Hunger. Något att bita i? är Kyrkans Utlandshjälp nya tvååriga temakampanj (2010-2011). Temat för kampanjen är matsäkerhet. Hunger. Något att bita i?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fattiga och rika i världen Samhälle i dag, SOL 4000
Advertisements

Anslut ljudet Jorden i miniatyr.
Geografi Henrik Carlsson.
Demokrati & diktatur.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Foto; Kjell-Åke Fredriksson, Naturskyddsföreningen Hornuggla
Levnadsvillkor och resursfördelning
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
Mänskliga Rättigheter - i möte med människan
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Orsaker Effektiviseringen av jordbruket.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Varför tror människor.
Revolution Vad är en revolution?.
Ett tema om befolkningen i världen
Operation dagsverke 2013 Jag är här för att vår skola har valt att engagera sig i Operation dagsverke och jag kommer att pratat om det här: UNICEF Om UNICEF.
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
■ Kvinnokommissionen ■ Kvinnokommittén ■ UN Women –sammanslagning av fyra jämställdhetsorganisationer inom FN, from 1 jan 2011 FN:S HÖGKVARTER I NEW YORK.
Hälsa i ett globalt perspektiv.
Hälsa i ett globalt perspektiv. Varje land har sin egen hälsopolitik och varje land måste vara aktiva internationellt och ha en egen hälsopolitik som hanterar.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
Geografi Naturresurser, hållbar utveckling och befolkningsfördelning 1.
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
Haiti ett år efter jordbävningen. päiväys 2 Haiti är det fattigaste landet på västra halvklotet Redan innan jordskalvet i januari 2010 levde 55 procent.
Invandringen i Finland
Kommission för ett socialt hållbart Malmö 30 maj 2012 Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Varför krig och inte fred?
Kyrkornas internationella ansvarsvecka Ekumeniska ansvarsveckan.
Konferens om Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen 5 april 2011 Rafael Lindqvist Från sociala rättigheter.
Barnets rättighet är den vuxnas plikt
Socialt entreprenörskap i ideell verksamhet En studie om de aktiva eldsjälarnas motivation och drivkraft som gör skillnad i samhället.
Demografi - Befolkningsutveckling
De fattiga och de rika.
Industriella Revolutionen i Sverige
Utkik Historia: s , Frihetstiden
D EMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Sh1b. S IDOR I A RENA Om demokrati och diktatur, s Om demokratiska beslutsformer, s Om mänskliga rättigheter,
Industriella Revolutionen
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
Tema: Folkmord Du kommer att få skriva en uppsats om ett specifikt folkmord Arbetet med folkmord kommer att pågå både under samhällskunskapen och Historieundervisningen.
Orka Power point-presentation 1. Orka Orka byta kanal när fjärrkontrollen har hamnat under soffan Orka diska innan diskhon är full Orka ställa in disken.
UTJÄMNINGEN 2013 Kvinnors ekonomiska rättigheter i Sydostasien.
FN – Agenda Antogs i september 2000 och pågick tills deadline 2015 Huvudsyftet var att bekämpa fattigdom Satsningen var framgångsrikt i många länder,
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
BARNÄKTENSKAP VARANNAN SEKUND GIFTS EN FLICKA BORTBabalu Garg, 15 år, (till höger) fick stöd av vännen Pryanka Garg, 16 år, (till vänster) när hon vägrade.
SVERIGE 1800-TAL. FRAM TILL MITTEN AV 1800-TALET VAR SVERIGE ETT AV EUROPAS FATTIGASTE LÄNDER, MEN EN RAD FÖRÄNDRINGAR UNDER DENNA PERIOD UTVECKLADE SVERIGE.
Orsaker till fattigdom
Sveriges befolkning Och välfärd.
Hur kan man mäta välstånd?
Roger Mideklev, Vibyskolan, Sollentuna –
Mänskliga rättigheter
Fattiga länder, underutvecklade länder, låginkomstländer
Minska matavfall i skolorna
Skolmat Namn på föreläsare.
Under veckan mot rasism påminner vi människor om betydelsen av jämlikhet och uppmuntrar dem att verka mot diskriminering och rasism. Röda Korsets kampanj.
Bostadsbristen. Bostadsbristen Den historiska skulden Källa SCB.
Diskussion gällande scoutingens värderingar
Sveriges befolkning Och välfärd.
De globala målen för hållbar utveckling
Geografi Henrik Carlsson.
Vi driver omställningen
Produktion, handel och transport
Lars Trägårdh 3 oktober 2016 Vadan & Varthän Vi:s framtidsbåt 2016
Viktiga datum Kandidatuppställningen avslutas
Presentationens avskrift:

Hunger. Något att bita i? är Kyrkans Utlandshjälp nya tvååriga temakampanj (2010-2011). Temat för kampanjen är matsäkerhet. Hunger. Något att bita i?

(FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, 25:e artikeln) Vilken matsäkerhet? ”envar har rätt till en levnadsstandard, som är tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet föda, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala förmåner” (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, 25:e artikeln) Mat är en mänsklig rättighet (FN:s, 25:e artikeln) och en av människans viktigaste basbehov. Under toppmötet World Food Summit i Rom år 1996 erkände alla världens länder varje människas rätt till en säker och näringsrik föda, varje människas rätt till tillräcklig mat och varje människas rätt till att inte behöva gå hungrig. Enligt definitionen som fastslogs på mötet uppnås matsäkerhet ”då alla har tillgång till den näring som behövs för ett hälsosamt och aktivt liv och de resurser som krävs för dess produktion och anskaffande ”. De senaste förbindelserna för matsäkerhet gjordes år 2000 på FN:s millenniemöte, där 189 länder förband sig till att utplåna all extrem hunger och fattigdom i världen. Av de åtta millenniemålen som uppställdes under mötet listades att halvera antalet hungriga och fattiga år 2015 på första plats. UNDP:s sjunde pelare för mänsklig trygghet är matsäkerhet. De andra är ekonomisk-, hälso-, miljö-, personlig-, samhällelig-, och politisk säkerhet. I Kyrkans Utlandshjälps strategi (2009-2012) är säkrad utkomst, som inkluderar matsäkerhet, ett av tre huvudteman. Olika begrepp Matsäkerhet – förklaring uppe på sidan Hunger – kroppens sätt att uttrycka att det finns lite näring och att man ska äta. En långvarig hunger kan leda till näringsrubbningar. Undernäring – beskriver tillståndet hos en människa vars förtärda mat inte innehåller tillräckligt med kalorier för att uppfylla de lägsta fysiologiska behoven. Näringsrubbning – ett tillstånd i viket individens fysiska tillstånd har rubbats så att hon inte längre kan upprätthålla kroppens naturliga kapacitet såsom tillväxt, graviditet, amning, inlärning, fysiskt arbete, immunförsvar och tillfrisknande. Näringsrubbning kan förekomma i olika stadier, såsom akut undernäring, kronisk undernäring och brist på spårämnen päiväys

Hur uppnås matsäkerhet? Mattillgång Individens tillgång till mat Användning av mat Stabiliteten på mattillgångar Matsäkerheten behandlas på tre olika nivåer: nationellt, regionalt och individuellt. Det finns tre faktorer som alla bör förverkligas för att matsäkerhet ska uppnås. De är mattillgång, individens tillgång till mat och användningen av maten. Befolkningens näringsnivå är också en viktig faktor i matsäkerheten. För att uppnå en bra nivå på matsäkerheten behövs alla ovannämnda aktörer. Ifall näringsnivån är låg förverkligas inte matsäkerheten, fastän det finns överlopps mat på regional och nationell nivå. Mattillgång innebär tillräcklig mat som fås antingen från egna odlingar och produktion eller genom handel. På nationell nivå består mattillgång av en kombination av inhemska matförråd, importerad mat, mathjälp och inhemsk matproduktion. Individens tillgång till mat försäkras då alla individer och hushåll har tillräckligt med resurser för att få tillräckligt med mat till en näringsrik kost. Det här beror på bland annat hushållens egna resurser, så som välstånd, arbete, kompetens. Matpriserna och upprätthållande av ett socialt skyddsnät inverkar också på individens tillgång till mat. Ifall hushållen har tillräckligt med inkomster för att köpa mat vid sidan om sin egen produktion kan individens tillgång till mat försäkras utan självförsörjande matproduktion Då hushållen har tillräckligt med näringsrik mat blir det upp till dem att bestämma hur man använder maten. Det är hushållen själva som avgör hurudan mat som tillreds i hemmet och hur maten fördelas inom hushållet. Det är speciellt viktigt att små barn och mammor kan garanteras en näringsrik kost. Att dra nytta av maten innebär, förutom kosten, en hälsosam fysisk miljö såsom rent vatten och vederbörlig sanitet för att minska på smittorisken. Förståelse för hälsovård, kapacitet för hälsovård, normer, vanor, tillredning och förvaring av mat inverkar också på matens användning. En fjärde faktor som inverkar på matsäkerheten är mattillgångens stabilitet. Här lönar det sig att skilja på permanent och tillfällig brist på matsäkerhet. Tillfällig brist på matsäkerhet kan komma i perioder, men till exempel inbördeskrig och inre konflikter kan leda till tillfällig brist på matsäkerhet som kan ha negativa konsekvenser för matsäkerheten på lång sikt. päiväys

Vad inverkar på matsäkerheten? Politiska orsaker Krig, konflikter, brist på demokrati, dåligt uppfyllda mänskliga rättigheter… Ekonomiska orsaker Svag infrastruktur, brist på teknologi, ingen möjlighet till lån, arbetslöshet… Sociala Orsaker Ojämlikhet mellan könen, snabb befolkninstillväxt, brist på utbildning… Kulturella orsaker Lokala vanor och attityder, personliga val, misstänksamhet… Miljörelaterade orsaker Ohållbara odlingsmetoder, skövling av skog, klimatförändringar.. Tekniska orsaker Ohållbara odlingstekniker, otillräcklig teknologi, brist på information, brist på informationsförmedling Hunger är ofta en följd av fattigdom. Det här innebär inte bara brist på köpkraft utan lottlöshet av de resurser som krävs vid matproduktion – land, vatten, frön, arbetsredskap, krediter, kunskap och färdighet. Det finns många faktorer som inverkar på matsäkerheten: Politiska orsaker: krig, konflikter, frågor om jordägandet, brist på mänskliga rättigheter, brist på demokrati, skuldbörda, orättvis handel, globalisering, brist på öppenhet och transparens, svaga tillvägagångssätt för beslutfattning, spridning av hiv/aids smittan... Ekonomiska orsaker: Svag infrastruktur, oklar prissättningspolitik, saknade möjligheter till handel, skuldbörda, mathjälp, arbetslöshet, smuggling, brist på utbud... Sociala orsaker: Ojämlikhet mellan könen, brist på mänskliga rättigheter, snabb befolkningstillväxt, ökad befolkningstäthet, ökat antal hushåll som upprätthålls av barn, ökad arbetsbörda, oklarheter kring markägande/ -rättigheter, brist på utbildning, brist på kunskap, fattigdom, dåligt informationsflöde, ökad spridning av hiv/aids smittan… Kulturella orsaker: Lokala vanor och attityder, individuella val, brist på processning, misstänksamhet, brist på förtroende, brist på moral och etik, brist på värderingar, ökad spridning av hiv/aids smittan… Miljörelaterade orsaker: Otillräckligt skydd, ohållbara jordbruksmetoder, dålig skötsel av jordmånen, skövling av skog, brist på kunskap och utbildning, dålig hälsosituation (dålig hygien, undernäring eller näringsrubbningar, ökad spridning av hiv/aids smittan), klimatförändringar och extrema väderförhållanden Tekniska orsaker: Ohållbara odlingstekniker, otillräcklig teknologi, brister i spridning av information, brist på processning, brister i förvaring/lagring… päiväys

Kampanjens mål Ökad medvetenhet om matsäkerhet och faktorer som inverkar på den Väcka diskussion kring ämnet matsäkerhet Påverka beslutsfattare för matsäkerhetens bästa Samla in resurser till jobbet för matsäkerheten Stöda arbetet på fältet Varför en kampanj om matsäkerhet? Att utveckla matsäkerheten är ett av målen för Kyrkans Utlandshjälps verksamhet. Det innebär arbete för att främja produktionen och tillgängligheten av tillräcklig och mångsidig mat. Utöver det här vill Utlandshjälpen effektivera handeln och utveckla den ekonomiska verksamheten, speciellt på landsbygden. Utlandshjälpen har redan länge förverkligat utvecklingsprojekt på landsbygden. Majoriteten av invånarna i Utlandshjälpens samarbetsländer bor på landsbygden och är beroende av jordbruket. Att förbättra deras situation, göra odlingen mera mångsidig, öka på produktionen, tillgång till marknader, förbättra lagringen m.m. är nyckelrollerna för ett fungerande jordbruk. Förutom Utlandshjälpen är det många andra organisationer som driver kampanjer för matsäkerheten; Changemaker, Ecumenical Advocacy Alliance EEA, missionssällskapet... Mål för kampanjen: att förbättra de fattigare utvecklingsländernas förutsättningar till lokal matproduktion och marknadsföring. Det innebär också småbrukarnas och speciellt de kvinnliga jordbrukarnas möjligheter till lokal matproduktion och lokal handel. Som utgångspunkt uppmärksammas klimatförändringens inverkan på jordbruket och matproduktionen, samt beredskap för extrema fenomen. I kampanjen arbetar Utlandshjälpen också för matprodukternas tillgång till marknader, att det finns marknader, infrastrukturen för transport av livsmedel, lagring, försäljning, jordägande, andra arbetsplatser på landsbygden och kunskap om näring. Mål för kampanjen i hemlandet: Öka kännedomen om matsäkerhet och faktorer som inverkar på den Påverka beslutsfattarna (nationell, EU och internationell nivå). Påverkningsarbetet görs tillsamman med systerorganisationer och med/genom olika nätverk (Aprodev, ACT). Medelanskaffning Understöda arbetet på fältet päiväys

För vem? Församlingarna Allmänheten Beslutsfattarna Församlingarna är en av de huvudsakliga målgrupperna för kampanjen. För församlingarnas bruk framställs kampanjmaterial, andaktsmaterial, erbjuds evenemangspaket m.m. Den stora publiken nås med kommunikation; en reklamkampanj i tv och tidning under hösten, tidningsartiklar, gästskribenter i tidningar, debattartiklar m.m. och på evenemang som till exempel Världen i byn–festivalen. Till beslutsfattarna ordnas egna möten (Policy briefs), ett riksdagsmöte i Helsingfors och MEP-mötet i Bryssel. päiväys

Tre exempel Kambodja Uganda Haiti päiväys Tre olika länder som exempel Kambodja är ett av Utlandshjälpens huvudsakliga verksamhetsländer. Verksamheten där innefattar tryggande av jordbruk, inkomster, vatten- och reningsverk, utbildning, hälsovård (bl.a. familjeplanering och aids-program) och förbättring miljön. I Uganda lever man mellan två svåra grannländer, Kongo och Sudan. I landets norra delar har det pågått en 20 år lång och invecklad konflikt, i vilken Ugandas regerings soldater och LRA-rebellrörelsens (Lord´s Resistance Army) trupper strider i närheten av gränsen mellan Sudan och Uganda. På grund av striden har många människor flytt från sina hembyar till evakueringsläger, från vilka de nu sakta återvänder. Fredsförhandlingarna har hållit på sedan år 2006. Av befolkningen är 75% beroende av jordbruket. Det borde finnas tillräckligt med mat i landet och enligt några skulle Uganda bra kunna vara områdets ”bread basket”. Från Uganda finns också marknadsmöjligheter till Kenya, Sudan och Kongo. Den största utmaningen för matsäkerheten är den 20 år långa konflikten som gjorde människor tvungna att lämna sina hem och överge sina åkrar och odlingar. Otillräcklig kunskap om effektiva jordbruksmetoder, teknologi, gödslingsmedel och oberäkneliga väderförhållanden (torka, regn, översvämningar) har gjort jordbruket mer utmanande än tidigare. Andra faktorer som också försvårar jordbruket i Uganda idag är regeringens otillräckliga och ineffektiva jordbrukspolitik, korruption och en snabb befolkningstillväxt. Frågor om jordägande orsakar också problem. Användningen av vatten (Nilen) är en fråga som kommer bli aktuell i framtiden. Utlandshjälpen stöder de evakuerades återkomst till sina hem och deras utkomstmöjligheter i hembyn. Haiti är det fattigaste länderna på jordklotets västra halva. I landet kämpar man dagligen mot politisk labilitet, våld och fattigdom. Globaliseringens inflytande har orsakat högre priser på mat och bränsle, klimatförändring och nu senast den kraftiga jordbävningen. Av Haitis befolkning lider 58 % av kronisk hunger och antalet undernärda är stort. Landet har inte möjlighet att själv producera tillräckligt med mat och är därför mycket beroende av det importerade livsmedlet. 60 % av den mat som förs till Haiti består av ris, mjölk, mjöl, spannmålsprodukter, matolja, socker och majs. Till landet exporteras också fisk ända från Europa, eftersom man lokalt inte har råd att investera i den utrustning som krävs för djuphavsfiske. Eftersom man på Haiti är beroende av importerat livsmedel så utsätts landet för effekterna av globaliseringen. De varierande priserna på världsmarknaden förhöjer matpriserna till den grad att många produkter blir utom räckhåll för den vanliga befolkningen. På samma gång som den inhemska produktionen har sjunkit har de globala matpriserna stigit. Människorna har inte längre råd att köpa mat. Haitis jordbruk borde väckas till liv och på samma gång borde utvecklingen av miljöskyddet påbörjas. Urbaniseringen, snabb befolkningstillväxt, undernärda barn och miljöfrågor/klimatförändringen orsakar problem i landet. Utlandshjälpen strävar efter att säkra tillgången till mat och att uppnå en hållbar utveckling för de mest sårbara områdena på landsbygden. På verksamhetsområdena inrättas lokala katastrofkommissioner. Befolkningen undervisas i förberedelser för krissituationer och hur man skyddar odlingar och husdjur. Naturvänliga tillvägagångssätt utvecklas tillsammans med byborna och varje enskilt samhälle får en egen strategi för matsäkerhet. Lokalbefolkningen undervisas i hur man använder naturtillgångar på ett hållbart sätt och man uppmuntrar dem att delta i skyddet av skogar och vattenkällor. Med medel från insamlingen Gemensamt Ansvar understöds också en mer självständig och egenförsörjande grisuppfödning och kaffe- och mjölkproduktion   päiväys

Kambodja Ett av de minst utvecklade länderna (LDC) Svår historia (Pol Pot och de röda khmererna) fattigdom, korruption. Utvecklingshjälp och lån täcker över 80% av landets utgifter Av befolkningen lever 4,6 miljoner under gränsen för fattigdom och av dem 2,6 miljoner i extrem fattigdom och brist på mat Kambodja är fortfarande ett av Asiens fattigaste länder. Av närmare 15 miljoner invånare lever över en tredjedel på under 0,5 dollar om dagen. Av dem bor 90 % på landsbygden. Över 70 % av befolkningen försörjer sig med jordbruk. Kambodja blev ett självständigt land år 1953, men den första tiden av självständigheten var orolig. År 1970 utsattes landet för en statskupp. Den ledde till Pol Pots och de röda khmerernas maktperiod (1975-79) då landets isolerades från resten av världen. Phnom Penh och de andra städerna tömdes och alla invånare förflyttades till risåkrarna för slavarbete. Målet var ett klasslöst jordbrukssamhälle i vilket marknader, privat handel och pengar förbjöds. De röda khmererna reglerade allt från medborgarnas aktiviteter och förflyttning till deras klädsel. Religionen och munkarnas verksamhet förbjöds och många tempel förstördes. Under de röda khmerernas styre dog ungefär två miljoner kambodjaner. Situationen underlättades år 1978 efter Vietnams anfall mot Kambodja. Då flydde de röda khmererna och systemet med det kollektiva jordbruket kunde läggas ner. Men Kambodja är fortfarande instabilt och till exempel jordbruket återhämtade sig först på 1980-talet. Landet blev utstött och fick stöd endast från Sovjetunionen. De flesta västerländska länderna ville inte erkänna styret. Det kalla krigets slut förändrade situationen och Kambodjas ekonomi började sakta stiga. Omständigheterna har ändå varit svåra eftersom befolkningen är svagt utbildad och saknar professionella färdigheter. På landsbygden lider man av bristen på infrastruktur. Rädslan för politiska oroligheter och korruption har minska antalet utländska investerare. Kambodja är fortfarande mycket beroende av utländsk hjälp. De finansierande länderna har dock krävt ett snabbt agerande av regeringen för att rensa korruptionen, respektera mänskliga rättigheter och förnya administrationen. Den pågående ekonomiska regressionen har försvagat landet. päiväys

Kambodja Ett land med kronisk brist på matsäkerhet Situationen blivit värre under de senaste åren Näringsnivån svag Frågor kring jordägande stort problem Med undantag av Battambangia och Phon Penh (WFP, 2007) har Kambodja klassats som ett land med kronisk brist på matsäkerhet. Landet räknas också som ett av de minst utvecklade länderna (LDC) och som ett low income food decifit-land. I Kambodja är mattillgången (food availability) och individens tillgång till mat (food access) beroende av risodlingar. Risodlingarna i sin tur är beroende av väderförhållandena. Trots att landet på sistone har kunnat producera överskott av ris har matens tillgång på hushållsnivå varierat på grund av oregelbundna regn, otillräckliga ekonomiska möjligheter på landsbygden, småbrukarnas brist på mark, odetonerade minor, låg produktivitet, svag infrastruktur och befolkningstillväxt. Sedan år 2003 har många av de södra landsbygderna fastnat i en spiral av underproduktion på grund av många på varandra följande torrperioder. På grund av begränsningar och kostnader i handeln har marknaderna inte heller kunnat stabilisera sina priser, trots att handeln över gränserna varit stor och man fått överskott från skördarna. Hushållens tillgång till mat har försvårats på grund av förra årets prishöjningar på maten och matkrisen år 2008. Människornas sårbarhet, speciellt på landsbygden, kommer att växa i takt med matkrisen. Den nuvarande situationen har haft negativa effekter på befolkningens utkomst och hämtat med sig desperata överlevnadsstrategier. Säsongsmässig migration och användning av barnarbetskraft har ökat. Inom familjerna har man varit tvungna att avsluta barnens skolgång, blivit skuldsatta, sålt boskap och land och skövlat skog. Av hushållens utgifter går två tredjedelar till matkonsumtion, speciellt på landsbygden. Kosten består främst av ris, vilket riskerar brist på proteiner och andra näringsämnen och en låg näringsnivå för befolkningen. Alarmerande är att bristen på näring i vissa regioner orsakat en långsammare utveckling, speciellt bland barn under fem år. Högslätterna (plateau regions) är de mest drabbade områdena. Jordbruket betraktas som motorn för tillväxt, ett sätt att minska på fattigdomen och som ett skyddsnät för människor som förlorat sina jobb i städerna eller återvänder från utlandet. Men strömmen av människor som återvänder till landsbygden ökar också risken för konflikter och markanskaffning. Majoriteten av befolkningen på landsbygden har inga dokument som bevisar att de äger den mark de bor på och odlar. Systemet för jordägande förstördes och registreringspappren försvann under de krångliga åren med de röda khmererna och inbördeskriget. Då var ett stort antal kambodjaner tvungna att lämna sina hem och fly utomlands. Efter kriget har många bara tagit marken i användning igen. På landsbygden finns inte heller ett registreringssystem för äganderätt av marker, utan förhandlingarna görs främst på bynivå. På grund av det här lever många invånare på landsbygden under ständiga hot om vräkning eller hot om våldsamma beslagtagningar av marken. Byborna är inte organiserade och känner inte till sina egna rättigheter. päiväys

May Rem 54-årig änka, fem döttrar Är en av byns fattigaste Äger en hektar risåker, där skörden används för den egna familjens behov Trädgård, där hon odlar grönsaker Har hönor för att äta och sälja ”Sötsaksbusiness” May Rems berättelse May Rem klättrar ner i en djup grop med branta väggar, fyller två 20 liters hinkar med grumligt vatten och börjar sedan ta sig upp igen. I regnvattensbassängen finns ännu vatten för några veckors behov, sedan är det färdigodlat för den här säsongen. May Rem är en 54-årig änka som bor i byn Keamony i Kambodja. Hon odlar ris på en åker på en hektar och grönsaker på en liten odlingslott. Eftersom riset och grönsakerna inte räcker till för hela året skaffar sig May Rem extra inkomster genom att i sälja en hemgjord efterrätt med nudlar, socker och kokosmjölk till byborna. Bakom skörden från grönsakslandet ligger mycket hårt arbete. Två gånger i dagen vattnar May Rem och hennes dotter de fyra grönsaksbänkarna. Grönsakerna har inneburit en tydlig förbättring i familjens matsäkerhet. Regnvattensbassängen blev färdig i år. Tack vare den har May Rem kunnat odla grönsaker i sin egen trädgård.  Brist på bevattning och åkerjord är de största problemen i byn Keamony. Kyrkans Utlandshjälp har understött byborna i bygget av regnvattensbassänger, kanaler och dammar. Med hjälp av dem har åkerarealerna och odlingsperioderna vuxit. Antalet fält och åkrar är ändå begränsade. Därför måste byborna utveckla nya medel för sin försörjning. May Rem hoppas på extra inkomster med hjälp av sin trädgård och sin efterrättsverksamhet. Den första investeringen skulle vara en motorcykel, så att hon lättare kunde ta sig till torget för att köpa råvaror och sälja sina produkter. ”Jag skulle vara lycklig om jag hade mera odlingsmark och tillräckligt med mat”, säger May Rem.   Text: Maija Sankari päiväys

Kyrkans Utlandshjälps arbete Stöda samhällen på landsbygden till en självständig försörjning, utbildning och fostran i mänskliga rättigheter Göra landsbygdssamhällena ekonomiskt oberoende Bygga en hållbar och jämnlik social, humanitär och ekonomisk utveckling i landsbygdssamhällena Undervisa byarnas utvecklingskomittéer. Kyrkans Utlandshjälp stöder samhällena på Kambodjas landsbygd till en självständig försörjning och stärker dem till ekonomiskt oberoende. Arbetet innehåller bland annat utbildning, fostran i mänskliga rättigheter och utbildning av byarnas utvecklingskommittéer. I många projekt ingår en frivillig kartläggning och utbildning av källor för inkomst och yrkesmässig utbildning. Matsäkerheten kan utvecklas på många olika sätt. I jordbruket kan man ta i användning nya eller mera hållbara arter, nya metoder eller ett mångsidigare jordbruk för att uppnå en bättre skörd. Genom att förbättra lagringen av produkterna kan man undvika spill. Då kan skörden säljas när efterfrågan är som störst och priset som bäst. För att jordbruket ska utvecklas till en lönsam inkomstkälla förutsätter det också bättre tillgång till marknader och förbättrade trafikförbindelser. Handelspolitikens regler och begränsningar inverkar också på förverkligande av matsäkerheten. päiväys

Vad händer under kampanjen? Kampanjen inleddes 21.4 - Webbsidor www.handling.fi - Kampanjbroschyr till församlingarna - Informationspaket till församlingarnas kontaktpersoner och tidningar. Världen i byn-festivalen, Möjligheternas torg, Lähetysjuhlat, Herättäjäjuhlat, Farmari-mässan, Elma-mässan… Möten för beslutsfattare, möten för riksdagsledamöter och europaparlamentariker Reklamkampanj under hösten, Handling-veckan Kyrkornas verksamhetsvecka päiväys

Hur kan du delta? Sprid budskapet! Väck diskussion! Ordna en tillställning! Delta i evenemang! Samla in medel! päiväys