Kommunalrätt

Kommunallagen Kommunalrätten regleras i första hand genom Kommunallagen (1990:900)

10 kapitel Inledning, medlemskap 2. Kommunernas och landstingens befogenheter 3. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer 4. De förtroendevalda 5. Fullmäktige 6. Styrelsen och övriga nämnder 7. Medbestämmandeformer 8. Ekonomisk förvaltning 9. Revision 10. Laglighetsprövning

Vad reglerar KomL? KomL reglerar den kommunala kompetensen, kommunens maktbefogenheter, förtroendevalda, kommunala organ och deras uppgifter och överklagande av kommunala beslut.

Annan lagstiftning Genom de varierande uppgifter som ankommer på en kommun, så kommer kommunens verksamhet i kontakt med annan lagstiftning. Denna lagstiftning bemyndigar eller ålägger kommunen vissa uppgifter. Plan och bygglagen Socialtjänstlagen Skollagen

Regeringsformen Grundläggande bestämmelser om kommunerna och dess ställning ges i Regeringsformen (RF). ”De svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.” RF 1:1 2 st ”I riket finns primärkommuner och landstings-kommuner. Beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar. Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina uppgifter.” RF 1:7 För rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvaltningen statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter.” RF 1:8

Vad är en kommun? En kommun är en gemenskap eller en slags sammanslutning av dem som utgör kommunens medlemmar. En kommun är en juridisk person

Juridisk person Organisation som har rättskapacitet på liknande sätt som en enskild människa (fysisk person) och kan ha fordringar och skulder, sluta avtal och svara inför domstol.

Offentligrättslig juridisk person En kommun som juridisk person skiljer sig från privaträttens juridiska personer (aktiebolag, stiftelser, ekonomiska föreningar) genom de särdrag som en kommun har. Därför bör kommuner betraktas som offentligrättsliga juridiska personer.

Skälen för offentligrättsliga juridiska personer Det rör sig inte om någon frivillig sammanslutning av enskilda utan kommuner skall finnas enligt lag. (RF 1:7) Medlemskapet i en kommun är tvunget och inträder automatiskt när medlemsgrunderna i KomL 1:4 uppfylls. Kommunen omfattar en del av riket och har ett territoriellt underlag, dvs. ett geografiskt avgränsat område inom vilket kommunen kan agera. Kommunen har en grundlagsstadgad rätt att ta ut skatt. Kommunen är underkastad viss statlig kontroll genom att kommunala beslut kan överklagas till statlig myndighet – besvärsmyndigheten.

Vem är kommunmedlem? Det finns tre olika omständigheter som var för sig kan ligga till grund för kommunmedlemskapet. Medlem i en kommun är enligt komL 1:4 Den som är folkbokförd i kommunen Äger fast egendom i kommunen Taxerad till kommunalskatt i kommunen

Medlemskap Medlemskapet behöver inte fastställas genom något formellt beslut utan inträder automatiskt när någon av villkoren är uppfyllt. Såväl fysiska personer (även utlänning) som juridiska personer kan få medlemskap. En person kan således vara medlem i flera kommuner och landsting. Exempelvis om en person är folkbokförd i en kommun och äger en fritidsfastighet i en annan.

Verkan av medlemskap Den viktigaste verkan av ett medlemskap är besvärsrätten. Enbart den är medlem i en kommun kan få till stånd en laglighetsprövning av ett landsting eller kommuns beslut. Detta görs genom att anföra kommunalbesvär.

Landsting Medlem i landsting är den som är medlem i en kommun inom landstinget.

Kommunal självstyrelse Regleras genom RF och även i KomL 1:1 Någon närmare definition eller precisering av begreppet ges inte i lagtexten. ”relationen mellan stat och kommun och som är avsedd att ge kommunerna en självständig och inom vissa gränser fri bestämmanderätt”

Begränsningar Tanken är att kommunerna skall ha en egen sfär som principiellt är fri och utan inblandning från staten. Den kommunala självstyrelsen är dock begränsad och regleras genom:

Staten Stat och kommun samverkar på många områden för att uppnå samhälliga mål, men det är staten som har det yttersta ansvaret för verksamheten i samhället.

Riksdagen Riksdagen bestämmer i lag grunderna för kommunernas organisation, verksamhetsformer och den kommunala beskattningen. Riksdagen meddelar genom lag föreskrifter om kommunernas åligganden och befogenheter i övrigt.

Specialförfattningar En rad specialförfattningar ålägger kommunen att fullgöra olika förvaltningsuppgifter, såsom socialtjänst, hälso- och sjukvård, räddningstjänst och skola.

Laglighetsprövning Kommunalbesvär kan anföras och då beslutar Regeringsrätten i sista hand vad kommunerna får och inte får göra.

Den kommunala kompetensen Anger den yttre ramen för kommunens handlingsfrihet

Kompetensbegränsande principer Lokaliseringsprincipen Ej understödja enskilda Förbud mot spekulativ verksamhet Självkostnadsprincipen

Allmänintresset Normen för den kommunala kompetensen är allmänintresset. KomL 2:1 Kommunen är berättigad att ägna sig åt viss verksamhet om det med hänsyn till arten av verksamheten är av allmänt intresse för kommuninvånarna. Detta gäller även om det endast gagnar ett mindre antal kommunmedlemmar. Att sätta upp gatubelysning i ett visst område, gagnar ju bara de som bor eller verkar i området. Det behövs alltså inget kvantitativt behov för att beslutet skall vara kompetensenligt.

Lokaliseringsprincipen KomL 2:1 Det allmänna intresset skall ha anknytning till kommunens eller landstingets område eller dess medlemmar. Lokaliseringsprincipen grundas på territoriell indelning. Det är dock inte nödvändigt att den verksamhet som bedrivs av kommunen skall ske inom kommunens gränser. Det avgörande kan istället vara att det finns ett intresse knutet till kommunen. Exempel på detta är flygtrafik, eldistribution och vägtrafik som är till nytta för den egna kommunen och dess invånare. Lokaliseringsprincipen hindrar inte att kommunen lämnar bidrag till enskilda organisationer.

Uppgifter som ankommer på annan Kommun och landsting får själv ta hand om uppgifter som inte handhas enbart av staten, annan kommun eller någon annan.

Kommunen får inte Detta innebär att kommunen inte får befatta sig med angelägenheter som ankommer på någon annan kommunal enhet. Kommunen får inte befatta sig med rent statliga angelägenheter som tex. försvars- och utrikespolitik. Kommunen får inte agera inom penning- och kreditväsende som skall handhas av staten och enskilda bankinrättningar. Inte lämna stöd åt enskilda kommunmedlemmar utan stöd i författning KomL 2:1

Generellt förbud Det anses inte vara en kommunal angelägenhet av allmänt intresse att understödja enskilda och såldes finns ett generellt förbud mot detta. Kommunen kan inte efterskänka skulder som enskilda har till kommunen.

Undantag Undantag från från denna princip är tex. minne- och hedersgåvor, tjänsteförmåner om det syftar till att behålla personal eller underlätta rekrytering samt bidrag till personalvårdande verksamhet.

Förbud mot spekulativ verksamhet KomL 2:7 Kommunen får inte bedriva verksamhet med huvudsakligt syfte att skapa vinst. En grundläggande förutsättning för en kommuns rätt att bedriva näringsverksamhet gäller att verksamheten skall vara ”allmännyttig” eller åtminstone framstå som sådan.

Utesluter inte vinst Detta utesluter inte att kommunala verksamhet får generera vinst, men syftet skall vara något annat än att skapa vinst – nämligen att tillgodose ett allmänt samhälligt intresse.

Förbud mot understöd av enskilda företag KomL 2:8 En kommun kan vidta åtgärder för att främja näringslivet i en kommun genom att tex. tillhandahålla lokaler för olika verksamheter. Åtgärder till stöd för företagarkollektiv är tillåtna. Däremot är stöd som riktar sig till enskilda företagare inte tillåtna. Stöd till enskilda företagare faller utanför den kommunala kompetensen.

Undantag Om det finns synnerliga skäl kan stöd lämnas till en enskild näringsidkare. Tex. en livsmedelsbutik i glesbygden för att tillhandahålla en minimiservice åt hushållen.

Likställighetsprincipen KL 2:2 Kommunens medlemmar skall behandlas lika, om de befinner sig i samma situation. Kommunens medlemmar skall behandlas olika, om de inte befinner sig i samma situation. Kommunens medlemmar får behandlas olika trots att de befinner sig i samma situation, men det förutsätter att särbehandlingen sker på saklig grund.

Självkostnadsprincipen 8 kap 3 c § När en kommun bestämmer storleken på sina avgifter är de inte lika fria att bestämma detta själva som när ett privat företag sätter sina priser. Kommunens avgiftssättning begränsas av självkostnadsprincipen. Avgifterna får inte bestämmas till sådana belopp att de tillför kommunen en vinst, dvs. avgiften får inte överstiga kostnaden.

Syfte Syftet med regeln är att hindra kommunerna att utnyttja den monopolställning de ofta har på avgiftsbaserad kommunal verksamhet.

De kommunala organen Fullmäktige Kommunstyrelsen Nämnder Revisorer Beredningar Utskott Partsammansatta organ Självförvaltningsorgan Kommunalförbund Kommunala bolag

Fullmäktige KomL 3:1 Beslutande politisk församling vilket är det främsta kommunala organet och utövar kommunens beslutanderätt.

Funktionsfördelning Genom RF 1 kap fastslås en funktionsfördelning mellan beslutande kommunala organ och förvaltande kommunala organ.

RF 1:7 Enligt RF 1:7 skall beslutanderätten i kommunerna utövas av valda församlingar medan det för den offentliga förvaltningen skall finnas förvaltningsmyndigheter.

RF 11:7 I RF 11:7 stadgas att kommunens beslutande organ (fullmäktige) är förhindrad att bestämma hur förvaltnings-myndigheterna skall besluta i ett särskilt ärende.

Fördelning Fullmäktige utöver kommunens beslutanderätt och kommunstyrelsen jämte övriga nämnder förvaltar och verkställer. Fullmäktige har det övergripande politiska ansvaret för kommunens verksamhet och utveckling. Nämnderna är beroende av de riktlinjer och anvisningar som fullmäktige har beslutat om, men när nämnderna handlägger konkreta förvaltningsärenden agerar de i princip självständigt och på eget ansvar.

Nämnder KomL 3:3 En nämnd har till uppgift att fullgöra kommunens uppgifter enligt särskilda författningar och för verksamheten i övrigt.

Nämndernas uppgifter Nämnderna uppgifter är i viss mån av osjälvständig art. Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs och nämnderna fungerar som beredningsorgan år fullmäktige KomL 3:14. Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med av fullmäktige fastställda mål och riktlinjer, samt i enlighet med lag, förordning och reglemente, KomL 6:7

Nämnderna skall ansvara för Förvaltning – tex. anställning eller inköp av utrustning Ärenden som nämnden enligt lag eller författning skall handha, tex. SoL Grundlagsfäst beslutanderätt vid myndighetsutövning Frågor som delegerats från fullmäktige, tex. fastighetsförsäljning

Vissa andra uppgifter för nämnderna Ansvara för kommunal verksamhet som bedrivs av anlitad entreprenör Brukarsamråd, tex. pensionärssamråd KomL 6:8 Krisledningsnämnden

Kommunstyrelsen 3:1 & 6:1-6 Har en ställning som kommunens ledande förvaltningsorgan. Kommunens ”regering”

Kommunstyrelsen uppgifter De bestämmelser som gäller för nämnderna gäller även för styrelsen. Därutöver har styrelsen också andra uppgifter eftersom styrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan. KomL 6:1-6, 8:6, 8:16

Kommunstyrelsens övergripande uppgifter Ledan och samordna förvaltningen av kommunens och landstingens angelägenheter Ha uppsikt över övriga nämnder, kommunala företag och kommunalförbunds verksamhet Följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska ställning Hos fullmäktige, nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs KomL 6:2 Infordra yttranden och upplysningar från beredningar, anställda och nämnder

Kommunstyrelsens mer administrativa uppgifter Bereda eller yttra sig i ärenden som avgöra av fullmäktige Verka för förenklingar i verksamheten som underlättar de enskildas kontakter med kommunala organ Föra kommunens talan Upprätta förslag till budget Verka som arkivmyndighet

Revisorer 3:8 & kap 9 Valda av fullmäktige med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av nämnder och kommunala bolag.

Beredningar Har till uppgift att bereda ärenden som skall avgöras i fullmäktige eller nämnd.

Utskott Tillsätts av en nämnd och har till uppgift att bereda ärenden eller i vissa frågor ha egen beslutanderätt.

Partsammansatta organ Kan anförtros uppgiften att handlägga ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess anställda.

Självförvaltningsorgan Sorterar under en nämnd och har till uppgift att driva en anläggning eller institution och kan även ges rätten att besluta på nämndens vägnar.

Kommunalförbund Får bildas av kommuner och landsting och kan ta över vården av kommunala angelägenheter.

Kommunala bolag Fullgör vissa kommunala förvaltningsuppgifter med med privaträttslig form.

Fullmäktiges uppgifter - beslut enligt KomL Budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor (avgifter) Nämndernas organisation och verksamhetsformer Val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar Val av revisorer och revisorsersättare Grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda Årsredovisning och ansvarsfrihet Folkomröstning i kommunen eller landstinget

Även fatta beslut till följd av annan lag eller författning Räddningsplan Renhållningsordningen Renhållningstaxa Detaljplan

Delegation Genom KomL 3:10 finns möjlighet att delegera beslutanderätt från fullmäktige till nämnderna. Delegationsrätten är dock begränsad genom KomL 3:9, där de ärenden som inte kan delegeras anges. Inte heller går det att delegera beslutsrätten när det står i annan lag eller författning att fullmäktige skall besluta i frågan.

Hur anhängiggörs ett ärende i fullmäktige? Styrelsen och övriga nämnder har en generell initiativrätt Fullmäktiges ledamöter kan väcka förslag genom motioner. Ärende som gäller granskningen av förvaltningen och som samband med revisionsuppdraget kan väckas av revisorerna.

Medborgarförslag Efter beslut av fullmäktige kan ärenden väckas av en fullmäktigeberedning eller i särskilda fall, ett kommunalt företag.

Folkomröstning Ärende om folkomröstning kan väckas av nämnd eller ledamot genom motion eller kommunmedlemmar –minst 5 % av de röstberättigade.

Skyldig att fatta beslut Fullmäktige är skyldig att besluta i frågor som väckts på ovan angivet vis.

Hur anhängiggörs ett ärende i en nämnd? Ledamöter i en nämnd får väcka ärenden Revisorerna får väcka ärenden om det rör sig om granskning av verksamheten i nämnden. Enskilda och myndigheter genom speciallag.

Överklagande av kommunala beslut Inom svensk förvaltningsrätt förekommer två typer av besvär Förvaltningsbesvär Kommunalbesvär

Vilken typ av besvär? Beslut av statliga myndigheter överklagas genom förvaltningsbesvär. Vissa kommunala beslut överklagas genom förvaltningsbesvär och vissa genom kommunalbesvär.

Laglighetsprövning Den huvudsakliga skillnaden är att kommunalbesvär inskränker sig till att pröva lagligheten i beslutet. Detta innebär att besvärsmyndigheten endast kan godkänna eller underkänna beslutet. Någon allsidig prövning av beslutets lämplighet eller skälighet görs inte. Kommunalbesvären kan därför ses som ett instrument för allmän medborgarkontroll över den kommunala förvaltningen.

Kommunalbesvär eller förvaltningsbesvär? Utgångspunkten för val av besvärsordningen är att beslut av kommunala organ överklagas genom kommunalbesvär, om det inte i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande, då skall den regleringen ha företräde KomL 10:3. Med ”särskilda föreskrifter” i lagtexten avses förvaltningsbesvär.

Beslut av fullmäktige Fullmäktiges beslut överklagas nästan uteslutande genom kommunalbesvär. Detta oavsett om beslutet fattas med stöd av KomL eller specialförfattning.

Undantag Av PBL följer att fullmäktiges beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan överklagas genom förvaltningsbesvär. Om talan förs mot ett beslut där fullmäktige avslagit en begäran om allmän handling, sker detta genom förvaltningsbesvär (TF 2:15, SekrL 15:7)

Beslut av nämnder Grundad beslutet på bestämmelser i KomL, är det ett kommunalbesvär Beslut som fattas genom kommunala specialregleringar innehåller i regel särskilda föreskrifter om förvaltningsbesvär. Saknas bestämmelser i speciallag eller täcks inte frågan av de särskilda föreskrifterna, avgörs det genom kommunalbesvär.

”Antingen eller” Kommunalbesvär och förvaltningsbesvär utesluter varandra, dvs. antingen eller.

Instansordningen KomL 10:1 Kommunalbesvär överklagas till allmän förvaltningsdomstol, dvs. länsrätt.

Vad kan överklagas? KomL 10:2 Beslut av fullmäktige eller den beslutande församlingen i ett kommunalförbund. Beslut av en nämnd eller ett partsammansatt organ, om det inte är av rent föreberedande eller verkställande art. Beslut av förbundsstyrelsen eller en annan nämnd, eller ett partsammansatt organ i ett kommunalförbund, om det inte är av rent föreberedande eller verkställande art. Vissa beslut av revisorerna.

Delegation Ett beslut om att nämnden delegerar till utskott, ersättare eller anställd, kan också överklagas.

”Beslut av rent föreberedande eller verkställande art” Förbudet tar sikte på de fall då en nämnd inte utövar självständig förvaltning utan är underställd fullmäktige och berednings- eller verkställighetsorgan. Förbudet har tillkommit därför att man vill undvika överklaganden som uppehåller ett och samma ärende på olika stadier i handläggningen. Talan får då istället föras mot huvudbeslutet som tas av fullmäktige.

Besvärsrätten KomL 10:1 Kommunalbesvär kan anföras av var och en som är medlem av kommun eller landsting. Mot beslut av en gemensam nämnd, får talan föras av varje medlem av de samverkande kommunerna eller landstingen. Har beslut fattats av ett kommunalförbund, får beslutet överklagas av varje medlem av de kommuner eller landsting som ingår i kommunal-förbundet, och tillika förbundsmedlemmarna.