Cato, Anders & Noaksson, Anders

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Heart to Change – att leda förändringsarbete
Advertisements

Tips och råd som hjälper dig läsa, lära och plugga
Ingrid Berg och Pia Leth
Sidnummer DDK i praktiken. Sidnummer KB nationellt ansvar
Hilda Androls Egen nedladdning – nuläge och framtid.
Inköp med Librisposter
TYSKLANDS ENANDE & Otto von Bismarck.
förkortad ddc – ett alternativ till hyllista?
Bidrar en integrerad vårdmodell till personcentrerad vård ? sjuksköterskors erfarenheter från en onkologisk klinik Anki Delin Eriksson.
REVOLUTIONERNAS ÅR 1848 OCH DAS KAPITAL
Ungas frågor om alkohol och droger
vad innebär det för folkbiblioteken?
”Svenska ämnesord” Skapandet av ett nationellt ämnesordssystem
Mål och betygskriterier
Talböcker idag och imorgon
Open Access vid svenska högskolor – samverkan, framgång och utmaningar Det digitala specialbiblioteket 11 februari 2009 Aina Svensson Uppsala universitetsbibliotek.
Arbetsplan för skolbiblioteket
Att tyda referenser. 1) Artikeln går att få upp på skärmen och skrivas ut på papper Välj knappen SFX UmeåUB.
Postprojektet Skåne den 22 september Bibliografisk service - en service att reflektera över  - en dyr service?  - en nödvändig service?  - kan.
Sidnummer1 Nationell katalog – i nationens tjänst 3 maj 2011 Maria Hedenström.
Några nedslag i LIBRIS historia
Bibliotekens utveckling och behovet av samordning Mötesplats inför framtiden Borås, 13 oktober 2004 Gunnar Sahlin.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Redovisning från de bibliometriska arbetsgrupperna.
SVEP Kungl. biblioteket Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1:Interoperabilitet Stefan Andersson Enheten för digital publicering, Uppsala.
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Specialbiblioteken i den nationella biblioteksstatistiken Christine Lindmark Avdelningen för nationell samverkan Kungl. biblioteket 6 oktober.
Dewey i Sverige – Sverige i världen Presentation på Bok & bibliotek 2009, Biblioteksföreningens scen fredagen 25 september kl Mats Lindquist,
Övergång till DDC Katalogutredningen delstudie 3. Presentation vid referensgruppsmöte Magdalena Svanberg
Först lite addenda till gårdagen …. (tomt element) eller (med elementinnehåll) attributet target för att identifiera ett mål Korsreferenser See especially.
Aktuellt från LIBRIS Britt Sagnert Kungl. biblioteket, Avd. för nationell samverkan april 2009.
Auktoritetsarbete på Kungl. biblioteket
Arbetssätt och inflytandestrukturer Nationella referensgruppen 29 mars 2007 Gunnar Sahlin.
Svenska WebDewey Introduktion Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktion
The Swedish Library of Talking Books and Braille DAISY Direkt – direktnedladdning av talböcker Vad är det och hur gör man?
1 Läget under (bibliografisk) kontroll RDA kommer… …till Sverige?? Anders Cato 24 november 2008.
Dewey decimalklassifikation i Sverige
Folkbibliotek och e-böcker i KB:s uppdrag
TEI Header Mats Dahlström Digitalisering av kulturarvet April 2007.
ERM och bibliotek.se – två aktuella frågor Lisa Petersen, Avdelningen för LIBRIS, Kungl. biblioteket.
Egen nedladdning i praktiken
Övergång till DDC Katalogutredningen delstudie 3. Presentation vid Libris katalogråd Magdalena Svanberg
Sidnummer DDK Kataloger och sökverktyg. Sidnummer Deweyprojektets webbplats (1)
Kataloger och sökverktyg
Ansvarsbiblioteken idag Karl Isaksson Kungl. biblioteket, Avdelningen för Nationell samverkan
SVEP Sollentuna Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1 och DP2 Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek.
Läsbar prolog CM 8.1. allmäna principer correctness user-friendliness efficiency readability modifiability robustness documentation.
Andra nordiska mötet, 5-6 oktober 2004, Uppsala Jessica Lindholm, Lunds Universitets Bibliotek SVEP delprojekt 3-5 Jessica Lindholm, Lunds Universitets.
VAD SOM ÄNDRATS I KATALOGISERINGEN ULLA IKÄHEIMO ÅBO STADSBIBLIOTEK
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se DiVA Digitala vetenskapliga arkivet Ett arkiv.
Sidnummer1 Dewey i Sverige Användarmöte Dewey 9 april 2013 Harriet Aagaard Svenska Deweyredaktionen.
Biblioteksstämma 2007 Viktiga frågor ur KB:s perspektiv 23 november 2007 Gunilla Herdenberg och Gunnar Sahlin.
För att inkludera alla Ljusdal IF
Några av antikens filosofer
Andra perspektiv på historia
Föreläsning 16 Logik med tillämpningar Innehåll u Information kring kursvärdering och tentagenomgång u Genomgång av övningstenta 2.
Sidnummer Auktoritetskontroll av namn Introduktion Grundkurs i ämneskatalogisering och auktoritetsarbete för person- och institutionsnamn.
Tillämpad hälsoteknik Nationalencyklopedin, teknik (tyska Technik, över franska av grekiska techniko´s 'konstfärdig', 'hantverksmässig'; 'konstgjord',
Posterseminarium Inför Exjobbs-redovisningarna
Handledarutbildning för Läslyftet ht15-vt16 Handledning – Ewa Wictor
Att referera och ange källa!
Torsdagen den 3 december. Dagens lektion Fortsatt jobb med den muntliga presentationen (utformning, bilder, kanske lite träning om vi hinner) Boksamtal.
Dewey decimalklassifikation i Sverige
Hur länge kan svenska folk- och skolbibliotek använda ett dött klassifikationssystem? Harriet Aagaard Kungliga biblioteket Bok och bibliotek
Vad innebär det för folkbiblioteken?
DDK i praktiken Vad händer nu?
RDA i Sverige: Resursbeskrivning och åtkomst
RDA i Sverige Olle Johansson Kungliga biblioteket
Dewey decimalklassifikation i Sverige
Varför bör man byta klassifikationssystem
Katalogpost från Ferdosi som är leverantör
Presentationens avskrift:

Cato, Anders & Noaksson, Anders Same but different: om katalogiseringspraxis på folk- och forskningsbibliotek Cato, Anders & Noaksson, Anders

Vad menar vi med praxis? praxis (grek., 'handling', 'gärning', av pra´ssō 'göra', 'handla', 'uträtta'), sedvana, handling, tradition; i bl.a. beteendevetenskap, samhällsvetenskap och filosofi använt på delvis skilda sätt om individers eller gruppers handlande i anpassning till omgivningen. Praxis är liksom handling ett viktigt begrepp inom den praktiska filosofin. Även för de vetenskaper som har anknytning till en yrkesutövning är praxis ett centralt begrepp, så t.ex. spelar hänvisningar till "vetenskap och beprövad erfarenhet" en stor roll inom medicin. (NE-online)

Är det rätt att säga att det finns en folk- resp en folkbibliotekspraxis?

Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Första biblioteken Klosterbibliotek Tidiga universitetsbibliotek Katalogen = inventarieförteckning Bandform, d.v.s. inbunden katalog

Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Äldsta kända kataloger Västerås domkyrkobiblioteks katalog Ca 1640 Uppsala universitetsbiblioteks katalog 1638 Lunds universitetsbiblioteks katalog 1687 Kungl. bibliotekets katalog 1651-52 / 1697

Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Katalogiseringsregler börjar skapas Elof Tegnér (KB & Lunds UB) stramade upp katalogiseringsverksamheten och försökte få till stånd enhetlighet 1909: Katalogavdelning på KB! 1916: KB:s första katalogiseringsregler Observera ännu ingen forskningsbibliotekspraxis!

Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Rationaliseringskrav – centralisering Önskemål om centralt framställda katalogkort leder till Centralkatalogiseringen på KB Bibliografiska institutet (KB) Svensk bokförteckning (Nationalbibliografin) Accessionskatalogen Centralkatalogiseringen

Vad är orsakerna till det vi kallar forskningsbibliotekspraxis? Nya katalogiseringsregler 1956 Nya katalogregler för KB (men provisoriska) 1974 SKR, Svenska katalogiseringsregler De första som klart gällde samtliga som registrerade i LIBRIS 1983 KRS, Katalogiseringsregler för svenska bibliotek För hela landet, folk- och forskningsbibliotek

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Ingen förkortad katalogisering Varje upplaga redovisas normalt Korrekt utgivningshistorik Men mer svåröverblickbart i katalogen

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Translitterering <-> Transkription Translitterering = överföra (text) tecken för tecken till annat teckensystem enligt vissa principer Transkription = överföra (text) från ett teckensystem till ett annat med strävan att återge originalets uttal så noggrant som möjligt Forskningsbibliotek translittererar mest Folkbibliotek transkriberar mest

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Translitterering <-> Transkription (Forskningsbibliotek enligt ISO 9:1995) Ryskt exempel Dama s sobačkoj / Anton Pavlovič Čechov [V] Dama s sobatjkoj / Anton Tjechov [F] Grekiskt exempel To panēgyri tou Mike / Astrint Lintgkren [V] To panijiri tou Mike / Astrid Lindgren [F] OBS! Fr o m 2009 folkbibliotekstranskribering även för forskningsbibliotek vid nygrekiska

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer i uppslag (grekisk skrift) Klassisk grekiska Homerus (äldre praxis till 2002) Homeros (fr.o.m 2003) Nygrekiska Θεοδωράκης, Μίκης Theodōrakēs, Mikēs (äldre praxis till 2007) Theodorakis, Mikis (fr.o.m. 2008)

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer i uppslag (kyrillisk skrift) Чехов, Антон Пaвлович Namnform t.o.m. 2008 (enligt ISO 9:1995) Čechov, Anton Pavlovič, ‡d 1860-1904 Namnform fr.om. 2009 (enligt vedertagen referenslitteratur) Tjechov, Anton, ‡d 1860-1904

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer – olika praxis för pseudonymer Mark Twain Forskningsbibliotek Twain, Mark, 1835-1910 Hänvisning från: Clemens, Samuel Longhorne, 1835-1910 (I auktoritetsposten informeras om att Mark Twain är en pseudonym) Folkbibliotek Twain, Mark, pseud. för Samuel Longhorn Clemens Hänvisning: Clemens, Samuel Longhorne se Twain, Mark, pseud.

Exempel på forskningsbibliotekspraxis

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Namnformer – olika praxis för val av vedertagen form Viveka Lärn Forskningsbibliotek: allt under samma namn Lärn, Viveca, 1944- Hänvisning från: Sundvall, Viveca, 1944- Lärn Sundvall, Viveca, 1944- Folkbibliotek: Publikationens form gäller Korshänvisningar mellan de olika namnformerna

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Fortlöpande resurser Forskningsbibliotek: En seriehuvudpost Folkbibliotek: Seriehuvudpost med delposter Annan svensk praxis för huvuduppslag än internationell (gäller både folk- och forskningsbiblitoekspraxis)

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk Enpostmodell – LIBRIS i MARC21 (fr.o.m. 2008) NE i tre band / [huvudredaktör: Agnita Ekman]. – Malmö : Nationalencyklopedin, cop. 2008. 3 vol. (707; 691; 747 s.) : färgill. Bd 1: A-G – Bd 2: H-O – Bd 3: P-Ö Modell före 2002 (LIBRIS III & BURK) NE i tre band / [huvudredaktör: Agnita Ekman]. – Malmö : Nationalencyklopedin, cop. 2008. 3 vol. : färgill. Bd 1: A-G. – 707 s. Bd 2: H-O. – 691 s. Bd 3: P-Ö. – 747 s.

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk – enpostmodell i LIBRIS

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk – flerpostmodell i BURK

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk – flerpostmodellen i LIBRIS

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk – flerpostmodellen i BURK

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Flerbandsverk – flerpostmodellen i BURK

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Uniforma titlar Sedan 2005 i LIBRIS Före 2005 för anonyma klassiker och biblar Håller samman ett verk under samma titel, oavsett hur det är utgivet Underlättar FRBR:isering Titelvarianter hålls ihop genom auktoritetsposter

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Uniforma titlar, exempel Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna Folkkomedin Hemsöborna Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Danska Folkene på Hemsø Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Franska Gens de Hemsö Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Isländska Heimaeyjar fólkið Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Japanska Shima no nōmin Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Kurdiska Gundîyên giravê Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Tyska Inselbauern Strindberg, August, 1849-1912. Hemsöborna. Ungerska A Hemsöiek

Exempel på forskningsbibliotekspraxis Uniforma titlar, exempel (varierande verktitlar förs samman) Brontë, Emelie, 1818-1948. Wuthering Heights. Svenska Hänvisning från Brontë, Emelie, 1818-1848. Blåst Brontë, Emelie, 1818-1848. Stormvindar Brontë, Emelie, 1818-1848. Svindlande höjder

Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis?

Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? Regeringsformen och kommunallagen

Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten - folket

Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten - folket Folket är olika särintressen

Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten folket Folket är olika särintressen Användarnas beteende

Vilken är bakgrunden till folkbibliotekspraxis? Regeringsformen och kommunallagen Användarna är allmänheten - folket Folket är olika särintressen Användarnas beteende Rationalisering och effektivisering

Några exempel på folkbibliotekspraxis Förenklingar (mindre lyckade!) Uppställningsrelaterad praxis Rationaliseringsrelaterad praxis Förkortad katalogisering

Förenklingar (mindre lyckade!)

Förenklingar (mindre lyckade!)

Hyllrelaterad praxis

Hyllrelaterad praxis

Hyllrelaterad praxis

Rationaliseringsinriktad praxis

Rationaliseringsinriktad praxis

Förkortad katalogisering KRS83 1.0D not 1 För beskrivning av vissa typer av objekt kan en miniminivå tillämpas som innebär en beskrivning av verket, inte objektet (förkortad katalogisering). På denna miniminivå skall åtminstone följande element ingå: Huvudtitel / första upphovsuppgift, om denna avviker från huvuduppslagets sökelement i fråga om form eller antal eller om detta sökelement saknas. – Anmärkning om originalupplaga eller första upplagas utgivningsår samt originalets titel då det är fråga om en översättning.

Överdriven förkortad katalogisering

Versioner

Versioner, översättningar

Versioner, anpassningar

Versioner, anpassningar

Versioner, anpassningar

Fortsättningsverk

Hur blir det sen då? Nya katalogiseringsregler snart igen 2011: RDA, Resource Description & Access Kan vi ha / har vi råd med lokal praxis längre?

Hur blir det det sen då? RDA eller KRS? DDC eller SAB? Kommer både folk- och forskningsbiblioteken att byta katalogiserings- och klassifikationssystem? Kommer vi att fortsätta finnas i olika kataloger? Har vi råd med det?

Hur långt från slutanvändaren vågar vi gå? Hur blir det sen då? Hur långt från slutanvändaren vågar vi gå?