Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Advertisements

Äldre i välfärden.
Folkhälsoarbete i Munkedal
Restauranger och service Våren 2005 T SHR: Leif Holmström Temo: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Indikatorn (variabeln) ska • omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. • kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. • kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
Kalmar kommuns arbete med Välfärdsbokslut
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
World Cancer Day 2009.
Länsresultat.
Vuxna NLL, Sekretariatet/K Sandberg Valdeltagande till kommunfullmäktige åren 2006 och Norrbottens kommuner. Procent.
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Jämlikhet – en hälsofråga
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Öppna Jämförelser SKL Öppna Jämförelser -SKL Sammanställning av resultatet ur flera olika undersökningar och register: Socialstyrelsens.
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Europeiska socialfonden
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Bilder för lokal utbildning
Folkhälsan blir allt bättre….eller…?
Folkhälsan i Norrbotten - exempel inom målområdena för folkhälsa Sammanställning ur Statens Folkhälsoinstituts databas med kommunala basfakta. Om annan.
Öppna Jämförelser Håkan Sörman VD Sveriges Kommuner och Landsting
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
© RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN ABPROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 1.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Källa: FHI, Folkhälsodatabas
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008 Margareta Lindén-Boström
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Den sårbara familjen Relationen till föräldrar är viktigast varför det gäller att reducera risk- och öka friskfaktorerna I barnens liv Ordförande:
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
”Hur mår den äldre värmlänningen?” Lisa Brunzell, utvecklingsledare ”Bättre liv för sjuka äldre” i Värmland 11 maj 2012.
Presentation till Hälsobokslut 2008
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar.
Sofia Dahlin och Ingemar Götestrand INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet BefolkningsperspektivetPatientperspektivet.
HFS nationella indikatorer för hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Psykisk hälsa Främsta orsaken till sjukfrånvaron i stora delar av västvärlden 45 % av pågående sjukskrivningar i Sverige (70 miljarder kronor) Nedsatt.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Folkhälsan påverkas av utvecklingen på många områden – utbildning, hälso- och.
Presentationens avskrift:

Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem. kunna åtgärdas med folkhälsoinsatser. kunna åtgärdas av kommun/landsting/region. vara reliabel/tillförlitlig (liten slumpvariation). vara rimligt accepterad Kriterier för val av variabler: Öppna jämförelser – folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Levnadsvillkor Socialt deltagande Socialt stöd – tillit till andra Trygg miljö Behörighet till gymnasieskolan Levnadsvanor Fysisk aktivitet Matvanor – frukt och grönt Rökvanor Rökande blivande mammor Riskabla alkoholvanor Hälsoeffekter Självskattat allmänt hälsotillstånd Psykiskt välbefinnande Medellivslängd Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Hjärtinfarkt Lungcancer Skador bland barn Fallskador bland personer 65 år och äldre Tonårsaborter Klamydia 15–29 år Fetma Tandhälsa samt bakgrundsfaktorer Indikatorer Öppna jämförelser – folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten

Levnadsvillkor Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, /3 sämsta värden bland landsting/regioner (de sju från botten) 1/3 bästa värden bland landsting/regioner (de sju från toppen) 1/3 av värden i mitten bland landsting/regioner

Levnadsvanor Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009

HälsoeffekterHälsoeffekter (1) Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009

Hälsoeffekter (2) Norrbotten i förhållande till landsting/regioner i Sverige, 2009

Män anger i allmänhet lägre social delaktighet än kvinnor. Personer med lång utbildning är mer delaktiga än personer med kort utbildning. Gäller både män och kvinnor. Personer med lång utbildning litar på andra människor i högre grad än personer med kort utbildning. Detta är tydligare bland kvinnor än bland män. Fysisk aktivitet, både bland kvinnor och män, förekommer ofta mer bland dem med lång utbildning än kort. Det finns fler rökare bland kvinnor än män. Andelen dagligrökare är högre bland personer med kort utbildning än bland dem med lång utbildning. Exempel ur rapporten på den ojämlika hälsan

Exempel ur rapporten på den ojämlika hälsan forts Det finns fler bland männen som tycker sig ha bra hälsotillstånd än det finns bland kvinnorna. Andelen personer med bra/gott allmänt hälsotillstånd finns oftare bland dem med lång utbildning, jämfört med dem med kort utbildning. Personer med lång utbildning har högre medellivslängd än personer med kort utbildning, detta gäller både kvinnor och män. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Fler äldre vårdas på grund av fallolyckor i norra Sverige. Kvinnor skadar sig betydligt oftare än män. I många län har både kvinnor och män med kort utbildning fetma i högre grad än bland dem med lång utbildning.

NorrbottenRiket Varians mellan länen Andel (%) kvinnor, ,350,3 49,3 - 50,6 Medelålder42, ,5 Andel (%) utrikesfödda, 20089,716,4 5,6 - 24,4 Andel med eftergymnasial utbildning26,330,9 23,1 - 39,2 Medianinkomst 1000 kr, ,2215,3 195, ,7 Andel (%) förvärvsarbetande år, ,877,9 73,7 - 63,2 Andel (%) med svårigheter att klara utgifter, år, ,617,8 13,1 - 22,1 Andel (%) barn i hushåll med låg inkomst eller socialbidrag8,811,8 7,9 - 15,3 Bakgrundsvariabler

Rökande blivande mammor Arjeplog Under 3 år ingen rökande blivande mamma

Rökvanor i befolkningen Kvinnor med kort utbildning röker mer än de med lång utbildning Gäller även män

Nedsatt psykiskt välbefinnande Älvdalen 6,2% Pajala 7,1 % Arvidsjaur 8,2 % Svenljunga 8,8 %