Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet Hemfaktorers betydelse för elevers läs- och matematikresultat i åk 4: Resultat från 37 länder Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet

Frågor Hur påverkar elevers sociala bakgrund och kön deras prestationer i läsning och matematik i åk 4 i olika länder? Genom vilka mekanismer uppstår effekterna av social bakgrund och kön?

Social bakgrund och skolprestation En mycket stor mängd forskning har visat att elever vars föräldrar har hög utbildning, goda inkomster och yrken med hög status tenderar att ha goda skolprestationer. I Sverige är korrelationen mellan föräldrarnas utbildningsnivå och skolresultat mätt med betyg eller prov drygt 0,30. I vissa länder (t ex Hong Kong) är korrelationen lägre, och i andra (t ex Ungern) är korrelationen högre

Bourdieu’s teori om kulturellt kapital Enligt Bourdieu har olika sociala klasser en stark kulturell identitet, och den sociala klassen påverkar vilka kulturella resurser en individ har tillgång till, Skolans värld är i hög grad relaterad till de högre klassernas kultur, vilket gör att kulturellt kapital har stor betydelse för skolframgång. Barone (2006) testade Bourdieu’s teori med hjälp av PISA-data från 25 länder. Indikatorer på kulturellt kapital hade begränsad förklaringskraft, och slutsatsen var att det behövs andra förklaringsmodeller.

Kognitiva resurser som en alternativ förklaring Föräldrar med högre utbildning påverkar genom kulturella resurser (framförallt böcker), språk, och aktiviteter tillsammans med barnen deras förutsättningar för att tillägna sig god läsförmåga genom påverkan bland annat på fonologisk förmåga och ordförråd

Förutsättningar för tidig lästillägnan Känna igen bokstäver Fonologiskt medvetande Kunna skriva bokstäver Fonologiskt minne RAN Meta-analyser visar att dessa kan utvecklas genom program i hemmet eller förskolan, som fokuserar på bland fonologiskt medvetande, gemensam bokläsning, och muntlig språkutveckling

Myrberg, E & Rosén, M. (2009) Direct and indirect effects of parents´ education on reading achievement among third graders in Sweden. British Journal of Educational Psychology, 79(4), 695-711

Myrberg & Rosen, cont

En vidareutvecklad modell Effekter av föräldrautbildning och kön på läsning och matematik i åk 4 medieras via: Resurser i hemmet Aktiviter som involverar läsning (”literacy”) och räkning (”numeracy”) Läs- och räkneförmågor som utvecklats vid skolstart.

Förutsättningar för tidig matematikutveckling Mycket mer begränsad forskning om förutsättningar för tidig matematikutveckling än för tidig läsutveckling Svårt att avgränsa tidiga matematiska förmågor: representation, manipulation, problemlösning, klassifikation av objekt och former, och reproduktion av mönster är olika aspekter. ”Literacy” och ”numeracy” är ofta svåra att separera. Vissa studier pekar på att samma påverkan som är gynnsam för läsutveckling också är gynnsam för matematikutveckling

Könsskillnader Flickor har bättre läsresultat än pojkar I allmänhet små könsskillnader i matematik för yngre elever, men större skillnader till förmån för äldre elever Kan flickornas bättre läsresultat delvis förklaras av aktiviteter i hemmet?

TIMSS & PIRLS 2011, åk 4 År 2011 genomfördes båda de internationella undersökningarna TIMSS och PIRLS och i en del länder deltog samma elever i båda studierna Frågeformulär till föräldrarna om bland annat aktiviteter i hemmet före skolstart. 37 länder

Modell för aktiviteter i hemmet Höga korrelationer mellan läs- och räkneorienterade aktiviteter Bi-faktor ansats: En allmän aktivitetsvariabel som omfattar både läs- och räkneorienterade aktiviteter. - Activity En variabel som representerar balansen mellan läs- och räkneorienterade aktiviteter- NumLitAct

Färdigheter vid skolstart Även här en bi-factor ansats En allmän förmågevariabel som omfattar föräldrarnas svar på hur väl barnet klarade både läs- och räkneuppgifter - Ability En variabel som representerar kontrasten mellan hur väl barnet klarade läsuppgifter jämfört med räkneuppgifter - NumLitAb

”Huvudspåret” för utbildning Starkt samband mellan utbildning och antal böcker Starkt samband mellan antal böcker och aktiviteter Starkt samband mellan aktiviteter och förmåga vid skolstart Starkt samband mellan förmåga vid skolstart och prestationer i åk 4 Även ett starkt samband mellan utbildning och aktiviteter, utan att gå genom antal böcker

Balans räkning/läsning Större tyngdpunkt på läsning än på räkning hade starkt samband med förmåga för skolstart Läsaktiviteter kan vara gynnsamma för både läs- och räkneförmåga Vid skolstart tenderar räkning att involvera både läsning och skrivning

Effekter av kön Avsevärd skillnad till förmån för flickor i läsresultat i åk 4 För flickor fanns det en tyngdpunkt på läsning i aktiviteterna, vilket påverkade förmåga vid skolstart

Sverige, föräldrautbildning

Finland, föräldrautbildning

Norge, föräldrautbildning

Hong Kong, föräldrautbildning

Ungern, föräldrautbildning

Sverige, kön

Finland, kön

Norge, kön

Hong Kong, kön

Ungern, kön

Generella slutsatser Effekterna av föräldrautbildning på resultat i åk 4 medierades via böcker, aktiviteter och förmåga vid skolstart. Antal böcker i hemmet hade en stark effekt på resultat En starkare tyngdpunkt på läs- än på räkneaktiviteter påverkade både läs- och räkneförmåga vid skolstat Det är vanligare för flickor med en sådan tyngdpunkt, liksom i familjer med många böcker

Tack för uppmärksamheten! http://timssandpirls.bc.edu/timsspirls2011/downloads/TP11_Chapter_4.pdf