Genetik IV http://www.csmonitor.com/Innovation/2011/0720/Why-you-should-care-about-Gregor-Mendel

Mendels slutsatser De flesta egenskaper hos en individ ärvs som enskilda ”partiklar” – det vi idag kallar gener. I vanliga celler har individerna två ”partiklar” för en viss egenskap – idag vet vi ju att man har två av varje gen (en från varje förälder) I könsceller finns bara en ”partikel” Om man korsar två individer som skiljer sig åt i mer än en typ av egenskaper kan man få helt nya kombinationer.

Försöksorganismer http://web.science.uu.nl/developmentalbiology/elegans_mike.html http://absolutvanilla.blogg.se/2010/june/bananflugorna.html När man utför genetisk forskning är det bra att använda organismer med snabb förökning eftersom man då kan få sina resultat inom rimlig tid. http://karinspenna.blogg.se/2010/march/

Viktiga begrepp Gamet är ett annat ord för köncell. I diploida celler är kromosomerna parvis lika varandra – homologa. Kromosomerna i ett par innehåller samma gener på samma ställe – locus Dessa gener behöver dock inte vara identiska utan kan utgöra olika varianter av genen - alleler

Viktiga begrepp Om en individ har två likadana alleler av en viss gen så är individen homozygot för allelen. En individ med två olika alleler är heterozygot för den allelen. Med genotyp menas den uppsättning alleler en individ har för en viss egenskap. Med fenotyp menas resultatet av genotypen. Alltså vilka egenskaper man får av en viss genotyp. Det gäller både utseendet och alla andra egenskaper.

Mendel testade bl. a. egenskaper som kan vara ”antingen eller”. T. ex Mendel testade bl.a. egenskaper som kan vara ”antingen eller”. T.ex. är blommornas färg hos ärtväxter antingen röda eller vita, inte mittemellan. Han märkte att om han korsade plantor med röda blommor med plantor med vita blommor så fick avkomman röda blommor. Om man sedan självbefruktar avkomman så blir ¾ av nästa generation röda.

Korsningsschema Honliga könsceller A A Hanliga könsceller Alleler som utrycks även om man bara har en kallas dominant Alleler som man måste ha två av för att de ska utryckas kallas recessiva a Aa Aa Aa Aa a Man brukar beteckna dominanta alleler med stor bokstav och recessiva med liten bokstav

Avkomman självbefruktas… ¾ av plantorna får röda blommor och ¼ vita. Förhållandet mellan antalet blommor av varje färg, i det här fallat 3:1, kallas klyvningstal Slutsats: Alleler kan ligga dolda i flera generationer för att sedan plötsligt visa sig igen.

Intermediär nedärvning Ibland är ingen av allelerna helt dominant utan individen får en egenskap som är ett mellanting eller flera egenskaper samtidigt.

Exempel Jaguar Homozygot Homozygot Heterozygot

Fler än två alleler – ex blodgrupper Hos människan förekommer 4 olika blodgrupper. Vilken grupp man tillhör beror på vilka 2 alleler man har av de 3 som finns. De 4 blodgrupperna är A, B, AB och 0

Nedärvning av flera olika egenskaper Om man bara tar hänsyn till en gen vid korsning kallas det monohybrid korsning Om man tar hänsyn till två gener på två olika kromosomer kallas det dihybrid korsning Mendel gjorde försök med ärtväxter där han kombinerade två olika egenskaper hos ärtan: Färg och form Han korsade en planta som hade gula och runda ärtor med en planta som hade gröna och skrynkliga ärtor. Resultatet blev att alla plantorna i nästa generation fick gula och runda ärtor Gul och rund Grön och skrynklig

Då blir den första korsningen... G = gul g = grön R = rund r = skrynklig Då blir den första korsningen... GR GR GR GR gr GgRr GgRr GgRr GgRr gr GgRr GgRr GgRr GgRr gr GgRr GgRr GgRr GgRr gr GgRr GgRr GgRr GgRr

Avkomman som alla har genuppsättningen GgRr självbefruktas... Två nya kombinationer har uppkommit som inte fanns från början. Egenskaperna ”färg” och ”form” nedärvs oberoende av varandra.

Kopplade egenskaper Gener som sitter på samma kromosom ”hänger ihop” och nedärvs tillsammans. De är alltså inte oberoende av varandra. Dock byter kromosomerna alleler med varandra genom överkorsning som sker i meiosen.