Vårdvalsforum 10 november 2011

Program 09.00 Inledning 09.30 Hälsofrämjande insatser 10.00 Läkemedelsdialog och läkemedelsgenomgång, workshop 11.45 Lunch 12.45 ACG 13.15 Uppföljning 2012 14.00 Hemsjukvården, workshop inkl kaffe 15.45 Avslutning 1177, workshop – flyttas till storgrupp sjukvård 25/11 pga sjukdom

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Oscar Liljebäck Avdelningen för folkhälsa och sjukvård

Arbete i förändring Projekt Systematiskt arbete Några få Allas ansvar Tro Veta Tillfälligheter Behov

Nya nationella riktlinjer Hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av systematiska och öppna prioriteringsbeslut. Rökning och snusning, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor. Tillstånden inkluderar vuxna Personer med ohälsosamma levnadsvanor som möter hälso- och sjukvården får någon form av rådgivning om sin levnadsvana. Utveckla en allmän utbildning riktad till alla nivåer för att öka kunskaperna om levnadsvanornas betydelse för hälsoutvecklingen. Utveckla en fördjupningsutbildning för särskilda resurspersoner.

Utbildning levnadsvanor

Kvalitetsindikatorer 2012 Tillgänglighet Telefontillgänglighet, kontakt samma dag 5 kronor/invånare Besök hos läkare inom 5 dagar, 15 kr/invånare Läkarkontinuitet Andel patienter >50 år som sökt vård mer än 3 gånger över en 12 månadsperiod som haft samma läkarkontakt, 20 kr/invånare Läkemedelsförskrivning Antibiotika 20 kr/invånare Senior Alert Mål ej klart, 20 kr/invånare Prevention Levnadsvanor ska dokumenteras hos 30% av patienterna 18 år och äldre som besökt vårdcentralen, tobak 5 kr/invånare, fysisk aktivitet 5 kr/invånare, mat 5 kr/invånare, alkohol 5 kr/invånare

Hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Målgrupper: Återkommande vid 40, 50 och 60 års ålder Vårdcentralen ersätts Vinster/effekter: Når många (jämlikt, stor befolkningsnytta) Epidemiologisk bevakning av levnadsvanor Följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer Prevention av övervikt/fetma, hjärtkärlsjukdom, diabetes m.m. Möjlighet till jämförelser med Västerbotten Forskning (LSH-studien, Hälsolyftet) Utbildning 20-21 februari 26-27 mars 17-18 april

Sammanfattning Nya nationella riktlinjer Fysisk aktivitet, tobak, alkohol, matvanor Rådgivning grund Basutbildning Fördjupningsutbildning Kvalitetsindikatorer Levnadsvanor ska dokumenteras hos 30% av patienterna 18 år och äldre som besökt vårdcentralen Hälsokurvan Ersättning för återkommande samtal vid 40, 50 och 60 års ålder Utbildningar Basutbildning 10/1, 18/1, 24/1 MI-utbildning 29/2-1/3, 18-19/4 Fördjupningsutbildning mars-april Hälsokurvan 20-21/2, 26-27/3,17-18/4 und

Läkemedelsdialog Mårten Lindström läkemedelssektionen, Landstingets kansli

Läkemedelsdialog Läkemedelsdialoger görs nu med kliniker på respektive sjukhus Vill nu erbjuda detta med vårdcentraler

Läkemedelsdialog Går igenom förskrivningsmönster Kvalitet/säkerhet och kostnader Frågor att arbeta vidare med, bl.a läkemedelsplan/ sammanfattning

Exempel på förskrivningsmönster Följande bilder visar exempel Källa: statistik från Apotekens Service AB (receptläkemedel) och master (listade invånare)

Atckod C10AA i DDD egen förskrivning per listad

Atckod C10AA i DDD allas förskrivning per listad

Atckod C10AA i KOSTNAD allas förskrivning per listad

A10AC01 – fördelning av preparat inom denna grupp Vårdcentralens egna förskrivning.

Substansen lamotrigim fördelning av preparat. Vårdcentralens egna förskrivning. Ej relaterat till invånare…..

Läkemedelsgenomgångar Malin Holmqvist, leg Läkemedelsgenomgångar Malin Holmqvist, leg. apotekare läkemedelssektionen, Landstingets kansli

Läkemedelsgenomgångar 2009 Kommun Totalt antal (%) Placering i landet Aneby 86 94 Gnosjö 100 1 Mullsjö Habo 88 87 Gislaved 90 80 Vaggeryd Jönköping 84 Nässjö 42 221 Värnamo 65 Sävsjö 79 117 Vetlanda 91 77 Eksjö Tranås

Samtidig förskrivning av tio eller fler läkemedel Procentandel av inv 80-w år med aktuell läkemedelsbehandling 2009 Område Total Kvinnor Män Ranking Min - max 4,7-18,7 3,4-21,7 1,2-18,2   Riket 11,8 12,7 10,1 Aneby 9,9 10,9 8,6 72 Gnosjö 7,5 7,4 7,6 7 Mullsjö 7,8 7,3 8,5 9 Habo 14,7 15,1 14,1 260 Gislaved 13,9 14,8 12,4 240 Vaggeryd 8,4 8,9 21 Jönköping 12,5 13,8 177 Nässjö 12,1 9,0 165 Värnamo 13 12,8 13,4 202 Sävsjö 9,1 10,0 42 Vetlanda 9,5 10,5 8,0 53 Eksjö 11,4 11,9 129 Tranås 12 13,2 157

Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter Procentandel av inv 80-w år med aktuell läkemedelsbehandling 2009 Område Total Kvinnor Män Ranking Min - max 1,4-10,5 0-12,5 0,8-10,1   Riket 5,8 6,3 4,9 Aneby 5,9 5,4 6,6 167 Gnosjö 6,1 5,6 7,1 184 Mullsjö 6,9 7,3 6,2 244 Habo 8,4 9,0 7,4 283 Gislaved 8,2 6,7 280 Vaggeryd 5,7 6,4 4,5 154 Jönköping 7,6 255 Nässjö 6,5 7,5 4,8 224 Värnamo 8,6 Sävsjö 4,7 Vetlanda 5,2 5,5 110 Eksjö Tranås 212

Polyfarmaci Tio eller fler läkemedel regelbundet eller vid behov Äldreboenden: 86/153 = 56,2 % Jönköping: 29/51 = 56,9 % Värnamo: 34/51 = 66,7 % Höglandet: 23/51 = 45,1 % Geriatriken: 62/87 = 71,3 % Jönköping: 29/42 = 69,0 % Värnamo: 10/17 = 58,8 % Höglandet: 23/28 = 82,1 % ”För indikatorn polyfarmaci har vi tittat ur ett par olika aspekter. Till att börja med har vi undersökt andelen patienter som har 10 eller fler läkemedel regelbundet eller vid behov.” ”Andelen ligger högre för geriatriken drygt 70 % jämfört med kring 56 % för äldreboenden. Värnamo ligger högst för äldreboenden och för geriatriken ligger Nässjö i topp med 82%”.

Läkemedel med antikolinerga effekter Andel patienter med antikolinergika Äldreboenden: 29/153 = 19,0 % Jönköping: 10/51 = 19,6 % Värnamo: 12/51 = 23,5 % Höglandet: 7/51 = 13,7 % Geriatriken: 7/87 = 8,0 % Jönköping: 4/42 = 9,5 % Värnamo: 1/17 = 5,9 % Höglandet: 2/28 = 7,3 % ”Andelen patienter med läkemedel med antikolinerga effekter är högst för äldreboenden: 19 % där Värnamo ligger högst följt av Jönköping” ”Motsvarande siffra för geriatriken är att 8 % av patienterna har antikolinergika där Jönköping ligger högst men skillnaden i antalet patienter per sjukhus är litet” ”Äldreboenden: Vanligaste förekommande LM: Atarax, Geriatriken: Vanligast förekommande LM: Tryptizol”

På gång Nationella läkemedelstrategin: Skapa förutsättningar för effektiva läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämningar i vårdens övergångar samt utvärdera effekten av dessa åtgärder på följsamhet till ordinerad behandling Revidering av SOSFS 2000:1 Avsnitt om Läkemedelsgenomgångar Äldre och läkemedel 2011-13 I vårdöverenskommelser och vårdavtal ställs det krav på att samtliga äldre över 75 år, med kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling, erbjuds minst en årlig läkemedelsgenomgång. Den äldre erbjuds även läkemedelsgenomgång under och efter sjukhusvistelse, vid nyinflyttning på särskilt boende eller inskrivning i hemsjukvård.

Definition och syfte En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning, som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt och involverar flera professioner. Syftet är att upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem och detta görs genom att det bakom varje läkemedelsordination finns en välgrundad och aktuell indikation Läkemedelsbehandlingen följer en tydlig ordination som är individanpassad efter ålder, kön, lever- och njurfunktion, aktuell sjukdomsbild etc. läkemedelsbehandlingen följer lokala och nationella aktuella riktlinjer gällande preparatval och doser till äldre.

Frekvens Läkemedelsgenomgångar ska i ordinärt boende initieras av vårdenhet, patientansvarig sjuksköterska eller den för patienten ansvarige läkaren enligt lokala överenskommelser och i särskilt boende: initieras av patientansvarig sjuksköterska. erbjudas regelbundet, minst 1 gång/år, till länets samtliga patienter över 75 år som har kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling. dessutom erbjudas vid inflyttning på särskilt boende, inskrivning i hemsjukvård samt vid behov efter sjukhusvistelse. genomföras enligt ett systematiskt arbetssätt och dokumenteras.

Arbetssätt Följande aktuella fakta ska finnas tillgängliga: uppgifter om vikt, kreatinin/ CystatinC, puls, blodtryck (även ortostatiskt om möjligt) diagnoser läkemedelslista, inklusive receptfritt och naturläkemedel symtomskattning, till exempel med hjälp av ”PHASE-20 - symtomskattningsskala för läkemedelsrelaterade symtom” och Trigger-lista ”Uppföljning av hur din patient/vårdtagare mår” när så är relevant riskbedömning för fallrisk - Downton Fall Risk Index (DFRI), trycksår - Modifierad Nortonskala och undernäring - Short form Mini Nutreal Assesment (SF MNA) när så är relevant

Resultat Efter läkemedelsgenomgången ska: varje läkemedel ha en välgrundad och aktuell indikation. en individuell anpassning av läkemedelsval, beredningsform, dos och doseringstillfällen ha utförts. Socialstyrelsens ”Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre” ska ha beaktats liksom icke-farmakologiska behandlingsmetoder. ändringar i patientens läkemedelsbehandling och plan för uppföljning och utvärdering ha dokumenterats i patientjournalen. patienten informeras om resultatet av läkemedelsgenomgången och få en aktuell läkemedelslista. Åtgärdskod KVÅ XV012 Läkemedelsgenomgång ska användas vid dokumentation i journal.

100% läkemedelsgenomgångar! Uppföljning! Hur mår våra äldre? Förbättras läkemedelsanvändningen?

Lunch till 12.30

Jonas Almgren controller vårdvalsenheten ACG Jonas Almgren controller vårdvalsenheten

Ersättningsmodell vårdval Budget 2012 Andel Vårdpeng (ålder, ACG och CNI) 1 367 450 85% Täckningsgrad 63 763 4% Resultatrelaterad ersättning 50 677 3% Frikort 53 196 ST-läkare 35 633 2% Läkaransvar i särskilda boenden 10 364 1% Vård i glesbygd 8 000 0% Deltagande i utvecklings- och kvalitetsarbeten 6 170 Hälsokurva 6 000 Tolk 3 303 Summa 1 604 556 100%

Ersättning för ålder Baseras på: Läkemedelskostnader Hemsjukvårdsbesök Mottagningsbesök Alla invånare i åldersgruppen ger samma ersättning oavsett faktisk sjuklighet.

Care Need Index, CNI Svensk metod utvecklad av professor Jan Sundqvist. Mäter vårdbehov för dimensionering av primärvårdsresurser med utgångspunkt i socioekonomiska förhållanden. Ett stort antal distriktsläkare har på skalan 0–9 angett hur de bedömer att sju variabler påverkar arbetsbelastningen och därmed fått fram vikter som används vid beräkningen av CNI.

CNI-variabler Ålder över 65 år och ensamboende. Utlandsfödd (Syd- och Östeuropa utanför EU, Asien, Afrika och Latinamerika). Arbetslösa eller i åtgärd 16–64 år. Ensamstående föräldrar med barn 17 år eller yngre. Person 1 år eller äldre som flyttat in i området. Lågutbildade 25–64 år. Ålder yngre än 5 år.

ACG-modell för Jönköpings län Ersättning enligt ACG införs successivt 2012–2015 så att vårdenheterna får tid att anpassa sin verksamhet. Ersättningen baseras på alla diagnoser de senaste 18 månaderna. ACG justeras varje månad.

Införandet av ACG Nuvarande ersättning för ålder (85% av vårdpengen) ersätts med ACG: 2011 = 100% ålder 2012 = 75% ålder, 25% ACG 2013 = 50% ålder, 50% ACG 2014 = 25% ålder, 75% ACG 2015 = 100% ACG

Resultat Datauttag omfattande: Samtliga läkardiagnoser 18 månader tillbaka (detta uttag omfattar bara 17 månader) Alla vårdnivåer Z-diagnoser (administrativa) exkluderade Samtliga kroniska diagnoser sedan 1 juni 2010

Svenska vikter De svenska ACG-vikterna baseras på diagnoser och sjukvårdskonsumtionen för 400 000 invånare i Östergötland. De svenska ACG-vikterna innehåller viktning för hemsjukvården på de sätt Östergötland växlat med kommunerna och i Östergötland bestämda vårdnivå gränsdragningar mellan somatik och primärvård.

Växling av hemsjukvården Svårt att förutsäga effekterna på ersättningen på enhetsnivå när hemsjukvården övergår i kommunal regi den 1 januari 2013.

Invånare med störst vårdtyngd

Fördelning i länet

Resursfördelning

Invånarnas val

Invånare med diagnos

Invånare med diagnos

Samband snittvikt och andel invånare med diagnos

Samband snittvikt ACG och CNI

Besök hos taxeläkare

Fortsatt analys Förekomsten av taxeläkare påverkar ACG vikten då dessa diagnoser inte registreras. Effekterna av detta och hur stora avdrag som görs för besök hos taxeläkare måste analyseras vidare. Motsvarande analys måste göras för besök utanför länet. Enheter med sjuksköterskemottagningar ”tappar” diagnoser. Regelverket för diagnossättning måste stämmas av mot nationella riktlinjer. En hög andel diagnossatta leder inte automatisk till en hög ACG för enheten.

Klinisk nytta med ACG Identifiera patienter med störst vårdbehov. Identifiera patienter med framtida vårdbehov. Skapa incitament för vårdgivare att matcha tjänster mot vårdbehov. Möjliggöra kliniska jämförelser. För att uppnå detta måste vi tillsätta en utdatagrupp som inkluderar verksamhetsföreträdare som är kliniskt aktiva

Pernilla Söderberg vårdvalsenheten Uppföljning 2012 Pernilla Söderberg vårdvalsenheten

Uppföljning 2012 Kvalitetsindikatorer och systematisk förbättringsarbete publiceras imorgon Fokusområden Miljö 4.17 Patientsäkerhetsberättelse Underleverantörsavtal Läkemedelsgenomgångar Hälsofrämjande insatser enligt Fakta-dokument för levnadsvanor, hälsosamtal

Uppföljning 2012 Blankett för verksamhetsberättelse/uppföljning av vårdenhet skickas in tillsammans med handlingsplan före 1 mars Uppföljningsbesök april-september

Utvecklingskraft 14 december på Kungsporten Mer information via lj.se/vardval i början av nästa vecka Anmälan via Landstingets lärandekalender

Ulf Grahnat, projektledare Sickan Ljunghager, Hälsans vårdcentral 2 KomHem Ulf Grahnat, projektledare Sickan Ljunghager, Hälsans vårdcentral 2

Fika under workshopen

Utvärderingsenkät via mejl