Matspjälkningsprocessen

En presentation över ämnet: "Matspjälkningsprocessen"— Presentationens avskrift:

1 Matspjälkningsprocessen

2 Matspjälkningskanalen i korthet
Kroppen är beroende av energi och näring från födan. Munhåla + Matstrupe + Mag–tarmkanal = Matspjälkningskananlen Matspjälkningskanalen bildar ett sammanhängande rör, cirka 7 meter långt hos en vuxen – från munnen till ändtarmsöppningen. Kroppens celler behöver näring till uppbyggnad och energiproduktion. Denna näring tas ifrån den föda som bryts ner i kroppen. Matspjälkningen sker huvudsakligen med hjälp av enzymer (kemiskt) Födan sönderdelas också genom tuggningen och knådning i magtarmkanalen (mekaniskt)

3 Matens väg I munhålan krossar, sliter eller maler tänderna sönder födan till mindre delar. Saliv bildas i spottkörtlarna som gör födan hal och lättare att svälja. Saliven innehåller bakteriedödande ämnen och enzymet amylas. Maten blandas med saliv/enzymet amylas. Amylas påbörjar nedbrytningen av stärkelsen i maten. Svalget - här finns ett lock som ser till att maten inte hamnar i luftstrupen. Det går inte att svälja och andas samtidit. Tungan trycker upp maten mot gommen och utlöser en sväljreflex

4 Ner mot magsäcken Tuggad mat åker ner hit. Luftstrupen stängs.
Matstrupen och magsäcken möter varandra finns en ringmuskel som kallas övre magmunnen. Den öppnar och stänger ingången till magsäcken. Magsäcken har till största delen glatt muskulatur i väggarna och kan tänjas så att cirka två liter mat och vätska ryms i den.

5 Magsäcken Övre magmunnen (ringmuskel) släpper in små portioner
Magsaft = saltsyra + enzymet pepsin I magsäcken knådas födan i 2-6 timmar. Från epitelcellerna som täcker insidan av magsäcken utsöndras cirka tre liter magsaft varje dag, som innehåller slem, saltsyra och enzymet pepsin. Innehållet i magsäcken blir surt av saltsyran vilket innebär att pepsinet blir verksamt och kan bryta ner proteiner till mindre polypeptider. Den sura miljön dödar även bakterier och andra mikroorganismer som kan komma in med födan. Magsäcken knådar innehållet Här startar spjälkningen av proteiner Nedre magmunnen (ringmuskel) pytsar ut magsäcksinnehållet i tolvfingertarmen

6 Nedre mag-tarmkanalen
Den nedre mag-tarmkanalen består till den större delen av tarmarna. Tunntarmen Tolvfingertarmen Tomtarmen Krumtarmen Tjocktarmen Blindtarmen Det maskformiga bihanget - I folkmun lite felaktigt kallat för blindtarm, dvs blindtarmsinflammation drabbar egentligen det maskformiga bihanget. Colon

7 Tolvfingertarmen Lika lång som 12 fingrar i bredd eller ca 25-30 cm
Till tolvfingertarmen kommer galla från levern och bukspott från bukspottkörteln. Levern utsöndrar cirka 0,5-1 liter galla och bukspottkörteln 0,5-2 liter bukspott per dygn. Gallan finfördelar fettet i födan till små kulor som lättare kan angripas av enzymet lipas som finns i bukspottet. Av fettet bildas det fettsyror och glycerol. Bukspottet innehåller pH-höjande ämnen Bukspott spjälkar proteiner till aminosyror Bukspott och galla finfördelar fetter till mindre fettpartiklar Bukspott spjälkar kolhydrater till enklare sockerarter Tarminnehållet skickas vidare in i tunntarmen

8 Tunntarmen Från tunntarmens körtelceller avges tarmsaft som blandar sig med födan och den slutliga nedbrytningen av proteiner, fetter och kolhydrater sker. Skickar ut alla små beståndsdelar i blodet Blodet för beståndsdelarna till levern via portådern där de sen antingen lagras eller portioneras de ut till alla kroppens celler

9 Levern All näring följer blodet genom levern Väger ca 1,3 kg
Ett renhållningsorgan som renar blodet ”Näringschef” som bestämmer hur näringen ska fördelas och lagras

10 Tolvfingertarm och tunntarmen
Tolvfingertarmen: Den största delen av födans kemiska nerbrytning sker med hjälp av bukspott från bukspottkörteln och gallan från levern som utsöndras i tolvfingertarmen. Gallan finfördelar fettet till små kulor som lättare kan angripas av enzymer från bukspottkörteln och spjälkas till glycerol och fettsyror. Andra enzymer i bukspottet fortsätter det arbete som påbörjades i munhålan och i magsäcken med att bryta ner stärkelse och proteiner till mindre delar. Eftersom bukspott också innehåller bikarbonat är miljön här basisk. Tunntarmen: I tunntarmens väggar finns körtlar som producerar ytterligare enzymer. Med hjälp av dessa fortsätter sönderdelningen av proteiner, kolhydrater och fetter. Tunntarmen är 3- 4 meter låg. Födan är nu löst i tarmsaften och det är här som näringsämnena bl.a. aminosyrorna, enklare sockerarter, fettsyror tillsammans med vatten, tas upp i blodet.

11 Tjocktarmen och ändtarmen
I tjocktarmen sker ingen upptagning av näringsämnen. Här finns mängder av bakterier. Vatten, vitaminer och vissa joner kan passera tjocktarmens väggar och tas up i blodet. Ändtarmen: Efter 24 h efter mat-intaget pressas det ut. ½ av innehållet är vatten och matrester, andra ½ är tarmbakterier.

12 Immunologisk funktion
Mag-tarmkanalen innehåller också en betydande del av immunförsvaret. Man uppskattar att mag-tarmkanalen har samma yta som en fotbollsplan. Det beror på att framför allt tarmslemhinnan är väldigt kraftigt veckad. Genom den stora exponeringsyta mot omgivningen arbetar immunförsvaret hårt för att förhindra att smittämnen kan ta sig till blod och lymfa. Magsäckens låga pH-värde (mellan 1 till 4) är dödligt för många mikroorganismer, även om viss, som till exempel den magsårsorsakande bakterien Helicobacter pylori kan överleva i magsäcken. Slem som innehåller IgA-antikroppar kan även neutralisera många av dessa mikroorganismer. Enzymer i saliv och galla kan även de hjälpa till i immunförsvaret. I mag-tarmkanalen finns även naturliga tarmbakterier som bland annat har till uppgift att förhindra en överväxt av skadliga bakterier. Dessa tävlar sedermera om utrymme och näringsämnen.

13 Schema över födoämnenas sönderdelning
Kolhydrater Fett Protein Enzymet amylas i saliven sönderdelar Stärkelse till maltsocker. Mun Amylas från munhålan fortsätter att arbeta tills pH blir för lågt p g a saltsyran. Enzymet pepsin i magsaften sönderdelar protein till kortare kedjor av amino- syror. Mage Bukspottkörteln avger amylas som fortsätter sönderdelningen av särkelse. I tunntarmen sönderdelas disackarider Gallan finfördelar fettet till till mikroskopiska fettdroppar. B l a enzymet lipas från bukspottkörteln sönderdelar fett till glycerol och fettsyror Enzymet trypsin från buk- spottkörteln fortsätter att sönderdela aminosyra- kedjor. I tunntarmen fort- sätter söndrdelningen till fria aminosyror. Tarm

14 Tjocktarmen Börjar med blindtarmen och det maskformiga bihanget Appendix Suger upp det mesta av vattnet och vattenlösliga vitaminer I nedre delen av tarmen bor kolibakterierna Ja! Texten är spegelvänd, men det är bilden du första hand ska titta på…..;)

15 Kolibakterier Människans avföring består till ungefär hälften av kolibakterier Kolibakterierna är livsviktiga inne i tarmen…. ….men farliga utanför tarmen Bakterierna bearbetar fibrerna använder dem som näring till bakterierna själva och till cellerna i tarmens innervägg

16 Ändtarmen och anus Här samlas det som så småningom ska lämna kroppen via anus (ringmuskel)