Respirationsfarmakologi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
BLF:s sektion för barn- och ungdomsallergologi, höstmötet i Lund 28 september 2007 Aktuell astmabehandling Göran Wennergren Avd för Pediatrik, Göteborgs.
Advertisements

Allergisk rinit i primärvård -behandling och lite utredning
Quizz.
Denna quizz är så sjukt jävla välgjord att nästan alla preparatnamn är länkade till FASS.se Om man exempelvisklickar på Cytarabin så kommer man till den.
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
A s t m a Vad är astma? & t r ä n i n g
Läkemedel utan Nikotin
Respirationsfarmakologi
Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt
BARN PÅ VC.
Glukokortikoider; Farmakodynamik och farmakokinetik
Genetiska orsaker Ökat antal tillväxtstimulerande gener, ”genamplifiering” av tumörgener (onkogener) Förlust av tumörhämmande gener (tumör supressor gener),
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Anti-reumatisk behandling och infektions-benägenhet Per Eriksson Reuma- och Njur-klinikerna Universitets-sjukhuset Linköping.
”Rehabilitering som omfattar fysisk träning ger god effekt på livskvalitet, andnöd och funktionell arbetsförmåga hos patienter med måttlig KOL.” (SBU-rapport.
Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis
RELENZA Relenza inhalationspulver - zanamivir ATC-kod: J05AH01 Godkänd:
Biverkningar och interaktioner av antibiotika hos äldre
Tre neuromuskulära sjukdomar, klinik och farmakologi
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Insulinbehandling Vid typ II-diabetes.
Allmän farmakologi 1 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Antihistaminer Anna Zettergren avd. för Farmakologi
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Allmän farmakologi 2 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Allergenprovokationer vid astma
Astma Norrman / Pikwer © Diagnos kräver reversibel luftvägsobstruktion
Rekommendationer efter expertmöte november 2006
Påverkan på andra organfunktioner vid behandling med akupunktur
Allmän farmakologi 3 1MC610 våren 2013 Jenny Larsson.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Underhållsbehandling av astma hos barn
Överläkare Marianne Bergström Hudkliniken Sundsvalls sjukhus
Fallseminarium: Astma och allergi
Binjurebarkens farmakologi
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
Illustration över lungor och luftvägar
Tobaksenheten Presentation av tobaksenheten.
AVGRÄNSNIGNAR Läkemedelsbehandling-ej grundbehandling KOL Astma: läkemedelsbehandling endast ej välkontrollerad. Vissa undergrupper barn och gravida.
Astma och allergier – effekter av miljön?
Vaccination mot influensa
Behandling av astma Docent Anne Lindberg, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus OLIN-studierna Institutionen för Folkhälsa och Klinisk.
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland.
” Allt som väser är inte astma” ”Astma väser inte alltid” ”Långdragen hosta kan vara astma” ”Alla med astma hostar inte ” Astmautredningens hörnstenar.
Läkemedel vid sjukdom i luftvägarna Anna Asplund Persson Linnéuniversitetet.
Lungkliniken Karolinska universitetssjukhuset Solna
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Bodil Björ Albin Stjernbrandt Bengt Järvholm.
DIVISION Närsjukvård Behandling vid KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Sami Sawalha, ST-läkare Lung- och Allergisektionen Sunderby sjukhus Doktorand OLIN-studierna.
DIVISION Närsjukvård HOSTA L-G Larsson, med dr, överläkare Lung- och Allergisektionen Sunderby Sjukhus.
Astma hos barn ASTA-dagar Gävle 2016 Gunilla Norrman BUS Gävleborg Barnläkare, Barnallergolog Gunilla Norrman BUS.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer, hur berör det oss sjuksköterskor? Ann-Britt Zakrisson Ordförande i ASTA Distriktssköterska, med dr UFC/HTA-enheten.
DIVISION Närsjukvård Inhalationsläkemedel Dirk Albrecht.
KLINISK FARMAKOLOGI, Läkemed elsinteraktioner Anna Feldreich, sjukhustandläkare, Med dr. Institutionen för fysiologi och farmakologi, KI.
Spirometri – varför då? Maria Ingemansson
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Glukokortikoider Farmakodynamik och farmakokinetik
Den allergiska marschen – från spädbarn till vuxen
KLINISK FARMAKOLOGI Dos/effekt och farmakodynamik
”Adjuvanta” läkemedel i postoperativ smärtbehandling
KOL-sköterskans roll i primärvård
Bakgrund: KOL är underdiagnostiserat och många går utan behandling, astma likaså. Genom att tidigt identifiera riskpatienter, diagnostisera och behandla.
Steroidernas roll i cancervården
Respirationssystemet
Mikroundervisning akuten Kungälv
Mikroundervisning akuten Kungälv
Astma och KOL Inhalationsbehandling, AKT, CAT och screening av KOL
Presentationens avskrift:

Respirationsfarmakologi Lydia Melchior VT 2005

Respirationsfarmakologi: Astma Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom Luftvägsallergi

Astma: Multifaktoriell: genetisk predisposition/ miljö Folksjukdom (8%), ökar i prevalens Debut i barndomen vanligast Intermittent, reversibel bronkkonstriktion Kronisk luftvägsinflammation Allergisk/icke-allergisk

Astma: Den kroniska inflammationen leder till slemhinneödem Luftvägarna uppvisar en ökad känslighet för olika stimuli (bronkiell hyperreaktivitet) Och reagerar med sammandragningar av den glatta muskulaturen (bronkospasm) Detta ger sammantaget en obstruktivitet i luftvägarna

Astma – ökad luftvägskänslighet Rök Avgaser Damm Kyla Ansträngning Allergen

Mastcell Eosinofil

Allergen Mastcell Eosinofil

Mastcell Eosinofil Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Mastcell Eosinofil

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Mastcell Eosinofil

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma PAF Trombocyt - aktivering Mastcell Eosinofil

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Allergen Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Neuro- peptider PAF Trombocyt - aktivering Mastcell Eosinofil Autonoma nerver

Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma CELLACKUMULERING I LUNGAN Allergen Autonoma nerver Histamin och andra inflammatoriska mediatorer Andra faktorer, tex Cytokiner Leukotriener Bronkokonstriktion – Inflammation – Astma Neuro- peptider PAF Trombocyt - aktivering Mastcell Eosinofil

Astma: Symtom: dyspné Kliniska fynd: rassel och ronki Diagnos: Spirometri Reversibilitetstest Provokationstest (metakolin) Ansträngningstest PEF

Farmakologiska principer vid behandling av astma: Bronkdilaterande anfallskupering Antiinflammatorisk underhållsbehandling

Bronkdilaterare Adrenerga stimulanter b2-agonister Antikolinergika Teofyllin

b2-agonister: Kortverkande: Exempelvis salbutamol (Ventoline) eller terbutalin (Bricanyl) Långverkande: salmeterol (ex. Serevent) eller formoterol (Oxis) Aktiverar på β2-adrenoceptorer i bronkernas glatta muskulatur Vid aktivering ökar cAMP -> muskelrelaxation -> dilatation Ger dilatation oavsett vad konstriktionen beror på

b2-receptorn 1 2 3 4 5 6 7 410 aa N-terminalen Extracellulärt C-terminalen Intracellulärt 7 hydrofoba intramembranösa avsnitt NH2 Extracellulärt 1 2 3 4 5 6 7 Intracellulärt HOOC

b-agonister aktiverar adenylylcyklas vilket leder till ökad mängd cAMP, aktivering av PKA, fosforylering av intracellulära kinaser vilket leder till minskat cytosoliskt kalcium och därigenom relaxation av glatta muskelceller. ATP cAMP AMP Adenylyl- Cyklas Fosfodiesteras b-agonist PKA Bronkdilatation

b2-agonister: Hämmar frisättning av mediatorer från mastceller och monocyter Kan öka mukociliär clearance, vilket leder till ökad transport av segt slem. Effekt kan blockeras helt av oselektiva β-blockerare.

b2-agonister: Alla astmapatienter får kortverkande Ges oftast som inhalation, men kan ges oralt el. i.v. Kortverkande: Maxeffekt efter 30 min. Effektduration 4-6h tas vid behov (anfallskupering) eller i förebyggande syfte Långverkande: Effektduration 12 h. Tas 2ggr/dag. Metaboliseras i levern. Utsöndras ffa i njuren Bieffekter beror på systemisk absorption. Vanligaste bieffekter är tremor, palpitationer och takykardi. Dos-beroende.

Antikolinergika: Ipratropriumbromid (Atrovent) Blockerar muskarinreceptorer på glatt muskulatur i luftvägarna. Relaxerar Vagus-medierad bronkkonstriktion. Ses finns oftast vid astma som utlöses av irritanter. Få användningsområden vid astma: MAO-hämmare hjärtarrytmier och instabil angina Bronkkonstriktion efter intag av beta-blockare Akut astma som inte svarar på b-agonister

Antikolinergika: Ges som inhalation (4 ggr/dag). Lågt systemiskt upptag Effekt e. ca 15 min, maxeffekt e. 1-2 h, t1/2 = 3-4h Bieffekter: muntorrhet, ögontorrhet Bättre effekt vid kronisk bronkit än vid astma, troligen en större vagal komponent.

Metylxantiner (teofyllin) I gruppen metylxantiner ingår exv. koffein som är svagt bronkdilaterande. Mindre effektivt än b2-agonister. Relaxerar glatt muskulatur, troligtvis genom hämning av PDE (fosfodiesteras) vilket leder till ökat cAMP.

Metylxantiner hämmar troligen fosfodiesteras, vilket leder till att mängden cAMP ökar. ATP cAMP AMP Adenylyl- Cyklas Fosfodiesteras PKA Teofyllin Bronkdilatation

Teofyllin Smalt terapeutiskt fönster. Dosering efter kroppsvikt. p.o. behandling. 2ggr/dag. Toxiskt i höga doser. Risk för arytmi. Droginteraktioner. Vid förlångsammad elimination (feber, viros, hög ålder, hjärtsjukdom) risk för ackumulation. Individuell dosering! Plasmakoncentrationsmätning!

Teofyllin Systemeffekter CNS: Centralstimulantia, tremor, ångest, sömnstörningar. Cirkulation: kronotrop och inotrop effekt. Vasodilatation. Njure: Svagt diuretiskt. GI: anorexi, illamående, kräkningar.

Teofyllin Koffein

Antiinflammatorisk behandling: Glukokortikoider Antileukotriener Natriumkromoglikat

Steroidreceptor homodimer binds till DNA Cytoplasmatisk steroid- hormonreceptor, med bundet HSP Kärna transkription Translokation av Cytoplasmatiskt Receptorkomplex Till kärnan mRNA aktivering Nytt protein Biologiskt svar

Glukokortikoider: Verkar på intracellulära glukokortikoidreceptorer (GC-R). De flesta celler uttrycker några tusen GC-R, i luftvägarna inkluderar detta luftvägsepitelet, endotelet, glatta muskelceller, fibroblaster och rekryterade inflammatoriska celler. Nedreglerar uttryck av många proinflammatoriska och immunostimulerande gener. Inducerar uttryck av antiinflammatoriska faktorer som IL-10, antichymotrypsin och adrenerga b2-receptorer.

Glukokortikoider: exv. Budesonid (Pulmicort) Kraftig lokal antiinflammatorisk effekt. Hämmar obstruktion under tidig och sen allergisk fas. Ges ffa som inhalationsbehandling. P o behandling till svårt sjuka patienter.

Inhalationssteroider: Effektivitet och selektivitet Lokal deposition genom rätt inhalationsteknik Farmakologiska krav: Hög receptoraffinitet (för att kompensera för den låga dosen som kan inhaleras). Förlängd lokal aktivitet genom retention i luftvägarna. Den systemiskt absorberade fraktionen måste brytas ned snabbt för att inte ge upphov till systemeffekter.

Allt detta fås genom att sätta dit lipofila substituenter! Ökar receptoraffiniteten Ökar mängden lokalt vävnadsbunden steroid Förstärker inaktiveringen genom leverenzymet CYP3A4

-------------------------------------------------------- Inhalation av steroider 1/4 3/4 Plasma -------------------------------------------------------- Systemisk vävnad Exkretion

Glukokortikoider: Börjar med högre dos som sedan trappas ner. Effekt efter några timmar, full effekt efter veckor. Underhållsbehandling. Administrering 2ggr/dag. 1:a passage metabolism är i lever ca. 90%, låg systemeffekt. Bieffekter: Lokala: candidainfektion i munhåla/ svalg, heshet. Systemiska: hudskörhet, tillväxthämning hos barn? Vid p. o. behandling, ökad mängd systemeffekter.

Antileukotriener Arakidonsyra Cyklooxygenas 5-lipoxygenas LTA4 PGI2 LTC4 Tx2 LTB4 PGE2 CysLT1r LTD4 PGF2 LTE4

Leukotrienreceptorantagonister: Montelukast (Singulair) Hämmar CysLT1-receptorn, som då den aktiveras förmedlar bronkospasm, slemhinnesvullnad, slemsekretion och eosinofil infiltration. Tas 1-2 ggr/dag, p.o. Tilläggsbehandling Kan ibland sänka steroiddosen. Nytt läkemedel: få studier mellan antileukotriener och långverkande b2-agonister. Biverkningar vanligen milda.

Natriumkromoglikat: (Lomudal) Inhiberar frisättning av mediatorer från mastcellen (ex. Histamin). Föreslagen verkningsmekanism: genom fosforylering av ett cellmembranprotein inhiberas frisättning av mediatorer även om det finns en antigen-IgE-interaktion. Inte effektiv vid akuta astmasymtom. Mindre effektivt än glukokortikoider. Stor skillnad i effekt mellan individer. Bättre på barn.

Natriumkromoglikat: Tar 2-3 v till full effekt. Få biverkningar Administration: inhalation vid astma (4ggr/dag), nässpray vid allergisk rinit, ögondroppar vid allergisk konjunktivit.

Behandlingstrappa: Utvärdera ofta! Kortverkande Beta-2-agonist v.b. + Inhalations- Steroider Låg-medelhög Inhalationssteroider Medelhög + tillägg Inhalationssteroid Högdos + tillägg p.o. Steroider Som tillägg Utvärdera ofta!

Läkemedel som bör undvikas: ASA och NSAID Betablockerare ACE-hämmare

Arakidonsyra Cyklooxygenas 5-lipoxygenas LTA4 PGI2 LTC4 Tx2 LTB4 PGE2 COX-hämmare Cyklooxygenas 5-lipoxygenas LTA4 PGI2 LTC4 Tx2 LTB4 PGE2 CysLT1r LTD4 PGF2 LTE4

Akut behandling av astma: Syrgas 4-6 l/min (mindre vid misstanke om KOL) Inhalation av b2-agonister i högdos. Om ej kan inhalera: ges intravenöst Steroider p. o. el. i. v. Teofyllin vid svårare anfall

KOL Luftvägsobstruktion pga. kronisk bronkit och/eller emfysem Emfysem = destruktion av vävnaden distalt om terminala bronkioler Kronisk bronkit = kronisk slembildning och slemhosta i minst tre månader över två på varandra följande år

KOL - orsaker Rökning är den dominerande riskfaktorn Även passiv rökning, luftföroreningar mm. Alfa-1-antitrypsinbrist är en riskfaktor för emfysem, även hos yngre och icke-rökare.

KOL - symtom Andnöd, först vid ansträngning men vid svår KOL även i vila. Hosta Slem Cyanos och perifera ödem

KOL - diagnostik Spirometri visar sänkt FEV1 och sänkt FEV1/VC kvot (<70%) Ickereversibelt Lungröntgen

KOL: behandling Rökstopp! Ipratropium (atrovent) el. tiotropium (spiriva) om symtom. Även långverkande b2-agonister kan prövas. Avbryt behandling om ej effekt. Inhalationssteroider kan prövas vid täta exacerbationer. Antibiotika vid exacerbationer. Syrgas vid resp. insuff. Kirurgi, transplantation

Luftvägsallergi: Inhalationsantigen såsom pollen, pälsdjur. Rinit Konjunktivit Astma

Luftvägsallergi: peroralt antihistamin (ex. cetirizin, Zyrlex) lokala antihistaminer (nässpray, ögondroppar) natriumkromoglikat (nässpray, ögondroppar) lokala steroider (nässpray, ögondroppar)

lydia.melchior@pharm.gu.se