Reklam

Ordet reklam kommer från latinets reclamare: Det betyder att ”ropa ut gång på gång”. Fortfarande gäller det som gällde för 1600 talets torg- och gatuhandlare, att uppmärksammas till varje pris. I vimlet av försäljare som bjuder ut varor gällde för var och en att uppfinna ett eget lockrop: en vissling, en slogan, en melodi, ett skorrande strupläte. Eller, att man taktfast slog med en slev på en trätunna för att synas och höras. Om vi tycker att en reklambild ser märklig ut, så kan det vara för att den ska uppfattas precis så, som en enkel form av underhållning, en märklighet, en gåta eller en tankerebus. En stor del av den reklam vi möter är tänkt att verka i ”fröform”, den ska gro i våra tankar. Den ska bäras med, diskuteras och grubblas över vänner emellan, eller ligga till sig fram tills nästa kampanj. Eller allra bäst, debatteras av förståsigpåare i radio och tv. Därmed har vanliga människor, konsumenterna själva, gjort halva jobbet med att få varumärket att bli känt.

Idag ser reklamen något annorlunda ut, jämfört med torghandeln på 1600-talet. Idag uppträder reklambilder i olika miljöer och medier. Vi ser reklam i annonser i tidningar, trycksaker (flygblad, broschyrer, foldrar, dekaler). I reklamfilm i TV och på bio. Som ”banners” på webbsidor på internet. Som affisch på reklampelare, busshållplatser, bussar osv. Gemensamt för dåtidens och nutidens reklamkampanjer är att reklamens huvuduppgift är att övertyga oss att konsumera/köpa en produkt. Kännetecknet för en reklambild är bland annat: Den uppträder på en betald och väl angiven reklamplats Den förknippas med en produkt som kan köpas Den ska väcka känslor och intresse. Den ska genast tilltala och säga oss något. Gemensamt för de flesta bilder är att de mer eller mindre har ett uttalat syfte att påverka andra människor, men tydligast märks denna avsikt inom reklamen. Hur kan reklam påverka oss.

Reklambilder ska: -Skapa intresse -Skapa behov - Leda till köp - Väcka uppmärksamhet -Skapa intresse -Skapa behov - Leda till köp Eftersom vi utsätts för mer information än vi rimligtvis kan ta emot och bearbeta, så sorterar vi bort mycket av den informationen som inte intresserar oss. Ju starkare intryck budskapet ger desto större möjlighet att vi uppmärksammar det. Slagkraftiga kombinationer av text och bild eller intresseväckande kontrastrika former och färger uppmärksammar vi. Likaså intensivt klara färger och iögonfallande former, men också starka kontraster mellan ett budskaps olika delar eller mellan budskapet och dess omgivning. Syftet med reklamen är att den steg för steg ska leda kunden till ett köp. Det kanske handlar om att tillfredsställa ett behov, lösa ett problem, förverkliga en dröm eller eliminera rädsla. Reklambilderna har vissa karaktäristiska uttryckssätt och koder. De ska Väcka uppmärksamhet, skapa intresse, skapa behov, leda till köp

Målgrupp Målgrupp Varje reklamkampanj riktar sig till en viss målgrupp av tänkta köpare, den gruppen av människor som man i första hand vill nå med sin marknadsföring. Med målgrupp menas med andra ord, den grupp man vill påverka eller som kommer att köpa en viss vara. Budskapet måste därför anpassas till målgruppens kön, ålder, utbildning, fritidssysselsättning, boendeform, boendeort mm. En målgrupp kan t ex vara kvinnliga gymnasister i södra Sverige. En annan kan vara sommarstugeägare i Värmland, eller jägare i Västmanland. Det gäller också att försöka formulera vad man vill att målgruppen ska veta, tycka och göra efter det att den nåtts av budskapet. I de här två bilder görs reklam för två olika bilar. Vilka målgrupper riktar sig reklamen mot? Bild 1: Riktar sig till barnfamiljer som söker en säker bil. Fokus på texten framför designen på bilen. Bild 2: Riktar sig till bilfantaster (t ex män i 30-50 års åldern) som söker en upplevelse. Fokus på bilen i reklambilden. I brödtexten kan man läsa ”När du älskar att köra”, ”ett bra självförtroende, bättre motor”. Ingen fokus på säkertheten.

Patos Väcka en rad olika känslor hos betraktaren, ex avkoppling, välmående, glädje, trygghet, Ethos Trovärdighet. Ex tandläkarreklam, bygger exempelvis på undersökning eller studie, statistik, Att man kan styrka sina argument bakom expertis. Logos Ytterligare övertyga, vädjar till förnuft och fakta vilket göra argumenten trovärdiga. Kan vara påståenden som tex ordvalet trendig, cool. Dock behöver inte argumenten nödvändigtvis vara sanna, men de ska åtminstone uppfattas som rimliga eller sannolika. Kan stå finstilt under en bild, med ytterligare argument om produkten. Ex köper du produkten blir du trendig. Patos – väcker känslor hos betraktaren, t ex kärlek, avkoppling, välmående, trygghet osv.

Patos Väcka en rad olika känslor hos betraktaren, ex avkoppling, välmående, glädje, trygghet, Ethos Trovärdighet. Ex tandläkarreklam, bygger exempelvis på undersökning eller studie, statistik, Att man kan styrka sina argument bakom expertis. Logos Ytterligare övertyga, vädjar till förnuft och fakta vilket göra argumenten trovärdiga. Kan vara påståenden som tex ordvalet trendig, cool. Dock behöver inte argumenten nödvändigtvis vara sanna, men de ska åtminstone uppfattas som rimliga eller sannolika. Kan stå finstilt under en bild, med ytterligare argument om produkten. Ex köper du produkten blir du trendig. Ethos – skapar en trovärdighet. Argumenten bygger exempelvis på en undersökning, statistik eller kan styrkas genom expertis.

Patos Väcka en rad olika känslor hos betraktaren, ex avkoppling, välmående, glädje, trygghet, Ethos Trovärdighet. Ex tandläkarreklam, bygger exempelvis på undersökning eller studie, statistik, Att man kan styrka sina argument bakom expertis. Logos Ytterligare övertyga, vädjar till förnuft och fakta vilket göra argumenten trovärdiga. Kan vara påståenden som tex ordvalet trendig, cool. Dock behöver inte argumenten nödvändigtvis vara sanna, men de ska åtminstone uppfattas som rimliga eller sannolika. Kan stå finstilt under en bild, med ytterligare argument om produkten. Ex köper du produkten blir du trendig. Logos – Ytterligare argument för att övertyga betraktaren. Vädjar till förnuft och fakta. Argumenten behöver inte vara sanna, men ska uppfattas som rimliga eller sannolika.

Metafor Liknelser. När betydelser förs över från ett ting till ett annat som det delar en likhet med. Likheten kan ligga i utseendet, en annan egenskap eller i en känsla. Här visas en hund med rufsig päls. Vi förstår att det inte är hunden som ska använda sig av hårprodukterna utan att detta är en liknelse till vårt eget rufsiga hår. Genom att använda en hund som metafor blir reklambilden mer uppseendeväckande och intressant, jämfört om det hade varit en man/kvinna med rufsigt hår.

Färger i produkten plockas upp i bilden för att få en bättre helhet. Typsnitt på texter är viktiga för att förstärka budskapet/känslan i bilden. Texten ska vara lätt att läsa! Laborera med olika färger, typsnitt och placering!

Fundera kring vilken målgrupp dessa bilder riktar sig. Vart ligger fokus patos, ethos eller logos?

Gör en reklambild i A4 Reklambilden ska vara säljande Vilken målgrupp riktar den sig till? Vilken känsla ska reklambilden ge? Tänk på bildkomposition och text Du kan arbeta digitalt, teckna, måla eller göra kollage