Cochleaimplantat och språkighet Radi Jönsson Överläkare, MD, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Språkighet … och syftet med CI … Behärskning av ett språk Tvåspråkighet – behärskning av två … Flerspråkighet … … och syftet med CI …

Nytt om CI Ännu mer kunskap om plasticitet, träning mm Glidande indikationsgränser Tekniken i implantaten och i ljudprocessorerna Operationen, säkerhet kirurgi och teknik Användningsgrad, nytta, resultat över tid

Språkighet för vuxendöva med CI Behärskning av ett språk Tvåspråkighet – behärskning av två … Flerspråkighet … Ett eller flera talspråk där inlärningen skett i huvudsak med hjälp av hörseln ”vuxendöva” inrymmer även barn med fortskridande hns sedan barndomen

Vuxna med postlingual hns/dövhet Indikationsområden Alla vuxen-åldrar Hörselkurva med hörtrösklar sämre än 75-90 dB, samt en taluppfattning i tyst sämre än 50% med HA

Vuxna med postlingual hns/dövhet Effekter av CI Användningsgrad > 85-90% Hörtrösklar ca 20-25 dB Taluppfattning signifikant förbättrad Bättre livskvalitet

Vuxna med postlingual hns/dövhet Prognostiskt positivt Dövhetsperiodens duration (kort) Hörselanvändning och erfarenhet (=HA) Utbildning/ålder Språkkompetens, musikerfarenhet Kirurgi och plats för elektrodrad

Hur snabbt förbättras hörseln?

Hur stor är variationen?

Vuxna med postlingual hns/dövhet God/normal kognition före CI-op Lika god efter CI Nedsatt kognition före CI-op Bättre efter CI

…och kopplingen mellan hörsel-nedsättning och kognition hos vuxna… allt större åldrande befolkning +++ studier av vuxna, normalhörande och med hörselnedsättning korrelation mellan hörselförsämring och kognitiv försämring lägre delaktighet, sociala aktiviteter? större kognitiv belastning ”25 dB = 7 år”

Vuxna med prelingual dövhet Inte aktuella för CI frånsett på enskild nivå Progredierande hns? HA och rehabilitering? Hörsel med HA? Motivation, psykologiska aspekter Starkast prognostisk faktor för hörsel/taluppfattning efter CI = taluppfattbarhet före CI

Språkighet för barndomsdöva med CI Behärskning av ett språk Tvåspråkighet – behärskning av två … Flerspråkighet … Ett eller flera talspråk där inlärningen sker i huvudsak med hjälp av hörseln under de första levnadsåren

Barn/ungdomar med prelingual hns/dövhet Indikationsområden Operation före 3 åå Hörselkurva med hörtrösklar sämre än 75-90 dB Användning av HA, dvs hörsel, om möjligt, före CI-op Habiliteringsmedverkan med icke-försenad språkutveckling (syftet med tidiga interventionsinsatser)

Barn med prelingual hns/dövhet Prognostiskt positivt Dövhetsperiodens duration (kort) Hörselanvändning och erfarenhet (=HA) Utbildningsnivå hos mor Språkkompetens, musikutövande Kirurgi och plats för elektrodrad Förälderns (mammans) fingertoppskänsla i kommunikationen

Språkighet Läs- och skrivförmåga hos barn med CI Korrelerar till talspråket Stark koppling till fonologiska förmågor, språklig medvetenhet 50% av barn med CI ligger >1 SD sämre än normalhörande barn; ca 1 års läs/skrivförsening Behöver stödjas, i hemmet och i förskola/skola 2 CI bättre än 1 CI?

Språkighet Talspråk – teckenspråk – andra språk Talspråksutveckling efter CI Försening jmf med normalhörande, men talspråksutveckling ändå, se progn faktorer Användning av enbart talspråk ej prognostiskt betydelsefullt

Språkighet Teckenspråk – andra språk Teckenspråksutveckling före och efter CI Int: 25-30% av barn/ungdomar med CI använder teckenspråk. Många skiftar mellan tal och tecken. Inga randomiserade studier – svårt att studera orsak och verkan, utan enbart samband Språk föder språk föder socialisering Föräldrarna och barnen/ungdomen ska få välja språk och stödjas i detta

Take-home message Möjligheterna att få höra, utveckla talspråk, samt språk, har aldrig varit så goda som NU Nya teknologier ger nya möjligheter och utmaningar Pedagogik och specialpedagogik behöver evidensanpassas Familjer behöver tillgång till moderna interventionsmetoder Vuxna behöver det med!