Kaj Forsberg, EME Analys Miljöpåverkan från elsektorn och hur en upphandlande enhet kan hantera detta i en elupphandling Kaj Forsberg, EME Analys

info@emeanalys.se - www.emeanalys.se En fristående och oberoende konsult för aktörer på den nordiska elmarknaden Holländargatan 23 4tr 111 60 STOCKHOLM info@emeanalys.se - www.emeanalys.se Telefon: 08-440 42 50 – Fax: 08-440 42 59

EME Analys Utredningar för myndigheter Marknadsdesign, föreskrifter Säkerhet och beredskap Modellutveckling för prognos av priser Rådgivning för slutkunder/köpare av el Upphandlingar Löpande förvaltning av avtal/prissäkringar Marknadsbevakning – ELFORUM Kartläggning – Energi & Miljö

Bakgrund Insikterna om energiförsörjnings- och klimatproblemen i framtiden har skapat tre parallella processer (t ex inom EU) Verka för mindre utsläpp av klimatgaser Framför allt CO2 Mer förnyelsebar elproduktion Energieffektivisering

Bakgrund Kraftfulla politiska målsättningar, som också backas upp med medel för forskning och utveckling Tekniker för att minska utsläpp av eller deponera koldioxid Tekniker för solceller, vågenergi m m Investeringar för energieffektivisering

Hur berörs vi i Sverige? Sverige (och Norden) har av tradition miljövänligt elsystem Sverige >45% vattenkraft Norge >95% vattenkraft Dessutom stor andel kärnkraft (Finland och Sverige) Endast liten del fossil förbränning, framför allt Danmark och Finland

Andel förnyelsebar produktion

Förändringsstrategier Använda styrmedel snarare än lagtext för att stimulera effektivisering och ökat inslag av förnyelsebar produktion Marknadsbaserade system snarare än skatter – sätta ett pris på utsläpp Implementera på EU-nivå och globalt (Kyoto och fortsättning)

Elcertifikat Ett svenskt system, som i flera avseenden liknar andra system för RECs (Renewable Energy Certificates) som finns i Europa Utgår från lagstadgad kvot av elförbrukning som ska härröra från ”förnyelsebara” källor

Elcertifikat Dessa anläggningar får elcertifikat: Vindkraft Solenergi Geotermisk energi Biobränslen Vågenergi Vattenkraft Småskaliga anläggningar (max 1,5 MW) Ökning av produktionen i befintlig vattenkraft Ny vattenkraft

Elcertifikat kvoter 2003 7,4% 10,7 TWh 2004 8,1% 11,7 TWh

Priser

Handel med elcertifikat Ursprungligen fanns tre sätt för en kund att tillgodose sitt behov av elcertifikat Låt leverantören ombesörja allt, acceptera tillsvidarepris Låt leverantören handla och deklarera, men gör egna avrop Sköt allt själv Idag endast 1 och 2 möjligt.

Vad händer med elcertifikatpriset? 2003 och 2004 sammanföll priset med takpriserna på 170 resp 240 SEK/MWh. Under ett par år har överskott rådit, vilket borde ge priset 0 SEK/MWh Möjligheten att spara certifikat lyfter priset Kraftigt ökade krav på elcertifikat närmaste åren ger underskott Vad blir priset då? Taket är borttaget.

Handel med utsläppsrätter (för CO2) Startade februari 2005 inom ramen för det s k EU ETS (EUs Emission Trading Scheme) Finns också på andra håll i världen EU ETS har varit mycket turbulent Stor påverkan på elpriset Osäker framtid, men tydlig målsättning från EU

Handel med utsläppsrätter

Varför har prisutvecklingen på utsläpp varit så stökig? Politiskt konstruerat system Utgår från att man skapar ett underskott på någon procent Tiotusentals anläggningar som ska rapportera utsläpp och deklarera rätter Osäker historisk statistik Politisk dragkamp mellan nationer som vill just sin inhemska industris bästa

Varför påverkas nordiska elpriser av CO2-handeln? I Danmark körs kontinuerligt kolkondens, som är beroende av utsläppsrätter Import även från Tyskland, snart även Holland Marginalkostnadsprissättning

Gör CO2-handeln nytta? För perioden 2005-2007 har handeln inte lett till några direkta utsläppsreduktioner Men frågan har fått fokus och alla större industrier, kraftproducenter m fl måste nu börja tänka på detta som en kostnad Viktigt med långsiktighet Nästa period 2008-2012 inte lång nog Feltänk gav elköpare en stor del av notan

Vad är egentligen ”miljöanpassad el”? Elproduktion med mindre negativ miljöeffekt (i form av utsläpp) än traditionell produktion – ofta kondenskraft byggd på förbränning av fossila bränslen Vindkraft Biokraftvärme Solenergi Vågenergi mm

Hur ser man på kärnkraft? Fråga om värderingar Kärnkraft släpper inte ut CO2, men ger upphov till andra miljöhot Hittills inga miljöprodukter som inkluderar kärnkraft

Miljöalternativ i leveransen Alla möjliga varianter finns tillgängliga Grön el Bra Miljöval EPD Olika leverantörer lanserar egna alternativ

Bra Miljöval En logotype som kopplats till ett antal krav på olika typer av produkter Logotypen och rätten att formulera kraven för användande ägs av Svenska Naturskyddsföreningen

Merkostnad för miljö-el Varierar över tid Vattenkraft (ev med inslag av vind och biokraftvärme) – cirka 1-2 SEK/MWh Bra Miljöval – 4-6 SEK/MWh Observera att man handlar upp miljöalternativet som ett påslag för öronmärkning av ursprunget, dvs man betalar inte produktionskostnaden i just den typen av kraftverk!

Deklarera ursprung Om man köper en miljöprodukt bör man också få en vettig redovisning/ deklaration (gärna reviderad av oberoende part) av sin leverantör Fundera på vilka organisationer man kan stödja

Produktionskostnad Vatten – billigt 50 SEK/MWh Kärnkraft – 250 SEK/MWh Kolkondens – från 300 SEK/MWh Oljekondens – från 700 SEK/MWh Vindkraft – från 300 SEK/MWh Vågenergi/solenergi ej kommersiellt gångbara ännu

Effektutveckling vindkraft Källa: Vestas

Vattenkraft I Sverige finns totalt 2082 vattenkraftverk 511 av dessa är större än 1,5 MW Sammanlagd effekt 16200 MW Småskalig vattenkraft = < 1,5 MW I Sverige ger 1571 verk 1,7 TWh Beräkningar tyder på möjlighet att expandera till 10 TWh

Småskalig vattenkraft önskas Huvudsakligen är det den småskaliga vattenkraften man vill stimulera till utbyggnad Lokalt kretslopp Jämnare vattenflöden Minskar nätförluster Skapar arbetstillfällen mm

Strategier för upphandling Se över vilken miljöpolicy som redan finns och vad som är rimligt/relevant i elsammanhang Absolut Bra Miljöval? Extra hög andel förnyelsebart? Hög ambition kan kosta mycket extra Genom elcertifikaten ger varje elköpare bidrag till stöd för förnyelsebar produktion

Möjliga vägar på längre sikt Stort intresse hos många köpargrupper för att etablera egen produktion BasEl, industrins initiativ för att öka utbudet i Norden Kabel från Ryssland – nej Delägande i svensk kärnkraft – troligen inte Investering i vindkraft – VindIn AB, ca 1 TWh

Möjligheter med vindkraft ”Genom att köpa in sig i vindkraftsparker kan Sveriges kommuner och landsting tjäna miljardbelopp varje år…”

Många detaljer att kartlägga Regler för anslutning till lokalt nät Skattebefrielse Intäkter från elcertifikat Tillstånd från kommun/länsstyrelse Kostnad för material/installation Seminarium med studiebesök på Gotland i juni

Stöd till solenergi Cirka 150 miljoner kronor avsatt till pilotprojekt/subventionering av solenergi i offentlig verksamhet Beloppet avsatt på tre år Endast 50% förbrukat år 1 och 2