IV1021 Fö 1 – Introduktion till projektledning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Planering, genomförande av undervisning och bedömning enligt Lgr 11
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
Nyttorealisering på 10 min
MALMÖ HÖGSKOLA Seminarium kring kvalitetsgranskning av examensarbeten.
Hans Juhlin Affärssystem Nydalavägen Vetlanda
UNDERLAG FÖR BEDÖMNING AV APU ETT FÖRSTA FÖRSLAG.
Examensarbete - ett projekt
Teknik 1 utifrån förmågorna och centrala innehållet Vad teknik är
Introduktion till projektledning
PROJEKTLEDARE Projektledarrollen gestaltar projektledningsfunktionen
Att skriva projektrapport
TEAMARBETE Ref. Boken om Team LF 2004.
Ett arbete med att etablera
En introduktion till SEB Way
OL108A Distanskurs samhällsentreprenörskap Glokala Folkhögskolan
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Björn Thuresson CSC HPCViz/VIC Datorspelsdesign DH2650.
Jobs and Society uppföljning 2007 Hur går det för kunderna? Ansvarig undersökare på Synovate Temo: Arne Modig Beställare på Svenska Jobs and Society:Harry.
IBITS Samordnat IT-stöd Lunds universitet Birgitta Lastow Anders Sjöö.
PROJEKTETS LIVSCYKEL Projektaspekter Definitionsfas Planeringsfas
Metod i teori & praktik Daniel Nylén. Historik Stradis (1979) SSADM (1981) SSM (1966)RUP (1998) Ethics (1985) Agile (2001)
Projektarbete 100p Ekebygymnasiet
Studenter Lär Av Studenter ”SLAS” Karim Daho Januari 2007.
Gunnar Wettergren Planering och budget Gunnar Wettergren © Gunnar Wettergren.
1. Att leda EU projekt Margareta Holmstedt.
Effektstyrning® av IT Vad är det? Varför då? Hur gör man?
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
IV1021 Fö4– Planering och resurser
Huvudområde offentlig förvaltning
Seminarieboken Kapitel 2 – Att tänka på redan vid starten
Från idé till projektplan
Projektledning – VBEF 01 Kristian Widén, PhD. Jag är 38 år Jag bor i Kävlinge Civilingenjör VoV, Doktor i Byggnadsekonomi, Innovationsspriding i byggsektorn.
Projektledning.
För mer information om kursen eller för bokning, kontakta oss på eller Mål (Önskat Utfall) Större insikt.
Frukostmöte hos Sveriges Arkitekter 11 mars 2015
Förvaltningshögskolan GU Lärare: Iwona Sobis, Doc. Fil.dr
Projektmetodik Varför projektmetodik? Viktig del i kommunikation - Samarbete och planering tillsammans med andra än närnaste kollegor -
21 januari 2013 BMÖ Operations and Innovation Management.
© Gunnar Wettergren1 DSK2PRJ Fö 1 – Introduktion till kursen och projektledning Gunnar Wettergren
Projektarbete (PA1201) 100 poäng.
NETinfo Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders Sjöö, bitr. PL.
Systemdesign som process
När projekt blir mer än ett gästspel Regional lärkonferens - För samverkan, lärande och erfarenhetsutbyten 30 september – 1 oktober 2010 Skellefteå Carina.
IV1021 Fö 2 – Människor i projekt
PROJEKT Vad är projekt? Vad är inte projekt?. PROJEKTETS DIMENSIONER OCH SÄRDRAG Projekt som arbetsform Projektets dimensionerProjektets särdrag ProjektresultatMål.
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Oktober 2009 NETinfo Samordnat IT-stöd vid LU Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow, bitr. PL Anders.
Tidsplanering Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet.
BESTÄLLARE Avses den person eller organisation som i förväg försäkrar sig om ett visst resultat fokus på effektmål För beställare startar projektets livscykel.
Kort om Projektplanering
Lunds universitet / Samordnat IT-stöd vid LU / Mars 2010 NETinfo-möte Samordnat IT-stöd Lunds universitet Johnny Nilsson, PL Birgitta Lastow,
Vad är ett projekt? En grupp projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med givna resurser.
Projektet P MAGNUS WÄRJA. Syfte med Projekt P Projektets syfte: Att lämna förslag på hur Företagets webbsida skall kunna attrahera mer besökare och på.
Ekonomi och användbarhet? Finns det något samband ? Vivian Vimarlund.
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04. Agenda Kursregistrering Personal, roller Åtagande Om projekt –Projektkalender Tidrapportering.
Att införa nya IT-stöd utan trassel - utmaning eller utopi? Thomas Lind Uppsala universitet Institutionen för informationsteknologi.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Revision & Redovisningsval Pernilla Broberg/Torbjörn Tagesson Balans nr 1/2015 s 8Civilekonomen nr 2/2015 s 30.
1EB003: Individen och företaget Medarbetarskap Anna Alexandersson, Jonas Stjernquist,
Prototyper Grupp 4 Fredrik Persson | Mahdi Bawaqneh | Maksim Nikitin | Sverre Brecheisen.
Introduktion till projektledning Projektledning med inriktning mot social innovation och samhällsentreprenörskap Fredrik Björk, Malmö högskola.
1 © copyright Aim 4 knowledge AB Referensmodell för en enklare väg till service management.
Introduktion till The Rational IT Model
”Projects are about People”
SUHF:s & UK-ämbetes Rektorsprogram 1 - Ledningsgrupper
Gruppers utveckling enligt IMGD (GDQ)-modellen
Att starta, planera och driva projekt
Självständigt Arbete i Teknisk Fysik 15 hp
Statusrapport införande
Förbättra klubbkvalitet
Presentationens avskrift:

IV1021 Fö 1 – Introduktion till projektledning Gunnar Wettergren gunnarw@dsv.su.se © Gunnar Wettergren

Agenda Kursintroduktion Dagens föreläsning (Kapitel 1 & 2) Vad är projektledning? Projektet Projektledarens roll Projektorganisationen och företaget © Gunnar Wettergren

IV1021(7,5HP) – Projektledning Ansvarig Gunnar Wettergren gunnarw@dsv.su.se 08/6747090 7,5 HP (4,5+3) Bologna betyg © Gunnar Wettergren

Bolognabetyg © Gunnar Wettergren Grundläggande koncept Planering Övervakning Kontroll Estimering Projektmodeller Projektledarrollen (Tentamen Individuellt)A-F Planeringsverktyg (Inlämningsuppgift Student skall ha genomfört och fått godkänt på ett antal inlämningsuppgifter. Dess uppgifter testar students förmåga att praktiskt applicera de olika planeringsverktyg som kursen tar upp. Praktisk applicering (Inlämningsuppgift grupparbete) Pass/Fail Grupparbete där studenterna skall applicera de teoretiska kunskaperna som kursen tar upp. Vidare skall gruppdynamik och konflikter hanteras på ett tillfredställande sätt i gruppen. A Studenten förväntas kunna definiera, redogöra samt diskutera de olika teoretiska begreppen med klar och tydlig anknytning till teori och affärsverksamhet >=90% rätt För att gruppen skall få godkänt på denna inlämningsuppgift krävs följande: Inlämning sker inom utsatt tid Genomfört med hög kvalitet en muntlig och skriftlig opposition på en annan studentgrupps arbete Genomfört en riskanalys och följt upp dessa risker under kursens gång i enlighet med de teorier som diskuterats under kursen Applicerat en projektmodell som studenterna själva får välja Genomfört fallstudien på ett godtagbart sätt och levererat en högkvalitativ rapport i enlighet med kravspecifikationen B Studenten förväntas kunna definiera och redogöra samt koppla ovan nämnda områden till teori. >=80% rätt C Studenten skall kunna definiera och redogöra för teoretiska begreppen >=70% rätt D Studenten skall kunna definiera och till viss mån redogöra för teoretiska begreppen >=60% rätt E Studenten skall kunna definiera de olika teoretiska begreppen som använts under kursen >=50% rätt Fx Student visar viss förmåga att definiera de olika begreppen men måste komplettera för att få godkänt Missade inlämningstiden eller mindre än hälften av uppgifterna är korrekta. Missade inlämningstiden eller avvikelser från kraven ovan F Studenten visar oförmåga att definiera efterfrågade begrepp Lämnade inte in uppgiften Mycket stora brister eller ingen inlämning © Gunnar Wettergren (Har man fått Fx i en kategori är det högsta betyget man kan få E i den kategorin) (Alla former av fusk som uppdagas leder till F på kursen och rapporteras till SU för åtgärd)

Bok Textbook: Core concepts of project management (Wiley & Sons) © Gunnar Wettergren

Hur är kursen strukturerad? Föreläsningar Ett tillfälle att få hjälp med planeringsverktygsuppgiften Inlämningsuppgift (projektplan) Skriftlig examination © Gunnar Wettergren

Hur hänger allt ihop + = -Människor -Plannering Project models -Budget -Gantt -Resurser + = -Övervakning -Kontroll - Avslutning - Risker © Gunnar Wettergren

Vad är ett projekt? “A temporary endeavor undertaken to create a unique product or service” Source: A Guide to the Project Management Body of Knowledge, Project Management Institute Standards Committee, p. 167, 1996 Med andra ord det är en RISK © Gunnar Wettergren

Varför detta fokus på projektledning? Många uppgifter och idéer passar inte in i den vanliga organisationen Vi måste kunna dela ut ansvar och makt för att uppnå organisatoriska mål © Gunnar Wettergren

Hur går det så här långt? 1998 rapporterade Financial Review att bara 13% av de tillfrågade företagen var nöjda med sin ROI I 53 av 59 industrier gav en ökad IT investering inte motsvarande produktivitetsökning (McKinsey, 2002) ~ 50% av IT projekten misslyckas (Standish Group, 2002) 60% av de tillfrågade företagen under 2002 hade liten eller ingen formell träning I projektledning (Organizational Project Management Baseline Study, Interthink Consulting, September 2002) © Gunnar Wettergren

Vad karaktäriserar ett projekt? Unikt Har ett specifikt start- och slutdatum Temporär organisation Kan struktureras och drivas separerat från den övriga organisationen © Gunnar Wettergren

PL vs. Linjechef PL hanterar korta utvecklingsprojekt medans chefer hanterar daglig verksamhet Lite tid att utveckla och förbättra humankapitalet © Gunnar Wettergren

Ett projekts tre mål Vad hanterar en projektledare? Tid (Planering, tidplan) Kostnader (Budget) Måluppfyllelse © Gunnar Wettergren

Performance, cost, and time targets © Gunnar Wettergren

Projektets livscykel Det mäter hur långt projektet har kommit som en funktion av tid eller resurser och hur fördelningen ser ut Det är viktigt att förstå cykeln och de olika faserna för att kunna leda och driva projektet Beginning of the project vs. implementation stages © Gunnar Wettergren

Exempel(1) © Gunnar Wettergren

Exempel (2) © Gunnar Wettergren

Projektportföljen Alla företag har en projektportfölj Inkluderar alla projekt som rullar inom företaget Kan se olika ut beroende på typ av företag Mycket svårt att kontrollera och leda © Gunnar Wettergren

Att välja ut projekt Vad styr urvalsprocessen? Kommer projektet att generera vinst, ROI? Har vi kunskap och resurser att genomföra projektet? Ligger det i linje med den strategiska planen? Kan vi utföra det inom den satta tidsramen? © Gunnar Wettergren

Urvalsmetoder Icke numeriska metoder Numeriska urvalsmetoder Helig ko Tvunget ur konkurrenssynpunkt Andra fördelar Numeriska urvalsmetoder Finansiella Betygsättning (poäng) © Gunnar Wettergren

Varför är det viktigt att förstå urvalsprocessen? Att förstå varför projektet startades hjälper dig att driva och leda projektet. Det klargör också dess roll. Det kan hjälpa dig att få ditt förslag godkänt © Gunnar Wettergren

Aggregerad projektplan ROI metoden används av många företag för välja projekt För att klara av de problem som uppstår vid val av nya projekt har Wheelwright/Clark utvecklat en modell för att välja projekt © Gunnar Wettergren

Aggregerad projektplan(2) Fyra olika kategorier av projekt Derivative projects – Stegvis/små förändringa av befintliga produkter/tjänster Breakthrough projects – Utveckla en ny generation produkter Platform projects – Utveckla plattformar för framtida produkter R&D Projects – Skapandet av ny kunskap © Gunnar Wettergren

Aggregerad projektplan (3) © Gunnar Wettergren

Vad betyder det att vara projektledare? Bokens definition är: “It is the PM’s job to make sure that the project is properly planned, implemented, and completed” © Gunnar Wettergren

En projektledares roller och ansvar Man kan lätt inse att en PL är en man/kvinna med många olika ansikten. Det finns nästan ett oändligt antal roller som du tvingas hantera som PL Med dessa roller kommer olika typer av ansvar © Gunnar Wettergren

Roller Möjliggörare Kommunikatör Virtuell PL Bollplank Problemlösare Kundvård/relationer Intressentvård Etc. © Gunnar Wettergren

Ansvar/Uppgifter Resurser Släcka bränder, ta bort hinder Ledarskap och kunna ta beslut Förhandlingar, lösa konflikter och övertala © Gunnar Wettergren

Varför använder vi projektformen, igen? Kapa TTM Dagens produkter kräver specialistkunskap, grupper kan skapas och brytas sönder enklare i ett projekt Teknologiförändringar och förändringshastighet Brist på tilltro till höga chefers förmåga att hantera stora förändringar © Gunnar Wettergren

Hur passar projektet in i organisationen? Vilken är kopplingen mellan projektet och organisationen? Hur påverkar det oss? Hur skall vi hantera denna relation? © Gunnar Wettergren

Interfacet mellan projektet och organisationen Det största problemet för en PL är interfacet mellan organisationen och projektet eftersom vi inte kan kontrollera det De resurser vi behöver kommer från moderorganisationen där chefer driver den dagliga verksamheten. De sitter på makten över resurserna © Gunnar Wettergren

Ren projektorganisation © Gunnar Wettergren

För- och nackdelar Fördelar Nackdelar Effektivt för stora projekt Resurser finns när man behöver dem Tillgång till specialister Korta kommunikationsvägar Nackdelar Dyrt för små projekt Specialister har begränsat kunskapsdjup Hög grad av kunskapsduplicering © Gunnar Wettergren

Funktionell projektorganisation © Gunnar Wettergren

För- och nackdelar Fördelar Nackdelar Djupt teknik kunnande Kommunikation utanför avdelningen mycket långsam Ingen teknisk bredd Svårt att prioritera projekt © Gunnar Wettergren

Matrisorganisation © Gunnar Wettergren

För- och nackdelar Fördelar Nackdelar Flexible koppling mellan projektet och moderorganisationen Starkt fokus på projektet i sig Kontakt med funktionsgruppen minimerar problem Val kan göras baserat på flera projekts behov Nackdelar Bryter mot Unity of Command principen Komplext att leda många olika projekt Konflikter © Gunnar Wettergren

Frågor? © Gunnar Wettergren