Lungkliniken Karolinska universitetssjukhuset Solna

En presentation över ämnet: "Lungkliniken Karolinska universitetssjukhuset Solna"— Presentationens avskrift:

1 Lungkliniken Karolinska universitetssjukhuset Solna
Lungsjukdomar Magnus Nisell Lungkliniken Karolinska universitetssjukhuset Solna

2 Anatomi

3

4

5

6 Statiska Lungvolymer VC TV TLC RV
Jag tänker nämna lite om övriga lungfunktionsundersökningar som kan vara av värde vid KOL-diagnostiken spec vid blandformer av astma-KOL och kanske restriktivitet. RV

7 Diffusion Diffusionen kan mätas med hjälp av tex kolmonoxid, CO Alveol
O CO2 CO Kapillär En ytterligare undersökning som kan vara av intresse är mätning av d8iffusionskapaciteten. Här ser vi en alveol med angränsande kapillär där syrgasen går från alveol till kapillär och CO2 åt motsatt håll. För att testa diffusionskapaciteten används en gasblandning med CO som har samma transporthastighet som syrgas. Diffusionskapaciteten kan vara nedsatt av flera olika orsaker som

8 Dynamisk Spirometri Volym
VC beräknas från en långsam maximal in- och utandning. FVC och FEV1 beräknas från en forcerad maximal utandning FEV% beräknas som FEV1/VC där FEV1 är högst uppmätta och VC är max av VC eller FVC. FEV1 FVC = VC Detta är grunden till vad vi ser vid spirometriundersökning av dessa patienter. På vårdcentraler gör man vanligen en dynamisk spirometri dvs både en lugn maximal andning följd av en forcerad ut och ev inandning. Om andningen registreras med volym mot tid får vi följande kurva Först en normal andning följt av en maximal utandning följt av en maximal inandning och därefter en forcerad utandning. Från denna kurva mäter vi den största utandade volymen VC eller FVC i vårt fall där vi har den forcerade utandningen. Normalt är dessa volymer lika men hos KOL/emfysem patienter kan FVC bli lägre än VC pga ihoptryckning av luftvägar (den dynamiska kompressionen) VC skall mätas från en långsam maximal in- och utandning FVC och FEV1 från en forcerad utandning FEV% beräknas som FEV1/VC 1 s Tid (s)

9 Flöde-volym registrering
Flöde (l/s) Forcerad exspiration Normal exspiration Volym (l) Normal inspiration Om vi istället registrerar denforcerade utandningen som en relation mellan flöde och volym... Forcerad inspiration

10 Astma Definition: Inflammation i lufvägarna som medför luftvägsobstruktion som oftast är variabel Återkommande episoder av hosta Väsande/pipande andning Tryckkänsla över bröstet Svårighet att andas

11 Mekanismer bakom astma
Hyperplasi av slemproducerande celler Avstött epitel Slempropp Ödem Infiltration av Neutrofila och eosinofila celler Hypertrofi och kontraktion av glatt muskulatur Basalmembrans-förtjockning

12 Allergisk astma Allergisk astma beror på att kroppen bildar IgE-antikroppar mot olika allergen Vanligtvis debut i unga år, sällan efter 40 års ålder Av samtliga med allergisk astma har ca 30 % symtom redan vid 2 års ålder Vanligare hos pojkar men i vuxen ålder är det kvinnlig dominans

13 Exempel på allergen som kan ge symtom
Pollen - björk, timotej, gråbo Pälsdjur – katt, hund, häst, kanin Födoämnen – fisk, ägg, jordnötter, mjölk Yrkesallergen – mjöldamm i bageri, hennafärg inom frisöryrket Kvalster Mögel

14 Icke allergisk astma Debut i vuxen ålder sker ofta i samband med en luftvägsinfektion och vanligtvis inte före 40 års åldern 20-50 % av alla astmatiska barn har icke allergisk astma, hos vuxna är det 70 % Rökning ökar risken att utveckla astma Ett högre antal kvinnor än män debuterar med icke allergisk astma

15 Utlösande ospecifika faktorer
Kall, torr luft Ansträngning Luftvägsinfektioner Parfym/starka dofter Tobaksrök Läkemedel såsom NSAID-preparat, Acetylsalicylsyra och ACE-hämmare

16 Epidemiologi 6-8 % astmaprevalens hos vuxna
10 % prevalens hos skolbarn I Sverige dör varje år 2-6 personer yngre än 35 år i astma Dödligheten och sjuklighet, mätt i antal sjukhus-inläggningar, har minskat med införande av modern behandling (inhalationssteroider) och bättre patient- omhändertagande

17 Normalt vs inflammerat luftrör

18 Typiska astmasymptom Andnöd och ytlig andning (reversibel luftvägsobstruktion – spontant eller efter behandling) Ronki – pipande och väsande biljud, framför allt vid utandningen Hosta, speciellt om natten Långdragna o/e frekventa luftvägsinfektioner Varierar över tiden och i svårighetsgrad

19 Utredning/diagnostik
Anamnes – yrke, rökning, infektioner, ärftlighet, mm Status – obstruktivitet, förlängt expirium Auskultation - ronki Spirometri PEF – mätning - variabilitet Lungröntgen Laboratorieprover Allergiutredning Provokationstester – histamin, läkemedel, kyla mm

20 Spirometri Normalvärde Obstuktiva
Vid måttlig obstruktvitet är PEF-värdet fortfarande normalt! Normalvärde Obstuktiva

21 PEF-kurva  20% variabilitet är signifikant!

22 Reversibillitetstest
Notera bästa FEV1 eller PEF av tre Ge snabbverkande luftrörsvidgande medicin Vänta 15 minuter Notera återigen bästa FEV1 eller PEF av tre >12% ökning av FEV1 är signifikant, dock minst 200 ml, alternativt 15% ökning av PEF Värdet efter – Värdet före Värdet före X 100 X 100

23 Steroid/behandlingstest
Om reversibilitet inte erhålls vid testning Behandling med inhalerade steroider under 4-6 veckor alt. per orala steroider i dagar En total ökning i FEV1  12 % (minst 200 ml) efter testperioden stödjer astmadiagnosen >12% ökning av FEV1, dock minst 200 ml, alt. 15% ökning av PEF vid reversibilitetstest efter testperioden stödjer också astmadiagnosen

24 Behandling Målsättning:
Symtomfrihet Ingen begränsning av dagliga aktiviteter Normal lungfunktion Inga störande medicinbiverkningar

25 Behandling Allergisanering Individuell behandlingsplan Sjukgymnastik
Fysisk träning Tekniska hjälpmedel Läkemedel

26 Akut astmaanfall/exacerbation
Snabb försämring av astman PEF-värdet  50 % av patientens bästa värde Kippande andning Blåfärgning av läpparna Svårigheter att prata Auxilliär andning Passiv/orolig

27 Behandling av astmaanfall
Syrgasbehandling Farmakologisk behandling Snabbverkande 2-agonist gärna i kombination med ipratropium via nebullisering eller spray/spacer Kortikosteroider Teofyllin vid otillräcklig effekt enligt ovan Ev intensivvård (infektionsbehandling) Uppföljningsbesök

28 Underhållsbehandling av astma
* Terbutalin eller salbutamol ** Tilläggsunderhållsbehandling: i första hand långverkande 2-agonister (formoterol eller salmeterol), möjligen antileukotrien (montekulast).

29 Farmakologisk behandling
Inhalationssteroider – Pulmicort, Flutide, Asmanex, Becotide Snabbverkande luftrörsvidgare – Bricanyl, Ventoline, Airomir, Oxis Långverkande luftrörsvidgare – Oxis, Serevent, Bambec Kombinationsläkemedel – Symbicort, Seretide Leukotrienantagonist – Singulair Antikolinergika – Spiriva, Atrovent, Combivent Xantiner – Teofyllin, Teofyllamin

30 KOL Kroniskt obstruktiv luftvägssjukdom
Definition: en progressiv försämring av luftflödet genom lungor ochluftvägar. Den nedsatta lungfunktionen är oftast irreversibel och förenad med luftvägsinflammation. Karakteristiska symtom vid KOL är hosta, sputumproduktion samt dyspné vid ansträngning.

31 Patologi

32 Patologi

33 KOL – orsak och förekomst:
KOL orsakas framförallt av RÖKNING! Mellan och personer i Sverige har KOL (beroende på vilka kriterier som tillämpas) Prevalensen har ökat markant senaste decennierna, beroende på rökvanor och åldrande befolkning Kvinnor dominerar bland nyinsjuknande och vårddagar på sjukhus KOL ökar kraftigt som dödsorsak

34 Luftflödesbegränsning
KOL - patogenes Rökning Inflammation Luftflödesbegränsning Parenkymdestruktion (emfysem) Förlust av fästpunkter Minskad elastisk återfjädring Bronkiolit Remodeling

35 KOL och astma är olika sjukdomar
Astma - luftvägsinflammation CD4+ T-lymfocyter Eosinofiler KOL - luftvägsinflammation CD8+ T-lymfocyter Makrofager Neutrofiler Luftflödesbegränsning Ej helt reversibel Reversibel

36 KOL - symptom Andfåddhet vid ansträngning Tidiga stadier symtomfria
Kronisk hosta med eller utan slem kan förekomma Pip i bröstet kan förekomma Besvärliga ”luftrörskatarrer” kan förekomma Vid svårare former föreligger symptom redan i vila Svårare former är ofta gravt invalidiserande

37 Utredning KOL Anamnes: Rökning - packår Symtomutveckling?
Hereditet, astma, allergi Yrke, arbetsmiljö Hur påverkas livet?

38 Utredning KOL AT Hb Lungauskultation SR, CRP SPIROMETRI !!!
Pulsoximetri (ev. även efter gångtest) Hb SR, CRP BMI Alfa-1-antitrypsin

39 KOLDIAGNOS Exposition för tobaksrök
Luftvägsobstruktion som ej normaliseras av luftrörsvidgare eller steroidbehandling FEV% < 70% efter bronkdilatation Spirometri krävs för diagnostik!

40 Dynamisk spirometri vid KOL
2 4 6 1 3 5 8 10 12 Volym (l) Flöde (l/s) Normal Tidig perifer obstruktivitet KOL med emfysem

41 Behandlingsmålsättning vid KOL
Ökad fysisk och social aktivitet i dagliga livet Minska symtom Förbättra livskvaliteten

42 Influensa- och pneumokockvaccination
Behandling Ickefarmakologisk RÖKSTOPP! Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, kurator, psykolog Farmakologisk Syrgasbehandling om andningssvikt Inhalationssteroid Luftrörsvidgare (antikolinergikum eller betastimulerare) vid behov eller regelbundet Influensa- och pneumokockvaccination Osteoporosprofylax Icke-farmakologisk KOL-rehabilitering Hjälp till rökstopp