ESBL Hur är läget? Vad görs?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Emma, 78 år.
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
100% följsamhet till Basala hygienrutiner 0% smittspridning
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Kateterisering av urinblåsa
Vårdrelaterade infektioner
Utbrott av Klebsiella pneumoniae ESBL i Uppsala.
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Okomplicerad cystit i slutenvård
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
KPR Anna-Lena Möllstam Gruppchef Sociala kvalitetsenheten.
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Länsövergripande patientstyrning
Behandling vid impetigo
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Förtroendemannautbildningen
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Vårdhygien vid virusgastroenterit Vad är nytt 2015?
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Provtagningens betydelse! 20 § Provtagning av avfallet ska ske enligt en provtagningsplan som ska utarbetas i enlighet med SS-EN 14899:2005 (NFS 2010:4)
Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting.
Eva Haglind Ledningens roll. Eva Haglind Exempel Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utbrott MRSA – omfattande – ovanlig – uppmärksammad.
Göteborg Inger Riesenfeld-Örn
Multiresistenta bakterier
Akademiska sjukhuset.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk. Ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen och Strama. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset.
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
MRB.
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Clostridium Difficile
Presentationens avskrift:

ESBL Hur är läget? Vad görs? Åke Örtqvist, Smittskyddsläkare, SLL

ESBL nya isolat 2003-2007

Genomförda åtgärder Arbetsgrupp startad jan 07 – mikrobiologi, vårdhygien, inf klin, smittskydd Genomgång av lab rutiner Utprövning av typningsmetoder Php-typning Enkelt vårdprogram klart juni-07 Revision av vårdprogrammet jan-08

PhP-typer 701 E. coli 2005-2007 99 PhP-typer ≥ 2 isolat 212 Singelisolat (okt 07)

ESBL – handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län (akut, geriatrik, psykiatri, vårdavdelning inom ASIH) Utarbetad av Smittskyddsenheten och Vårdhygien Stockholms län, LSF, samt Infektionskliniken och Klin Mikrobiologi, Karolinska Universitetssjukhuset. Fastställd 2007-06-15, reviderad januari 2008, gäller t o m 2008-12-31.

Patient med ESBL - nyupptäckt Patient med diarré, sår, dränage eller urinkateter skall vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme Övriga patienter bör vårdas i enkelrum med eget hygienutrymme. Kontakta alltid Vårdhygien eller inf. konsult. Vid multiresistent ESBL (resistens mot ≥ 2 klasser av följande antibiotika: kinoloner, trimetoprim / trimetoprim-sulfa, aminoglykosider, karbapenemer) skall vård på infektionskliniken övervägas. Detta gäller ej om patienten finns i särskilt boende.

Patient med ESBL ESBL-bärarskap får aldrig försena eller hindra nödvändiga undersökningar, behandlingar eller op Om vårdrummet saknar toalett/dusch, skall patienten använda anvisad allmän toalett/dusch. Desinfektion av tagytor och toalettens sittring, samt noggrann rengöring av golv i dusch, skall ske efteråt Patient med diarré skall vistas på vårdrummet Övriga får efter bedömning vistas i avdelningens dagrum o dyl. med rena händer, rena förband och rena kläder. Vid diagnossättning; används en av koderna B96.1 Klebsiella, B96.2 E.coli eller B96.8 Andra bakterier, samt koden U 80.0 Bakterier resistenta mot penicilliner och penicillinrelaterade antibiotika. Om patienten vårdats på enkelrum pga. ESBL-bärarskapet används dessutom koden Z 29. Isolering.

Smittspårning Vid fynd av ESBL hos patient där smittrisken anses ökad, som delat rum och/eller toalett/dusch med annan patient – om patienten finns kvar på vårdinrättningen eller skrivits ut till annan slutenvårdsinrättning eller särskilt boende - Provtag medpatient/medpatienter från faeces (och i förekommande fall från sår, dränage och kateter-urin). Om ≥ 2 patienter har ESBL-bildande bakterier av samma art och Php-typ utvidgas smittspårningen till att omfatta alla patienter med gemensam vårdtid med indexfallet. Detta görs i samråd med Vårdhygien.

Patient med ESBL – tidigare känd Vid intagning (akut eller elektiv) på sjukhus och vid inflyttning på äldreboende skall screeningprov för ESBL tas om patienten senaste 6 månaderna varit bärare av / infekterad med ESBL. Tag prov från faeces (och i förekommande fall från sår, dränage och kateter-urin). Patienten vårdas enligt rutinerna ovan för ”nyupptäckt patient med ESBL” tills negativt svar på samtliga prover erhållits.

Antibiotikabehandling Kontakta alltid infektionskonsult innan antibiotikabehandling påbörjas eller ändras hos ESBL-bärande patient, samt för råd om kompletterande odlingar.

Pågående åtgärder Sjukhus-STRAMA Revision av rekommendationer för antibibiotikabehandling i sluten vård påbörjad jan-08 Informationsmöten för landstingsledning, chefläkare, verksamhetschefer Strategidokument för minskad smittspridning av ESBL och VRE inom SLL – under framtagande

“Strategier”- bl.a. ”skall-beslut” som förhoppningsvis tas av landstingsdirektören Som komplement till nuvarande basala hygienrutiner, ska följande gälla för samtliga slutenvårdenheter inom Stockholms läns landsting: att på enheter där mat serveras till patienter (vårdavd, dagvårdsavd, dialysmott etc); - ska livsmedel hanteras av personal som under det aktuella arbetspasset har kökshanteringen som enda arbetsuppgift - ska maten om möjligt komma till enheten i portionsförpackningar, om inte portioneras ut i köket av den personal som har köksplaceringen - ska maten delas ut på bricka till varje patient - ska patienterna uppmanas att tvätta händerna före maten - ska brickor, glas, porslin och bestick maskindiskas efter varje användning - får inte patienter, anhöriga eller personal i patientvård ha tillträde till köket

Forts. ”skall-beslut” att alla patienttoaletter inom vårdenheter ska förses med handdesinfektionsmedel. Patienter och besökare ska uppmanas skriftligt och muntligt att desinfektera händerna att tvätta och desinficera händerna efter toalettbesök att städningen av enheterna ska ha god kvalitet och inkludera noggrann mekanisk rengöring av alla toaletter minst 1 gång per dag. Redskap som används för städning av en toalett får inte flyttas och användas på andra toaletter. att vid nytt fynd av VRE hos inneliggande patient ska; - kontakt tas med vårdhygien - smittspårning och utskrivningsodlingar genomföras enligt vårdprogrammet att vid överflyttning av patient som är VRE-bärare, eller som är provtagen för VRE men där svar ännu inte hunnit komma, måste detta rapporteras till mottagande enhet