Specialistläkare, neurologiska kliniken Huddinge

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Instruktioner Alla övningar skall göras med god kroppshållning. Sänkta axlar, stolt bröst, sug in magen utan att hålla andan , fötterna i axelbredd. Andas.
Advertisements

Nervsystemet.
Hjärnan och nervsystemet
Förflyttningsprinciper
TAKTILMASSAGE - en svensk originalmetod.
Sinnena 4C Vt 2013.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Nervsystemet och hjärnan
Ryggsmärta Norrman / Pikwer © Anamnes
Välkomna! Bild 1 ”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !”
ATT SKRIVA INTYG.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Elisabet, Jonatan, Karin och Elinor
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
VÅRA MUSKLER.
Principer för arbetsställningar
Kroppens Nervsystem Nervsystemet Micke Sundström ©
Hjärnan och nervsystemet
Leg. Sjukgymnast och projektledare Målfokuserad Funktionell Träning
Skalltrauma Norrman / Pikwer © Akut omhändertagande
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Våra sinnen!.
Synfunktionen vid pre- och perinatal hjärnskada
Sensorisk överkänslighet vid Fragile X Utbildningsdag Kompetenscentrum Sällsynta diagnoser, KS, Solna Britt-Marie Andersson arbetsterapeut.
DRUNKNING HOS BARN Helena Winberg An/Op/IVA DSBUS.
Pp som sinnesorgan, nervsystem, hjärna och hormoner
Akupunkturfysiologi Acasia © Joakim Carleson Med Dr Leg Tdl
Sune Fredenberg Öl, Smärtrehab Kronoberg, Växjö
Nervsystemet.
Träningslära Styrka.
Sinnen Syn Hörsel Lukt Smak Känsel.
Nervsystemet.
Ögat Del 2.
Nålstick med akupunktur
Fastställa dödsfall Utfärda dödsbevis
IFK Lidingö friidrott Tränarutbildning
Fall 3 Hjärtklappning S 61-årig kvinna söker för hjärtklappning.
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna, hormoner
NERVSYSTEMET Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
- Praktiskt handläggning ur ett allmänmedicinskt perspektiv
Fall 1 Synkope S 33-årig kvinna söker akut pga synkope
Centrala och perifera nervsystemet
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
Kognition och teknik Beata Terzis
João Fernandes ST-Läkare Neuro & Rehab Klinik – NÄL AT-dag Neurologi
“Undersökning av naturen”
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje
ERGONOMI. Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Intro & anatomi Erik Lundström Ref: Neurologi, 4:e upplagan Kapitel 1 samt Principles of Neural Science, 4th Tack till Anja Smits (intro-bilder)
Nervsystemet styr din kropp
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
DIVISION Länssjukvård Ryggbesvär utredning/remiss Robert Oskarsen Överläkare Ortopeden Sunderbyn 1.
Utfall Stå med fötterna tätt ihop och händerna på höfterna. Ha en stolt hållning i rygg och bröst, håll huvudet högt. Ta ett steg fram och böj det närmaste.
Neurologstatus Erik Lundström Avdelningsläkare Neurologi, inrikning mot stroke Akademiska sjukhuset.
Medvetslöshetsdiagnostik och vakenhetsgradering
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Neurologstatus Erik Lundström
Smärtbehandlingsenheten
Att träna på inför NO-provet
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Övergripande ……………………………………….. Medvetande Orientering
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Sinnena.
NERVSYSTEMET.
Hjärnan Hjärnan som är skyddad av kraniet och av hjärnhinnor, omges av vätska som hjälper till att dämpa eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är aktiv.
Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs –
Nerverna sitter ihop och bildar nervsystemet.
Nervsystemet 1. Tar emot olika typer av information från sinnesorgan och olika sinnesceller i kroppen. 2. Hjärnan behandlar informationen genom tolkningar,
RUTINNERVSTATUS 2.0 NIHSS Parkinsonstatus
Presentationens avskrift:

Specialistläkare, neurologiska kliniken Huddinge Neurologstatus Kristin Samuelsson Specialistläkare, neurologiska kliniken Huddinge 130319 Presentation

Vad skall utvärderas? 1) Centrala nervsystemet (CNS) - Hjärnan - Ryggmärgen 2) Perifera nervsystemet (PNS) - Perifera nerver - Kranialnerver (II-XII) (CNS) (PNS)

Vad ingår i ett rutinnervstatus? Utvärdering av: - Högre cerebrala funktioner - Kranialnerver - Motoriska system - Sensoriska system - Balanssystem

Högre cerebrala funktioner Vakenhetsgrad (Vaken, slö, somnolent, medvetandesänkt) Glasgow coma scale, 3-15 = djup koma-vaken, (ögonöppning, motorisk reaktion, svar på tilltal) Orienteringsgrad Orientering till tid, rum, person och situation Tal Dysartri – sluddrigt tal Dysfasi – hittar ej ord

Kranialnerver

N. II , III, IV, VI ÖGAT Oculomotorius pares N. II opticus ögonbotten, synfält, (visus) Ögonrörelser (nn. III, IV och VI) N. III Oculomotorius 4/6 ögonmuskler, ffa ögats adduktion N. IV Trochlearis sänker det adducerade ögat N. VI Abducens Ögats abduktion Pupillstorlek (n.III samt sympaticus) isokori=likstora pupiller Ljusreaktion (n.III samt sympaticus) direkt och indirekt ljus Ptos = hängande ögonlock Synfältsundersökning genom Donder

N. V, VII ANSIKTET N. V N. Trigeminus – tre grenar Funktion: Känsel i ansiktet (munslemhinna och främre delen av tungan) N VII N. Facialis Funktion: Ansiktsmotorik (smak främre delen av tungan) Trigeminus (tuggmuskulaturen)

N. VII Störning ger: - Hängande mungipa (vid central och perifer facialispares) - Svårigheter att blunda (vid perifer facialispares) - Utslätad pannmotorik (vid perifer facialispares)

N. VIII N. IX + X Störning ger: - Hörselnedsättning - Rotatorisk yrsel N. Vestibulocochlearis Funktion: impulser från innerörats cochlea- och båggångssystem till hjärnstam Störning ger: - Hörselnedsättning - Rotatorisk yrsel - Nystagmus (testas i smb m ögonmotoriken) N. IX + X N. Glossofaryngeus och n. Vagus) Funktion: Svalgmotorik, (IX-känsel och smak i tungans bakre 1/3) Störning ger: . Dysfagi (sväljningssvårighet) . Svalgasymmetri

N. XII Vid skada på den perifera nerven ser man halvsidig tungatrofi N. Hypoglossus Funktion: Tungmotoriken Vid skada på den perifera nerven ser man halvsidig tungatrofi och vid framåtsträckning devierar den åt den skadade sidan

N. II…………….Visus, synfält Kranialnervfunktion- sammanfattning N. I……………….Lukt N. II…………….Visus, synfält N. III……………Pupillstorlek, ljusreaktion, ögonrörelser N. IV……………..Drar ögat medialt nedåt N. V….. ………..Känsel i ansiktet/munhålan, tuggning N. VI…. ………..Drar ögat lateralt N. VII…………..Ansiktsmimik, smak N. VIII... ………..Hörsel, balans N. IX……………Sväljning, smak N. X………………Svalgmotorik, larynxmuskler, N. XI……………...Motorisk funktion (sternocleidomastoideus, trapezius) N. XII……………..Tungans motorik

N. II Ögonbottnar och synfält Kranialnerver- hur och vilka testas i rutinstatus? N. I Lukt test N. II Ögonbottnar och synfält N. III Ögonrörelser, pupillstorlek och ljusreaktion, ptos? N. IV Ögonrörelser N. V Sensibilitet i ansiktet N. VI Ögonrörelser N. VII Ansiktsmotorik N. VIII Hörsel, Nystagmus? N. IX Svalgreflex, svalgasymmetri N. X Svalgreflex, svalgasymmetri N. XI Dra axlarna uppåt! N. XII Tungmotorik

Undersökning av motoriska funktioner Muskulatur och grov kraft Armkraft, proximalt och distalt (axelabduktion,fingerspretning) Armar-framåt-sträck (”Grassets test) Benkraft, proximalt och distalt Resa sig från nigsittande Tå/hälgång ”Omvänd” Barré. (benlyft i liggande) Omvänd Barré är ett neurologiskt test där patienten blundar, ligger på rygg med böjda höft- och knäleder och upprätthåller den positionen i 5-10 sekunder. Om ett eller båda benen sjunker ner tyder detta på svaghet i nedre extremiteten som kan vara neurologiskt orsakad

Reflexer Senreflexer: - Biceps, triceps, brakioradialis - Patella, akilles Primitiv reflex: - Babinskis tecken 1. saknas = tårna flekteras el rör sig inte alls 2. föreligger = dorsalflexion av stortån, ofta förenad med spretning av övriga tår

Statusfynd vid motorisk dysfunktion i CNS vs. PNS Övre motorneuronskada PNS Nedre motorneuronskada Muskeltonus Stegrad-spastisk pares Nedsatt – slapp pares Senreflexer Stegrade Försvagade Babinski föreligger saknas Muskelatrofier Nej Ja GÖR OM!

Undersökning av sensorisk funktion Beröring - med handen eller bomullstuss Smärta – nålstick Vibration - stämgaffel Temperatur – metallyta tex stämgaffel =kyla

Vidare undersökning av motorik Observera: Ofrivilliga rörelser Avklädning (patientens motorik) Gångmönster Diadokokinesi – förmåga att snabbt växla mellan rörelser med motsatt riktning Finger-spel -finmotorik Tonus i hand- armbågsled och knäleder (spasticitet, rigiditet,paratoni) Diadokokinesi och finmotorik kräver stora krav på intakt innervation och störs vid kortikospeinala, cerebellum, basala ganglier

Koordination - balans Finger-näsförsök (felpekning , intentionstremor) extremitetsataxi Häl-knäförsök (felpekning, slingrighet) Rombergs prov bålataxi – pat står bredbent Cerebellär skada – ipsilateral falltendens

Rutinnervstatus UNDER SAMTALET Högre cerebrala funktioner Påverkan på talet (dysartri, dysfasi) Vb enkel screening avseende orientering, minne, spatial funktion, uppmärksamhetsstörning Observera 3. Ofrivilliga rörelser 4. Ansiktsmotorik 5. Avklädning (patientens motorik)

Rutinnervstatus STÅENDE Gångmönster Tå- hälgång Rombergs prov Finger-näsförsök Nigsittning och uppresning

Rutinnervstatus SITTANDE Ögonbottnar (n. II) Synfält (n.II) Ögonrörelser (nn. III, IV, VI) Nystagmus Ptos Pupillstorlek och ljusreaktion Ansiktsmotorik (n.VII)

Rutinnervstatus SITTANDE forts 8. Hörsel (n. VIII) 9. Svalgreflex, svalgasymmetri (nn. IX, X) 10. Tungmotorik (n. XII) 11. Diadokokinesi 12. Fingerspel 13. Armar framåt sträck (”Grassets test”) 14. Muskelkraft i armar (fingerspretning och axelabduktion) 15. Reflexer i armar och ben

Rutinnervstatus LIGGANDE Sensibilitet för smärta och vibration (ansikte, distalt arm o ben) ”Omvänd” Barré Tonus i hand-, armbågs- och knäleder Häl-knäförsök Babinskis tecken

allmänpåverkan, psykomotorisk status, temp, Var i journalen hamnar neurologstatus? AT Bla: Vakenhetsgrad, orienteringsgrad, grad av allmänpåverkan, psykomotorisk status, temp, MOS Hjärta BT Pulm Buk Neurol EKG

Mitt personliga ”normala” akutneurologstatus Likstora pupiller som reagerar ua för direkt och indirekt ljus. Ögonmotoriken ua. Ingen nystagmus. Synfält ua. Ögonbottenspegling – kan ej se ngt avvikande. Ansiktsmotorik ua. Sensibilitet för beröring och nålstick ua i ansikte, nedre och övre extremiteter. Armar- uppåt- sträck, finger-näs, diadokokinesi, häl-knä ua. Reflexer sidlika ordinära. Babinskis saknas. Grovkraft ua. Ej nackstyv. Romberg ua. Gång ua.