Matspjälkning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Matspjälkningsprocessen
Advertisements

METABOLISM KOLHYDRATER (GLUKOS).
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Cellen.
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Repetition inför NP i biologi
Din kropp består av miljarder celler!
Tarmar, Levern, Njurar, Tänder, Hjärna, Nerver, Öga, Öra, Näsa, Tunga
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Människokroppen Matspjälkningen.
Energigivande näringsämnen
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Mat och hälsa åk 8.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Maten.
Naturkunskap B - Brinellgymnasiet
Repetition inför NP i biologi
Kolhydrater och metabolismen
Människokroppen Matspjälkningen.
Genomgång Kroppen Högre betyg.
Näringsämnen i kroppen
Sammanfattning mat och hälsa
Acasia Utbildning Presents
Energi Kraft Näringsämnen som ger energi Kolhydrater Protein Fett
Matspjälkning.
Repetition inför NP i biologi
En liten pp om vårt energisystem
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Kurs år 8 Människokroppen Sex och Samlevnad
Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Introduktion till metabolismen
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Matspjälkningen 7m långt magtarmkanalen. Tar 24 h att gå igenom.
Kost för idrottare.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Biologi Människokroppen Matspjälkningen
Livsmedelskemi.
Blodomloppet.
BIOLOGI - Människokroppen
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Repetition av näringslära
PH - värde och syror Introduktion till syror och baser.
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Matspjälkningsprocessen
Proteiner 10.3.
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Matspjälkningsapparaten
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Matspjälkning

Matspjälkningen Heterotrofer Vår föda – kolhydrater, fetter & proteiner Dessa ämnen bryts ner till dess minsta beståndsdel Varför? Dels är molekylerna för stora Dels måste molekylerna arrangeras om Kolhydrat – monosackarider Fetter – fettsyror Proteiner – aminosyror

Mag och tarmkanalen Till mag-tarmkanalen hör munnen svalget matstrupen magsäcken tunntarmen tjocktarmen ändtarmen De körtlar som hjälper till med matsmältningen är spottkörtlarna levern gallblåsan med gallgångarna bukspottkörteln.

Matspjälkningsorganen Munhålan – mekanisk & enzym. nedbrytn. Magsäck – saltsyra & enzym. nedbrytning Tolfing. – enzym & galla Tunntarmen – upptag av näring till blodet Tjocktarm – vatten återtas Ändtarm – osmältbara delar ut

Munhålan Nedbrytning av föda börjar i munhålan Tänder – mekanisk nedbrytning Saliv – Enzymatisk nedbrytning Enzymet amylas påbörjar nedbrytn. Av kolhydrater

Svalg & matstrupe När födan malts ner till mindre delar förs födan vidare ner i svalg & matstrupe Struplock Gomsegel Mynnar i magsäcken

Magsäcken Glatt muskulatur gör att magsäcken kan töjas 2 liter föda och vätska Födan bearbetas i 2 – 6 h Produktion av magsaft (saltsyra & pepsin) Lågt PH

Magsår Orsakerna kan vara dels en bakterie dels frätskador på epitelscellerna Vid frätskador så återbildas inte epitelcellerna i takt med att de dör.

Tunntarmen Huvuddelen av matspjälkningen sker här Övre delen – tolvfingertarm (2 – 3dm) Till tolvfingertarmen kommer galla & bukspott (höjer ph) Glatt muskulatur

Tunntarmen Slemhinnan - kraftigt veckad med små utskott Detta förstorar uppsugningsytan Fortsättning av sönderdelning samt upptag av näringsämnen

Tjocktarmen Ca 1,5 m lång & dubbelt så tjock som tunntarmen. Nedbrytningsprod. Stannar i 3 – 10 h Uppsugning av vatten & salter Glatt muskulatur

Lever I levern bildas galla, Gallan - gallsyror, hormoner. Gallsyrorna finfördelar det fett som man får i sig med födan. I gallblåsan under levern koncentreras gallan.

Lever Funktioner Producerar gallsyror tar hand om gifter som kommit in i kroppen Lagrar socker i form utav glykogen Bildar urinämne (ammoniak) vid nedbrytn. Av aminosyror

Gallblåsan Reservoar för galla som produceras i lever Galla finfördelar fettsyror För mycket fet mat kan orsaka stopp i gallgångarna

Bukspottkörteln Bukspott är alkaliskt Enzymatisk nedbrytning av födan Bildar även hormonerna insulin och glukagon.