Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Urskogs-studien Samhällsekonomiska intäkter och kostnader av att spara vissa urskogar Värderade 11 primära rekreationsområden Enkätundersökning 1100 svenskar.
Advertisements

Att arbeta som klimatrådgivare inom Greppa Näringen
Torben Kudsk Jordbruksverket
Energiledningssystem
Presentation Energikollen Lantbruk Gruppträff 2
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Kalmar län Workshop om persontransporter 29 april 2010.
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Växthusgaser Kyotoprotokollet omfattar sex växthusgaser:
Energiråd för butiker Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering i butiker. Att inte riktigt veta hur situationen ser ut.
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Om Cofoten 1.
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
Allmänt om klimat.
Hur gör man en handlingsplan?
Skåne Arbetsmetoder och verktyg. 300 GWh år GWh år 2020.
Olika djurslags metanproduktion
Hybriddrivsystem för miljöfordon
Energikartläggningscheckar
Beräkningsverktyget i klimatkollen Maria Berglund HS Halland tel
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Energi i lantbruket • Skatter och energipriser • Primär/ slutlig energianvändning • Energikvalitet • Energiformer Greppa Näringen, Energikollen grundkurs.
Klimatkollen i rådgivningen Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Klimatkollenkurs 18 april 2012 Pernilla Kvarmo Jordbruksverket.
Energikollen växthus Elin Einarson Rådgivarkurs Energikollen växthus, Nässjö 24 okt 2012.
Jordbruket och omvärlden
Klimatförändringar och jordbrukets klimatpåverkan – en översikt
Välkommen! S eminarium om energieffektivisering i fastigheter Oskarshamn 10 mars 2010.
14 år av utveckling
Gränsöverskridande rådgivning? Strandbaden 6:e September 2006 Ulrik Lovang(HS), Carin Clason(HH)
Klimatkollen i rådgivningen
Tolka resultat i klimatberäkningarna
Sveriges första anläggning för flytande biogas
Anna Hagerberg Jordbruksverket
Läkarstudent i Norrbotten Gemensam kampanj: gemensam energieffektivisering, med våra tre norrländska landstingsgrannar, Jämtland, Västernorrland och Västerbotten.
Södra Innovation Skogens viktiga roll för klimatet Skogens betydelse för klimatet och som råvarakälla till energi, produkter och kemikalier.
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Beräkningsverktyget i klimatkollen
Global uppvärmning Vad gör vi åt det?.
Ställer om från fossil diesel till RME -”Vi får det att fungera!” -
Klimatpåverkan från växtodling
IEA och IPCC hävdar att de fossila bränslenas användning kommer att öka.
Beräkningsverktyg Klimatkollen 20/ Vad behövs för att bli godkänd som användare av beräkningsverktyget? Delta i webkursen Skicka in övningsuppgift.
Miljöindikatorer/nyckeltal för mjölkgårdar Christel Cederberg, Svensk Mjölk Greppa Näringen kurs 15/ Uddetorp.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Klimatpåverkan från djurproduktion
Avfall och återvinning
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Lokala miljövärden Resurseffektivitet: Snitt: 0,28 Viktat medelvärde: 0,
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
Vad händer i kretsloppet?
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Uthållig kommun i Kalmar län Möjligheterna att producera biogas från kommunalt avfall Emmaboda Stefan Svenaeus Regionförbundet i Kalmar.
Kvävestrategi Bildspel Uppdaterat Kväveflödet i marken NO 3 - NH 4 + N 2, N 2 O NH 3 Organiskt N NH 4 + Utlakning Nitrifikation Immobilisering Mineralisering.
Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Klimat och utfodring.
Klimatkollen i rådgivningen
Maria Saxe, Länsstyrelsen Dalarna,
Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion
KLIMATKOLL på VÄSTANKVARN GÅRD
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Introduktion till diskussionspass om indirekt energi Anna Hagerberg

Jordbrukets energianvändning i Sverige GWh INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror DIREKT energianvändning svenska gårdar Källa: Jordbruksverket,

Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios Källa: Tillväxtanalys, 2012

Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel 1 liter diesel kg CO 2 e lustgas N 2 O kg CO 2 e koldioxid CO Utsläpp vid tillverkning av 1 kilo mineralgödsel-N respektive utsläpp vid slutanvändning av 1 liter diesel 1 kg BAT mineral- gödsel-N Indirekt energi- användning

Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel

Indirekt energianvändning vid foderproduktion (för gården sett) spelar roll Nedan samma bild som förra men utan emissioner i odlingen

Frågor att diskutera Hur gör du för att lyfta fram indirekt energi i rådgivningen? Vilka nyckeltal kan vara intressant att följa upp när det gäller indirekt energi? Vad behöver du som rådgivare för att bättre kunna föra in indirekt energi i rådgivningen?