Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Muskler och Styrka.
Från genotyp till fenotyp
Din kropp består av miljarder celler!
Cellen.
Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad
Männisokroppen.
Människokroppen.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Kraft och Rörelse Prov Ons v.20
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Vävnader Histologi: Läran om vävnaders celler och extracellulära matrix Vävnad: En grupp snarlika celler med en gemensam funktion Vävnader: Epitel.
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
VÅRA MUSKLER.
Blodomloppet Blodomloppet.
Cellen och dess delar.
Anatomi o Fysiologi Maen Yousef Leg. Läkare
Näringsämnen i kroppen
För vävnad med hög specifik ledningsförmåga t ex muskulatur (med ledningsförmågan 0,2 S/m) Blir vid fält med dB/dt = 1 T/s de inducerade.
Biologi 2 Människans fysiologi
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Hud, skelett och muskler
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Planering Sexualkunskap.
Idrott och hälsa Vannhögskolan
VAD ÄR EN CELL?.
Nervsystemet.
CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE.
Träningslära Styrka.
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
RÖRELSER, MUSKLER, BIOMEKANISMER
NERVER OCH NERVSYSTEMET
Nervsystemet.
Cristine Skogastierna, M.Sc, doktorand Avd. För Klinisk Farmakologi
”World Kidney Day” 12 mars 2015.
RÖRELSESYSTEMET.
Skelettet.
MMM5 - Proteiner II. Kött Kött ~ muskelvävnad –Egentlig muskel, den delen som kan kontraheras (aktin och myosin) –Bindväv (kollagen) –Mellanlagrat fett.
Muskler.
Blodet och transporterna
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Blodomloppet.
CYTOSKELETT OCH CELLRÖRELSE.
Cellen.
Kroppens anatomi.
“Undersökning av naturen”
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 1 KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar Energi Aerob process och anaerob.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Skelettet och musklerna
EKG Introduktion Björn Wieslander, doktorand, vik-UL Jannike Nickander, doktorand, vik-UL Fysiologkliniken, KS Solna..Med inspiration från Ingrid Berggren.
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Respiration Dick Delbro Vt-10.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
- En livsnödvändig funktion
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Ht-10.
Temaarbete under 4 lektioner
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Hjärtat.
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Människokroppen - celler i samarbete
Människans anatomi och fysiologi
Presentationens avskrift:

Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10

10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter (kardiomyocyter) finns bara i hjärtat.

Strukturella karakteristika för hjärtmuskelvävnad Kardiomyocyter: Diam.: 10-20 µm; längd: 50-100 µm. Inga triader. Inga terminalcisterner i sarkoplasmatiskt retikel. Hjärtmuskelcellerna kan inte fungera anaerobt. Energireserv: Glykogen och lipider. Rikligt med mitokondrier. Myoglobin är en syrereserv.

Fig. 10-22

Intercalated Disc Består av en gap junction och en desmosom (se fig. 4-2). Elektrisk impuls sprids över muskelvävnaden, och det mekaniska svaret samordnas. Hjärtmuskulaturen fungerar som en enda cell (syncytium) – kallas ett funktionellt syncytium.

Funktionella egenskaper hos hjärtmuskelvävnaden 1. Pacemakerceller styr hjärtats automaticitet 2. Yttre nerver påverkar kontraktionshastighet och kontraktionskraft. 3. Långdragen kontraktion jämfört med skelettmuskulaturen. Längre refraktärperiod, tröttas ej. 4. Enstaka muskeltwitchar kan ej summeras till ihållande kontraktion.

10-9 Glatt muskelvävnad skiljer sig strukturellt och funktionellt från skelettmuskelvävnad Den glatta muskulaturen bildar lager eller buntar i nästan alla organ. Olika viktiga funktioner för organen. Aktiveras inte av somatiska motornerver, utan av autonoma nerver och hormoner, samt har ofta hög grad av egenaktivitet. Kan kontraheras och relaxeras aktivt.

Strukturella karakteristika för glatt muskelvävnad Actin och myosin (= kontraktila proteinerna) finns I skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. Sarkomerer finns i skelett-, och hjärtmuskulaturen. Glatta muskelcellen: 5-10 µm i diameter, 30-200 µm i längd. Varje cell är spolformad med en central kärna. Inga T-tubuli. “Enkelt” sarkoplasmatiskt retikel. Inga tvärstrieringar.

Glatt muskelvävnad (forts.) Tjocka filament placerade oorganiserat i cellen med annan uppbyggnad av myosin än i tvärstrimmig muskel. Tunna filament (actin) fäster vid dense bodies i sarkoplasman, som förankras tillsammans med intermediärfilament (desmin). Detta gör att när cellen kontraheras, dras den ihop som en korkskruv. Glatta muskelceller håller ihop till en bunt via dense bodies “mitt emot varandra”. Inga senor.

Fig. 10-23

Funktionella egenskaper hos den glatta muskulaturen Den glatta muskulaturen skiljer sig från annan muskelvävnad med avseende på Excitation-kontraktionskoppling. Längd-tensionsrelation. Kontroll av kontraktionsprocessen. Muskeltonus (= muskelspänning).

Excitation–kontraktionskoppling = hur stimulering av muskeln leder till kontraktion Intracellulära koncentrationen av kalciumjoner stiger när dessa I. kommer in från extracellulärrummet, och II. frisätts också från sarkoplasmatiska retiklet. Kalciumjoner binder till calmodulin som aktiverar MLCK, som ”släpper bromsen” så att myosin och aktin kan samverka. Det finns inget troponin.

Längd-tensionsrelation Den glatta muskulaturen kan fungera lika bra oberoende av utgångslängden – detta kallas plasticitet.

Kontroll av kontraktionsprocessen. Två huvudtyper av glatt muskulatur 1. Multi unit (i ögats iris; sädesledaren): Varje muskelcell har kontakt med en eller flera autonoma nerver. Ingen egenaktivitet. Single unit = visceral muskel (blodkärl, urinblåsa, livmoder, mag-tarmkanal, bronker, etc.): Cellerna är kopplade med gap junctions, aktiveras i stora enheter. Sparsam innervation. Hög grad av rytmisk egenaktivitet.