easyFairs Elmässan 2014 KNX Konsulthandboken - allt du behöver veta för att föreskriva en KNX-anläggning www.knx.se 1

Företagsoberoende svensk förening KNX Sweden Företagsoberoende svensk förening 11 Huvudmedlemmar > 100 Intressemedlemmar

Info från hemsidan idag

Utveckling anslutna tillverkande företag totalt

370 företag, > 7.354 produkter

Några produktexempel

Varför en KNX Konsulthandbok? Ökad efterfrågan på fastighetsautomation Fler och högre krav från kunder Lagar, normer och regler Komplicerade system – enkla system Konsulthandlingar med skiftande kvalitet Visa exempel på hur det kan se ut

Allt högre krav ställs på modern byggnadsteknologi Komfort, säkerhet och flexibilitet Energimedvetenhet Nya och mobila tekniktrender Ökande förväntningar på auto- matiserade lösningar Vare sig det handlar om ett enfamiljshus, skola, kontor eller annan byggnad så ökar ständigt kraven på enkel och mångsidig styrning av värme, ventilation, belysning och multimedia. Komfort, säkerhet och energisparande funktioner vill vi ha idag och ett sätt att uppnå detta är genom intelligent styrning och övervakning av byggnadens system. Att bara använda energisnåla produkter räcker inte, utan vi måste börja styra de på ett energieffektivt och smart sätt.

Efterfrågan på energisnåla hus ökar Driftnetto=hyresintäkt-kostnader Marknadsvärde=driftnetto/avkastningskrav Ur ett livscykelperspektiv är det intressant att se vilka fördelar en energieffektivisering ger på sikt – i relation till de investeringar du gör idag. Framsynta fastighetsägare och förvaltare tar därför hänsyn till driftfrågorna redan under projekteringen. Livstidskostnaden för en byggnad = 25% investering, 75% drift Ett resultat av sänkta energikostnader är att driftnettot blir högre. Driftnettot utgörs av hyresintäkter minus fastighetens drift- och underhållskostnader, fastighetsskatt och tomträttsavgäld. Driftnettot har stor påverkan på fastighetens värde. Det blir allt vanligare att värdet på fastigheten påverkas av hur klimatanpassad den är. Klassificeringar som GreenBuilding, BREEAM och LEED bidrar till att fastigheten blir attraktivare för hyresgästerna. Och genom att försäkringspremierna blir lägre tar du en mindre risk vid belåningen.   Energikostnader Driftnetto Fastighetens värde

Lagar och föreskrifter Krav på energihushållning enligt Miljöbalken (1998) Lag om energideklaration av byggnader (2006) Boverkets Byggnadsregler BBR 20, 2013 EN 15232 Byggnaders energiprestanda samt effekter av fastighetsautomation och underhåll ”Byggnadstekniska installationer som kräver elenergi såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt.” ”Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem.” Krav på energieffektivisering har genererat en rad lagar och föreskrifter för hur byggnader ska utformas. Man började med byggnaders utformning och material för att nu även focusera på de tekniska installationerna. Här är de viktigaste, från de övergripande kraven i miljöbalken till de mycket detaljerade kraven i Boverkets byggnadsregler. EG-direktivet 2002-91 säger att alla länder i Europa ska ha någon form av energiklassning på sina byggnader. Europastandarden EN 15232 definierar vilka funktioner som är obligatoriska för att uppnå energieffektiva byggnader. Viktigt att notera är att mätning också ingår som en krav för att verifiera att åtgärder ger resultat samt för att optimera drift och underhåll av fastigheten, och då räcker det inte att enbart ha en elmätare på inkommande nät utan det erfordras undermätning på de centrala funktionerna.

Från många olika system till ett enda integrerat Upp till 30% besparing på driftskostnaden Vi har under ganska lång tid ökat mängden system i en fastighet vilket också inneburit mer omfattande installationer (kabel) och högre drift och underhållskostnader. Inte alltför sällan ser vi fastigheter som fungerar dåligt på grund av att ingen har “riktig koll”. KNX är i första hand ett system för rumsstyrning av belysning men kan även användas för solavskärming och individuell rumsstyrning av värme/kyla och ventilation. Även som 01-nät lämpar sig KNX mycket bra och redan när du har 4-5 larmpunkter blir KNX mer kostnadseffektivt än ett traditionellt 01-nät. Det finns också möjlighet att styra och övervaka audio/video och vitvaror. Via bussen samlar vi in information om händelser och energianvändning så att vi kan optimera vår anläggning och spara energi. Informationen kan presenteras i en smartpanel eller i ett överordnat system.

Utvecklingen fortsätter… Varför växer KNX? Öppet och leverantörsoberoende Hög intelligens och funktionsnivå Ger stabil och säker drift Optimerar energianvändningen, EN15232 Brett produktutbud, stor konkurrens Ett programeringsverktyg Att knx är en etablerad ISO-standard betyder att de som installerar KNX kan utlova en systemlivslängd som är oslagbar. Man riskerar inte att sätta sig själv och sina kunder i jobbiga situationer som kan uppstå om man installerar system som leverantörer slutar tillverka och supporta. En fastighets infrastruktur måste byggas på en väletablerad teknikplattform. Standarden gör att KNX hela tiden tillförs både nya leverantörer och nya produkter, floran av produkter som man kan blanda fritt av inom en och samma installation växer. Utvecklingen går mot; fler funktioner per produkt och lägre priser Öppet system KNX är en öppen standard. Alla produkter från olika leverantörer fungerar ihop, de talar samma ”språk”. Du kan fritt välja fabrikat mellan mängder av KNX-certifierade produkter eftersom systemet är leverantörsoberoende. Många tillverkare garanterar hög produktutveckling för framtiden. Flexibilitet Systemet har hög flexibilitet. Enkelt och kostnadseffektivt att förändra funktioner i din anläggning över tid. Flexibel och enkel installation. Integrering av byggnadens alla system och funktioner. Trygghet och säkerhet Mycket hög driftsäkerhet. Enkla och smarta lösningar för övervakning och larmer. Komfort Komfortfunktioner som: belysningsscenarier, automatikfunktioner för solavskärmning, värme och ventilation m m. Visualisering och styrning av funktioner från datorer, smartphones och läsplattor. Kostnadseffektivt Lätt att projektera. Mycket stort produktutbud. Kort och enkel installationstid genom sin enkla uppbyggnad. Litet behov av underhåll. Används för alla funktioner/applikationer i en fastighet. Alla produkter är anpassade för att kunna erhålla samma design som övriga apparater. Installationsmateriel rullande 2 646 205, +7% Kommunicerande installationssystem 100 740, +20% Årlig ökningstakt +20%

KNX Konsulthandbok Vad är KNX? Varför använda KNX? Innehållsförteckning Vad är KNX? Varför använda KNX? Energieffektivisering Skillnad mellan konventionell installation och bussinstallation Uppbyggnad och struktur Hur projektera KNX? Belysningsstyrning Projekteringsexempel och mallar Vad kan man mer göra med KNX? Ordlista Vill du veta mer?   Då vi leverantörer har fått klara indikationer på att tröskeln för att komma igång med att projektera KNX upplevs hög har vi inom KNX Sweden tillsammans arbetat fram en handbok. I denna handbok har vi i första hand fokuserat på de områden som elkonsulten normalt föreskriver; belysning, kraft/tele och 01-nät, och försökt beskriva hur man med enkla medel skapar en funktionell och kostnadseffektiv elanläggning som inte låser vid leverantör eller enskilt system utan mot Svensk Standard (SS-EN 50 090). Som projektör ställs du inför en massa krav från din beställare; dina lösningar ska uppfylla kvalité, komfort och energibesparing, tiden du har på dig för att leverera är ganska kort, din handling skall vara bra skriven, utan misstolkningar, och den ska även kunna ligga till grund för en upphandling med bred konkurrens.

Hur projektera KNX? Närvaro/frånvarodetektering Konstantljusreglering Dimring/scenarier Gruppering av armaturer Belysning Motorvärmare Tidsstyrda elslutbleck Uttag för kaffemaskiner och kopiatorer Motordrivna projektordukar Kraft /Tele 01-nät Hisslarm Driftlarm ventilation Larm från HWC Indikering brandluckor Belysning Att styra belysning blir allt vanligare, närvaro/frånvarodetektering och ibland i kombination med kostantljusreglering. Vanligt förekommande är behovsstyrd belysning på rumsnivå och i allmänna ytor för att kunna styra och kontrollera förbrukare och släcka när kontoret är obemannat (vid pålarmning, tidkanal eller rörelsevakt). Toaletter och små förråd styrs med fördel av en lokal konventionell rörelsevakt. Kraft/Tele När du nu har bussen i alla allmänna ytor passa på att styra kraft med den också. I alla projekt skall du ha ett ljusrelä för att styra ytterbelysning, skyltbelysning, mm. Ljussensor för KNX har ofta inbyggd temperatursensor som gör att du kan styra även motorvärmaruttag. Fler funktioner som du med fördel styr: Tidstyrda elslutbleck Uttag för kaffemaskiner och kopiatorer Motordrivna projektordukar  01-nät I alla projekt skall man distribuera olika larmer. Traditionellt drar du runt en x-par kabel och plintar upp den i varje elnisch. Hit drar du alla larm som skall distribueras i fastigheten. Använder du KNX drar du runt en busskabel till alla elnischer och sätter binäringångar som finns som DIN- produkt eller att lägga i en kopplingsdosa. Har du 4-5 larmpunkter eller fler så blir det mer kostnadseffektivt med KNX. Exempel på larm du kan distribuera från bussen; hisslarm, driftlarm ventilation, larm från HWC, indikering brandluckor. En vanligt förekommande applikation är att vid avlarmning tänds all allmänbelysning på kontoret och vid pålarmning så släcks alla belysning på kontoret samt att alla uttag som styr kaffemaskiner och kopiatorer stängs av.

Projekteringsexempel och mallar Teknisk beskrivning EL-AMA Materielspecifikation Funktionsbeskrivning Rumsbeskrivning Driftkort Ritningsredovisning Kraft Belysning KNX Styr&Övervakning Eftersom det finns nästan oändligt många möjligheter med KNX, vilket kan kännas förvirrande och svårt, har vi i handboken sammanställt några enkla mallar för att underlätta projekteringen.  

Teknisk beskrivning I EL-AMA finns koder för KNX (Installationsbussystem) där man beskriver systemets tekniska krav samt hur installation, parametrering och idrifttagning skall gå till.

En materielspecification kan vara bra att upprätta och i detta exempel har man förutom vilken central apparaten ska installeras i även angett var i KNX-systemets topologi den hör hemma samt vilken fysisk (individuell) adress den ska ha.

Funktionsbeskrivning: När man projekterar en KNX-installation ska man lägga mycket tid och kraft på funktionsbeskrivningen. Det är här man beskriver beställarens önskade funktioner. Ju tydligare och detaljerad den är ju enklare blir det för programeraren att förstå vad som efterfrågas. En funktionsbeskrivning kan göras på olika sätt, och sättet bör anpassas till fastighetens utformning. Här har man valt att beskriva varje enskilt rum. Ritningsredovisning: Exempel på ritningar för kraft, belysning, KNX, styr och övervakning.  

Rumsbeskrivning F4 F2 F3 Här är ett annat exempel där man valt att på ritningen ange ett lettera i varje rum och sedan beskriva hur belysningen ska styras just i det rummet. Detta är ett bra sätt om man har många liknade utrymmen.

Driftkort REGLERING Temperaturreglering Regulatorn strävar efter att konstanthålla temperaturen i rummet. När temperaturen ökar stänger först värmeventilen SV11. Därefter öppnas spjällställdonen ST51 och ST52 för forcerat luftflöde. Om det fortfarande krävs kylning öppnar kylventilen SV21. När det behövs värme körs sekvensen omvänt Vid ökande kylbehov sker regleringen i följande sekvens: - 1.Värmeventil SV11 stänger för värme till radiator ( termoställdon on/off) - 2.Spjällställdonen ST51 och ST52 öppnar för forcerad ventilation (on/off) - 3.Kylventil SV21 öppnar för kyla till kylbaffel. (steglös 0-10V/ treläges) Förskjutning av kylbörvärdet Vid hög ute temp höjs kyl BV för rummet. Vid närvaro (indikeras via PIR) Gäller konfortbörvärde kyla och värme, vid icke närvaro gäller ekonomibörvärde kyla resp värme. Forcering luftflöde Vid hög koldioxidkoncentration öppnas spjällen ST51 och ST52. Regulatorn väljer den högsta signalen från temperatursekvensen eller styrningen av luftkvalitet Belysning. Belysningen aktiveras via omkopplare Bel1. Belysningen stäcks x min efter att rumet är tomt. Via omkopplare bel2 kan belysningen släckas oberoende om närvaro Via omkopplare bel 3 kan dagsjustyrningen aktiveras ( förvalt Via omkopplare bel 4 kan belysningsnivån manuelt ställas Om man har flera funktioner som ska styras tillsammans i ett rum kan det vara lättare att beskriva det i ett driftkort. Detta är ju vanligt inom styr&regler projektering men kan även vara användbart för en elkonsult. 20

Belysningsstyrning Med KNX styr du enkelt all typ av belysning såsom: DSI DALI DMX etc. Switchdim En enkel form av styrning som bygger på principen att en 2-ledare kortsluts. Vid korta slutningar växlar ljuset av/på och vid längre slutningar regleras det upp/ned. Principen lämpar sig bäst för enkla fristående lösningar som exempelvis en enstaka armatur utan behov av central reglering. Ej tillsammans med KNX. 1-10V Detta har fram till idag varit den mest utbredda tekniken för ljusreglering av lysrörsarmaturer. I princip alla belysningsleverantörer stödjer denna teknik men man övergår mer och mer åt att använda DALI istället. Varje don genererar en utgångsspänning på 10V som sedan regleras med hjälp av en potentiometer (1-10V styrenhet). Är returspänningen 10V innebär detta fullt ljus och motsvarande under 1 volt antas minsta ljusnivå. Till varje armatur krävs totalt 5-ledare. De 2 styrledningarna får dras i samma rör/kabel som kraftmatning. Polariteten får här inte växlas från don till don. Upp till 50 don kan anslutas till en styrenhet men då släckning endast kan ske genom att bryta matningsspänningen så kan det krävas ett flertal reläer för kraften. För reglering av armaturer med 1-10-V styrsignal används analoga styrenheter 1-10V, (Dessa skall inte förväxlas med analoga utgångar som är konstruerade för att generera en utgångsspänning.) Dessa styrenheter innehåller relä men om märkströmmen överskrids så krävs mellanrelä. DSI (Digital Serial Interface) DSI är en teknik som utvecklades på 90-talet av Tridonic och har fått en relativt stor utbredning trots att det endast funnits en leverantör. DSI är till vissa delar grunden i utvecklingen av DALI. I princip alla belysningsleverantörer stödjer denna teknik men man övergår mer åt att använda DALI istället. Till skillnad från 1-10V reglering så är styrsignalen i denna teknik digital. Tändning, släckning och ljusnivåer skickas som enkla digitala kommandon. Den främsta fördel som uppnås med detta är att släckning kan ske via styrledning, matningsspänningen behöver aldrig brytas. Till varje armatur krävs totalt 5-ledare. De 2 styrledningarna får dras i samma rör/kabel som kraftmatning och är polaritetsoberoende. Upp till 50 don kan anslutas till en styrenhet och eftersom matningsspänningen kan vara konstant behövs det inte några ytterligare relän för kraften. För reglering av armaturer med DSI-styrsignal används KNX/DSI styrenhet. DALI (Digital Adressable Lighting Interface) DALI är en teknik som på senare år fått en allt större användning och det finns här ett stöd från alla större belysningsleverantörer. Förutom att regleringen är digital så är det med DALI möjligt att adressera anslutna don individuellt, i grupp eller via broadcast. Armaturer på en och samma ledning kan alltså styras till individuella ljusnivåer, men de kan även ingå i en grupp. Vanligt är att man skapar ljusscenarier och tidsstyrda ljusnivåer. DALI ger även möjlighet att från varje enskilt don få information om driftfel hos elektronik eller ljusskälla. Till varje armatur krävs totalt 5-ledare. De 2 styrledningarna får dras i samma rör/kabel som kraftmatning. Upp till 64 don kan anslutas till en styrenhet och eftersom matningsspänningen kan vara konstant behövs det inte några ytterligare relän för kraften. För reglering av armaturer med DALI-styrsignal används KNX/DALI styrenhet/gateway. DMX DMX är ett snabbt och enkelt buss­protokoll som används för styrning av belysning, strålkastare, rökmaskiner och övriga effekter i teater- och showsammanhang. Sammankopplingen löser man med hjälp av en KNX/DMX-gateway.

KNX/DALI – digital ljusreglering Med KNX och Dali får du en bekymmersfi belysningsanläggning och dessutom tillgänglighet till alla övriga funktioner i fastigheten. Driftdon 64 Driftdon 5 Driftdon 4 KNX/Dali gateway Dali Controller Driftdon 3 Driftdon 2 Att använda KNX tillsammans med Dali innebär att man kombinerar det bästa av två världar. Alla de ljusstyrningsfunktioner som finns definierade i DALI-protokollet finns tillgängliga genom KNX för att samköra med övriga funktioner i fastigheten. Med en KNX/DALI-gateway som pratar DALI på ena sidan, med armaturer, och KNX på andra så får man ett oerhört kostnadseffektivt system för ljusreglering Det finns Gateways som klarar upp till 2 x 64 don och på KNX sidan ansluts detektorer och tryckknappar som då också kan styra solavskärmning, klimat, motordrivna projektordukar, mm. Detta är anledningen till att inte använda DALI-tryckknappar, då du inte kan styra annat än just belysning med DALI. Fördel med 2 standarder Samma protokoll gör det möjligt att blanda tillverkare Få samverkande funktioner i fastigheten – kombinera belsyningsstyrning med värme/ventilation, säkerhet Energibesparingar med dagsljusreglering, närvarostyrning mm Underlättar underhåll och övervakning; feedback på trasiga don (lampor) Komfortlösningar; ljusscenarier och smidig individuell styrning av varje belysningspunkt Driftdon 1 230V

KNX/DALI – installationsexempel På grund av extremt enkel kabelstruktur blir ritandet och dragandet av kabeln till belysningspunkterna väldigt enkel Numera finns det DALI-styrda driftdon för de flesta på marknaden förekommande ljuskällor, tex lysrör, lågvoltshalogenlampor, LED. 46 st anslutna driftdon 14 st individuellt styrda 9 st grupper använda

KNX/DALI – installationsexempel 46 st anslutna driftdon 11 st individuellt styrda 10 st grupper använda

Vad kan man mer göra med KNX? Solskydd Audio/Video Mätning/loggning Tidsstyrning/Tidgivning Styrning, reglering och övervakning av klimat Samverka med BMS- och säkerhetssystem Etc.

Registrera dig redan nu* för ett eget exemplar KNX Konsulthandboken Lansering i början på 2015 Intresserad? Registrera dig redan nu* för ett eget exemplar * på vår hemsida eller i vår monter Att knx är en etablerad ISO-standard betyder att de som installerar KNX kan utlova en systemlivslängd som är oslagbar. Man riskerar inte att sätta sig själv och sina kunder i jobbiga situationer som kan uppstå om man installerar system som leverantörer slutar tillverka och supporta. En fastighets infrastruktur måste byggas på en väletablerad teknikplattform. Standarden gör att KNX hela tiden tillförs både nya leverantörer och nya produkter, floran av produkter som man kan blanda fritt av inom en och samma installation växer. Utvecklingen går mot; fler funktioner per produkt och lägre priser Öppet system KNX är en öppen standard. Alla produkter från olika leverantörer fungerar ihop, de talar samma ”språk”. Du kan fritt välja fabrikat mellan mängder av KNX-certifierade produkter eftersom systemet är leverantörsoberoende. Många tillverkare garanterar hög produktutveckling för framtiden. Flexibilitet Systemet har hög flexibilitet. Enkelt och kostnadseffektivt att förändra funktioner i din anläggning över tid. Flexibel och enkel installation. Integrering av byggnadens alla system och funktioner. Trygghet och säkerhet Mycket hög driftsäkerhet. Enkla och smarta lösningar för övervakning och larmer. Komfort Komfortfunktioner som: belysningsscenarier, automatikfunktioner för solavskärmning, värme och ventilation m m. Visualisering och styrning av funktioner från datorer, smartphones och läsplattor. Kostnadseffektivt Lätt att projektera. Mycket stort produktutbud. Kort och enkel installationstid genom sin enkla uppbyggnad. Litet behov av underhåll. Används för alla funktioner/applikationer i en fastighet. Alla produkter är anpassade för att kunna erhålla samma design som övriga apparater. Installationsmateriel rullande 2 646 205, +7% Kommunicerande installationssystem 100 740, +20%

Tack för att ni kom och lyssnade Världsstandarden för hem- och fastighetsautomation Rikard Nilsson Jan Hammarsköld Hans Walltin Stefan Söderström Ordförande Sekreterare Medlem Medlem president@knx.se info@knx.se hans.walltin@walltin.se stefan.soderstrom@rexel.se