träden utnyttjas effektivt Plantagen kan ges nära optimalt antal kopior per klon Kontaminationen minskar för unga ympar Kanske kontaminationen kan minskas genom att låta några gamla pollenproducerande träd bli höga. Högre genetisk vinst, förädlingsframsteg direkt till praktik! Kottplockningskostnad minskar Plantagemarken uttnyttjas hyggligt större del av tiden I första hand där det inte föreligger fröbrist, annars kanske man hellre vill expandera på nya arealer. Därför: sammanställ befintliga erfarenheter av att plantera nya ympar bland gamla (kanske det är för svårt, finnarna har negativ erfarenhet, men det har använts I Albjershus med hyggligt resultat). Det borde gå bättre med gran (små träd bland stora) än tall. Diskutera vid G3 Multrå I eftermiddag!

Toppympning i plantage! Ger snabbare och kanske mer konkurrenskraftig trädvis inrullning! Används operativt i taeda-plantager! Finns erfarenhet för korsningar i Sverige. Kanske börja med gran först eftersom kottarna kommer högt upp! Diskutera inrullningsförsök vid G3 Multrå i eftermiddag!

Tillkommande resurser? EU stödjer ett consortium, TREEBREEDEX under fyra år framåt. 27 EU institutioner medverkar, varibland SkogForsk och jag (SLU). Jag har erbjudit mig att inom ramen för detta arrangera ett fröplantageworkshop i Umeå. För den händelse detta skull realiseras så hoppas jag på stöd från några av er, och jag hoppas att ni uppskattar initiativet. Jag tror att jag kommer att handleda examensarbete av en tjeckisk jägmästare och en japansk postdoc med fröplantageinriktning. Jag vill då i första hand rikta så att det kan tillgodgöras i Finnvids avhandling. Jag samråder nu: Alla nordsvenska tallkloner kottinventerades i arkiv på Sävar. Kanske 100 har också inventerats I plantager. En jämförelse kan vara examensarbetet och sedan blir det en del av en artikel om hur säkra kottprognoser är. Japanen kan göra en uppföljare för enskilda beslut och för gran. Kanske japanen på sikt är en resurs för molekylära plantagestudier. Men det kanske inte blir nått. Tjecken har inte visat sig och är kanske därför inte överdrivet intresserad. Jag försökte strukturera in Finnvids industridoktorander, men det resulterade inte i mycket hittills, de får nog anlägga Brån istället.