Lena Hedin Liz Lövall Sara Jansson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Hälsolyftet och LSH-studien
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Viktiga utgångspunkter
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Träning ger färdighet!.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Utredning och behandling av unga vuxna förstagångspatienter Partille Vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning SU/Mölndal.
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Rehabiliteringsgarantin- uppföljning och utvärdering Malmö
Vårdgaranti och tillgänglighet i Region Skåne
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Patientupplevd vårdkvalitet
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
WorkUp – Besvär nacke/rygg REHSAM III Kick-off Birgitta Grahn Docent, forskningsledare.
Sjukgymnastik för äldre personer
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Försäkringskassans roll i samverkan
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Vilket stöd finns vid rehabilitering?
APO ett enkelt sätt att mäta. Läkare: Audit om: Dato:
Sjukgymnastik vid akut smärta
Elisabeth Kristiansen Malin Gren Landell
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Om du är sjuk och inte kan arbeta
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
Läkaren och sjukintyget
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
Lidköping Rehabilitering i natur och trädgård
Teamarbete Furunäsets vårdcentral
Presentation BackUpp 2.0 Nationell kvalitetsdag Älvsjö 16 nov 2011 Lena Hedin Liz Lövall.
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
1.
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Rehabiliteringsgaranti riktlinjer 2013
Att arbeta som koordinator på en vårdcentral i Norrbotten
1 Välkomna! Praktiska detaljer Resultat Skånerapporten, BackUpp Ingemar P Uppföljningsverktyg – Ulf Revisioner och avvikelser – Anja Forskningsprojekt.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Palliativ vård och samordning
En enklare sjukförsäkringsprocess
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Region Östergötland Rehabsamordnare Dagens tema, , Förnamn Efternamn.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Upprop för ett friskare Tidaholm Tidig samverkan i rehabiliteringsarbetet.
Utvärderingsmatris för en kunskapsbaserad bedömning Två utvärderingsmatriser har tagits fram i samarbete med SIQ, Nationella rådet för strokevård och ett.
Ökat samarbete med FaR-recept
STRUKTURERAD SYMTOMSKATTNING SYMTOMSKATTNINGSINSTRUMENT
Operativ personal från:
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Samtalsterapeut direkt
SJUKSKRIVNA MED EKONOMISKT BISTÅND
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Centrum för Förberedande Arbetsträning
Rehabkoordinator Försäkringsmedicinsk utbildning, , Annika Landewall, Rehabkoordinator, Kardiologkliniken ViN.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Lena Hedin Liz Lövall Sara Jansson BackUpp 2.0 Lena Hedin Liz Lövall Sara Jansson

Varför ett projekt riktat till patienter med ryggbesvär? Stora kostnader Stort personligt lidande Stor patient grupp Behov av att utveckla ett processorienterat arbetssätt Behov av utvärdering på gruppnivå

Erfarenheter från pilotprojektet 110 inkluderade patienterna deltog mellan 7-263 dagar. Medelåldern vid nybesök var 46 år, 60% kvinnor. Besvärsduration ≤ 6 veckor hos 66% och sjukskrivning hos 34% av patienterna (dag 1).

Livskvalitet, Hälsoindex EQ-5D bäst 79 % hade uppnått en förbättring av EQ-5D vid avslut sämst n101 n79 n 44 n 42

Livskvalitet, hälsotillstånd EQ VAS bäst 78 % hade uppnått en förbättring av EQ VAS med minst 10 enheter vid avslut sämst n101 n 79 n 44 n 42

Ryggfunktion, RMDQ 72 % hade uppnått en förbättring med minst 30 % vid avslut (0-24p, 0=ua) n 97 n 72 n 43 n 41

91% var nöjda med omhändertagandet i samband med ryggbesvären 79% upplevde att de haft möjlighet att påverka utformningen av behandlingen. Deltagande personal upplevde att projektet fungerat bra i stort; strukturen, samarbetet samt möjligheten för tidig MR-översikt angavs som positivt.

BackUpp 2.0 Projekttid 1 feb. tom 30 sept. 2011 Riktar sig till primärvårdsenheter inom hälsovalet. Möjlighet för 30 enheter att delta. Alla patienter som söker för besvär ländrygg/nedre thorakalrygg under denna tid (nybesök aktuell episod)

Hur ser patientprocessen ut? Första kontakt: Telefonrådgivning sköterska, ”triage”: - Råd - Hänvisning sjukgymnast/motsvarande - Läkare - Akut hänvisning sjukhus

Hur ser patientprocessen ut? Första kontakt: Telefonrådgivning sjukgymnast, ”triage” Råd Besök Hänvisning till läkare Akut hänvisning sjukhus

Målsättning vid första besöket/besöken: Noggrann anamnes/undersökning Ställa diagnos/ge begriplig förklaringsmodell Utesluta ”röda flaggor”

Målsättning vid första besöket/besöken: Kartlägga ev. psykosociala riskfaktorer Ge råd och behandling i syfte att återställa funktion och minska smärta Ha ett kognitivt förhållningssätt

Vad är grunden i ett kognitivt förhållningssätt? Öppna frågor Lyssna aktivt Efterfråga patientens föreställningar/farhågor förväntningar

Klarar patienten sitt ordinarie arbete? Förebyggande sjukskrivning? Sjukskrivning? Kontakt med arbetsgivare? Kontakt med Försäkringskassan?

Är patienten sjukskriven tänk rehabiliteringskedjan! Inom 90 dagar bedöms arbetsförmågan i förhållande till ordinarie arbete

Om inte återställd efter 4 – 6 veckor Evaluera diagnos Överväg annan behandlingsinriktning Behov fortsatt utredning, MRÖS? Behov av andra kompetenser? Behov av second opinion? Är patienten sjukskriven? Teambedömning/rehabkoordinator Kontakt arbetsgivare/FK?

Är patienten sjukskriven? Mellan 90 och 180 dagar bedöms arbetsförmågan i förhållande till annat arbete hos arbetsgivaren Anpassning av ordinarie arbete Tillfällig eller permanent omplacering

Har patienten haft besvär mer än 3 månader? Överväg Multi Modal Smärtbehandling – MMS Överväg remittering till specialiserad smärtenhet vid mer komplicerad problematik

Är patienten sjukskriven? >180 dagar bedömning mot hela reguljära arbetsmarknaden Rätten till ersättning kan då kvarstå (med eller utan särskilda skäl) eller upphöra

Vad har patienten för nytta av BackUpp? Möjlighet till tidiga insatser och en snabbare utvidgad bedömning (gäller både vårdinsatser och samverkan FK) Klara hållpunkter när man ska gå vidare med utredning Ökade förutsättningar för en mer jämlik vård

Vad har jag som vårdgivare för nytta av BackUpp? Struktur Tydlig process - vem gör vad och när Hållpunkter - när ska man gå vidare Utbildningsinsatser Gemensam metod för utvärdering

Fördjupad utbildning och handledning kring försäkringsmedicin Förbättrad kommunikation inom enheten och med FK vilket på sikt kan leda till minskad risk för merarbete = tidsvinst! Återkoppling av resultat Möjlighet till dialog med andra enheter

Tar det mycket tid att delta i BackUpp? Inte mycket men lite…

Vilka uppgifter kommer vi att följa? Steg 1: Självupplevd hälsa Smärtintensitet Psykosociala riskfaktorer Aktivitetsförändring Besvärsduration

Självupplevd hälsa/Hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Tre svarsalternativ. Räknas ut med logaritm. 1.0 är bästa hälsa.

Självupplevd hälsa/Hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D – VAS hälsa - Hälsobarometer 0 = sämsta tänkbara hälsa, 100 = bästa tänkbara hälsa

Smärtintensitet Numeric Rating Scale (NRS): 0 – 10 Mäts vid start och avslut

Psykosociala riskfaktorer Frågeformulär om smärta (Linton) Frågorna tar bl.a. upp sömn, stress, rörelserädsla och tilltro till arbetsförmåga om 3 månader 10 frågor, max 100 poäng 50 poäng eller mer innebär betydande risk att utveckla långvarig smärta 43 – 49 poäng innebär måttlig risk att utveckla långvarig smärta

Aktivitetspåverkan Patientspecifik funktionell skala Tre av patienten valda aktiviteter. Problem att utföra aktiviteten relaterat till ryggbesvären Skattar svårigheter 0 – 10 0 = ingen förmåga att utföra aktiviteten 10 = klarar utföra obehindrat/lika bra som före de aktuella besvären uppstod

Smärtduration ≥ 6 – 12 veckor = subakut smärta < 6 veckor = akut smärta ≥ 6 – 12 veckor = subakut smärta > 12 veckor = långvarig smärta Varför dela in? Olika smärtmekanismer kan kräva olika behandling

Förändring av sjukskrivningsmönster Följs av projektet via registerdata med hjälp av MORSE

Vad skulle vi vilja följa? Steg 2 Hur stor andel kommer till sjukgymnast/motsvarande vid första besök? Hur stor andel är sjukskrivna? Hur stor andel teambedöms?

Vad skulle vi vilja följa? Steg 2 Diagnos/klassificering Kan vi klassificera mer specifikt än idag? Behandlingsmetoder Besöksantal i förhållande till smärtduration, psykosociala riskfaktorer, etc Andel som erbjuds MMS

Vad går att följa idag? Olika i olika system. Då vi får nytt journalsystem möjligen allt. På individnivå kan allt följas. De flesta faktorerna under steg 1 och 2 som vi vill mäta på gruppnivå går idag inte att följa.

Hur ska vi registrera data i projektet? Registreringsblankett som fylls i på enheten. Data förs in databas via projektet. Återrapportering sker i slutet av 2011.

Vad krävs av intresserade enheter? Intresse och vilja att yrkesövergripande arbeta med patientgruppen Använda sig av teambaserad bedömning av de patienter som inte förbättrats efter 4 – 6 veckors behandling och/eller där det finns klara psykosociala riskfaktorer. Registrering av fasta parametrar

Vad menar vi med team? Fast eller skapat för den aktuella patientens behov. (I multimodal behandling krävs minst tre kompetenser vilket kan vara en riktpunkt.) ”Miniteam” vanligen bestående av sjukgymnast och läkare Resursteam - i vissa fall med samverkans-överenskommelser FK/AF.

Vad erbjuder BackUpp deltagande enheter? Flödesschema/patientprocess Utbildning MRÖS - fortsatt rek. metod. Avtal och logistik utreds. Stimulansbidrag 25 000:-/enhet

Planerad utbildning/information Utvärderingsinstrument (EQ-5D osv). Hur man i samtal praktiskt arbetar med psykosociala riskfaktorer. ICF relaterat till ryggproblem. Radiologisk undersökning, hur förstå och återkoppla svar till patienten. Missar vi reumatiska diagnoser? Försäkringsmedicin.

Återkoppling av resultat En av de viktigaste punkterna! Samlad bild av hur patientgruppen ser ut på enheten samt vilket resultat insatserna haft. Behov av fortsatt förändringsarbete? Erfarenhetsutbyte

Välkommen med Er anmälan! Vid utgången finns registreringsblanketter Vi kommer även att skicka ut mail Tacksamma om Ni svarar senast 2010-12-06