Från vision till byggnad Krister Johannesson Högskolan i Skövde / Linnéuniversitetet

Avhandling: I främsta rummet Hur omsätts en vision om ett högskolebibliotek i och genom en byggnad? 1) Vad kännetecknar den ursprungliga visionen? 2) Vilka förhandlingar, restriktioner och möjligheter samt resultat – i termer av arkitektonisk form och representationer av högskolebibliotek – går att se i processen? 3) Hur ter sig byggnaden med avseende på användning, uttryck och effekter jämfört med visionen?

Högskolan i Kalmar Ny byggnad

Steg i processen Förarbeten till vision 1996 Vision Lokalprogram Principbeslut Parallella uppdrag Arkitektförslag Bedömning

Steg i processen... Synpunkter Expertutlåtande (förankringsarbete) Utredning (förankringsarbete) Vidare bearbetning Invigning 2000

Visionens väg Bibliotekschefen har tidigt formulerat en vision där biblioteket framställs som en informationsresurs, mötesplats mellan olika användargrupper (inklusive personal) och arbetsplats med sikte på lärande och kunskap. I dessa avseenden är bibliotekschefen i ett bredare perspektiv utförandeproaktiv genom att rätta sig efter befintliga överordnade mål, men med egna förslag till lösningar för hur de ska uppfyllas.

Visionens väg... Den tidigt formulerade visionen och användandet av arkitektonisk expertis även på beställarsidan har underlättat val av arkitekter och bedömning av designförslag.

Visionens väg... Diskurser om högskolebiblioteket som arbetsplats och mötesplats är tydliga hos ledande agenter. Dessa diskurser motsvarar mer allmänna diskurser som blir allt mer framträdande under den studerade tidsperioden. Det arkitektoniska gestaltandet av diskurserna har i förhållande till bibliotekspersonalen haft inslag av utförandeproaktivitet från chefers och experters sida. I förhållande till vissa fakultetsrepresentanter finns drag av målproaktivitet; målen för själva verksamheten som presenteras från bibliotekets sida (arbetsplats, mötesplats) har inte fullt stöd.

Visionens väg... Diskursivt arbete för att behandla designlösningar för högskolebiblioteksbyggnaden har utförts inom olika diskursordningar, där olika diskurser om biblioteket uppträtt. Visionen har, med förankring främst på högre organisatoriska nivåer, formulerats inom en biblioteksdiskursordning. Valet av design har sedan skett inom en arkitekturdiskursordning, där arkitekter med sin speciella expertis har kunnat kommunicera med varandra men inte i samma utsträckning med biblioteksanvändare. Detta har bidragit till reaktiva tendenser och invändningar som utlöst ett omfattande förankringsarbete inom biblioteksdiskursordningen och i förlängningen inom en övergripande akademisk diskursordning.

Visionens väg... Visionen har utvecklats genom att studenter satts i främsta rummet (som användare av biblioteksbyggnaden) i arbetsplatsdiskursen med tillhörande mötesplatsdiskurs. Arbetsplatsdiskursen skulle för bibliotekarieprofessionen innebära ohierarkiska kontakter med biblioteksbesökare (främst studenter), arkitektoniskt gestaltad genom stor öppenhet. Strävanden att på detta sätt förändra professionen motsvarar mer allmänna tendenser till att i managementarbete nå mål genom makt baserad på samtycke (hegemoni) snarare än formellt tvång. I tiden ligger också proaktivitet och uppdragsfokusering inom organisationer.

Visionens väg... En mötesplatsdiskurs med bäring på arbete (inte minst i grupp) och kontakter mellan besökare och personal kan gestaltas genom stor arkitektonisk öppenhet, vilken dock kan vara kontroversiell för vissa användare och är möjlig att minska genom uppförandet av väggar och andra avskiljare.

Visionens betydelse En av beställare använd explicit vision kan underlätta bedömning av arkitektförslag och göra projekt mindre beroende av ingående bibliotekskunskaper hos arkitekterna. Parallella uppdrag till flera arkitektkontor kan minska risken för konflikter mellan beställare och designande arkitekter genom att långt utarbetade förslag kan väljas. Arkitekterna behöver därför inte kompromissa mycket kring eventuella konstnärliga ambitioner. En inriktning på rumsupplevelse mer än utseende hos byggnaden kan, tillsammans med dess förändringsbarhet, dessutom underlätta eftergifter.

Visionens betydelse... Val av arkitekter och designförslag samt kommunikation med designande arkitekter kan underlättas av medverkan av uppdragsförberedande och bedömande arkitekter. Om intressenter kommer in sent i processen kan ett omfattande diskursivt arbete krävas av ledande agenter för att överbrygga invändningar.

Visionens betydelse... Öppna arkitektoniska lösningar för möten, lärande och informationsåtkomst i ett centralt högskolebibliotek kan vara kontroversiella genom att invanda arbetssätt, organisationsstruktur och professionell status och trygghet utmanas, inte minst hos bibliotekarier och forskare. Skiftande professions- och fältrelaterad expertis kring byggnadens estetiska och tekniska restriktioner kan påverka såväl kommunikation och acceptans för, som meningsskiljaktigheter kring, designlösningar.

En indelning i zoner för olika funktioner med få mellanväggar kan tillfredsställa vissa men inte nödvändigtvis alla intressenter och användare. Både trots och tack vare dessa arkitektoniska drag kan visioner om biblioteket som en mötes- och arbetsplats med en fortsatt roll som informationsförmedlare i viss utsträckning förverkligas: öppenheten utesluter inte att mötespotentialer byggs bort, men zonindelningen underlättar kombinerandet av arbets- och mötesplatsfunktionerna.

Relationer mellan deltagare Potentiellt proaktiva och potentiellt konfliktladdade relationer mellan olika agenter, subjekt och objekt kring högskolebibliotek är, antyder Kalmar- fallet, urskiljbara när det finns: bibliotekarier (och högskoleledning) som är proaktiva gentemot fakultetsfolk (och studenter). Här kan professionell identitet och ämnesdomäntillhörighet spela in och märkas i olika diskurser, till exempel om arbetssätt för besökare (vissa forskare vill ha lugn och ro där de vistas i biblioteket, och ser det inte som en plats för möten med andra forskare och studenter) och bibliotekspersonal, men också om medier (humanister kan t.ex. tänkas vilja ha mycket böcker, och då inte bara sådana som råkar finnas i elektronisk form). bibliotekarier som är proaktiva gentemot andra bibliotekarier. Här kan professionell identitet spela in och märkas i olika diskurser (t.ex. om arbetssätt för besökare och personal).

Relationer mellan deltagare... bibliotekarier som är proaktiva gentemot arkitekter (eller omvänt). Här kan professionell identitet spela in och märkas i olika diskurser. Här spelar möjligtvis också arkitekternas designfilosofi och position med avseende på subfält (där konst, samhällsnytta eller ekonomi kan stå i fokus) in: Hur proaktiv eller reaktiv är den gentemot klienter och användare? I vilka avseenden och hur mycket lyssnar arkitekterna på sina klienter (om vad är arkitekterna beredda att kompromissa; de designande arkitekterna i Kalmar har inte drivit eventuella konstnärliga ambitioner till det yttersta men heller inte försökt att maximera ekonomisk vinst i förhållande till arbetsinsatsen)? Hur närmar man sig användare (gör man t.ex. egna användarstudier)?

Vidare slutsatser Flera av slutsatserna kan vara giltiga även bortom högskolebiblioteksbyggande, inte minst i anslutning till större projekt, planerings- och förändringsprocesser i allmänhet. Inom högskoleområdet i stort belyser det studerade fallet de organisations- och institutionsrelaterade spänningar som kan uppstå mellan olika enheter i universitets- och högskolemiljöer, inte minst kring stora centrala projekt över huvud taget, vare sig det rör byggnader med symbolisk och verksamhetsrelaterad centrumfunktion eller andra stora satsningar. Arbetsplatsens utformning är ett viktigt område för anställdas kontroll över sin yrkesutövning. Öppna kontorslandskap kan, genom eventuell störningskänslighet och möjligheter till övervakning, vara kontroversiella inte bara för yrkesutövare med arbetsuppgifter som innebär kontakter med klienter.

Vidare slutsatser... Enskilda engagerade visionärer och konkreta visioner kan stödja proaktiva ambitioner bakom byggnader och andra artefakter. Tydligt dokumenterade visioner inför projektet kan underlätta kommunikation med inte minst arkitekter och intressenter men går att reagera emot. Projekt som påverkar intressenter direkt genom förändrad fysisk miljö eller indirekt genom omfördelningar av resurser kan vara lättare att genomföra med hjälp av tidigt igångsatt och genomtänkt förankringsarbete (på så vis kan också mer hegemoniska och därmed varaktigare lösningar uppnås).

Vidare slutsatser... Fastighetsbolag kan vara både intressenter, utförare och förvaltare av arkitekturprojekt och deras resultat. Kännedom om fastighetsbolags roller i allmänhet och karaktärsdrag hos enskilda fastighetsbolag i samband med särskilda projekt underlättar för klienter i byggprojekt respektive utforskare av sådana projekt att förstå möjligheter och mekanismer i planeringsprocesser. Arkitekturprojekt innebär att arkitekter och andra experter ska samverka för att planera och färdigställa en byggnad. Medvetenhet om olika professionsutövares och specialisters särskilda diskursiva resurser, berörda sociala fält och positioner på dessa kan underlätta deltagande i och utforskning av planeringsprocesser inom både arkitektur och jämförbara verksamhetsområden.