FARLIGA INFEKTIONER.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Resemedicinska vaccinationer
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Diskussion kring tonsilliter
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Sjukdomar vi talar tyst om
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Infektioner i nyföddhets- & Spädbarnstiden Sofia Ygberg, Inst Kvinnor och Barns Hälsa, Astrid Lindgrens Barnsjukhus NÄTVERSION UTAN BILDER.
Samhällsförvärvad sepsis, svår sepsis och septisk chock
Tarminfektioner hos barn
Handläggning av svår sepsis/septisk chock och meningit
Information till vårdnadshavare
CNS-infektioner Meningit och encefalit
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Göran Stenlund Inf klin MSE.
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
”Blut ist ein ganz besonderes saft”
Akut mediaotit Akut purulent infektion i mellanörat Vanligaste
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Diskussion kring tonsilliter
Faktorer hos människan
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Del 1.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Anna Kohlén Marika Storskrubb
Norrlands universitetssjukhus, Umeå
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
HIV/AIDS.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Kroatienresenären med feber och muskelvärk
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Birgitta Sundén Handledare: Lena Serrander och Britt Åkerlind
PNEUMONI Elinor Boeke.
Smittspårarutbildning
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Antibiotikabehandling
Hud- och mjukdelsinfektioner
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Handläggning av svår sepsis/septisk chock
Smittsamma sjukdomar.
Sveda och trängningar. ”Det svider och tränger” En kvinna som plötsligt får besvär med sveda och trängningar har nästan alltid en urinvägsinfektion En.
Vaccination för riskgrupper Sanne Hovmöller Överläkare Infektionskliniken Sunderby sjukhus.
1 Bakteriella infektioner vid hematologiska maligniteter Bengt Gårdlund Steningevik jan 2006.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Svår sepsis och septisk chock UNGT FORUM 25 NOV 2008 Östra Sjukhuset, Göteborg.
Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.
ÖVRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Scarlatina (scharlakansfeber) Etiologi:  -hemolytiska streptokocker grupp A som bildar erytrogent toxin Drabbar mest barn, 3 – 10 år. Inkubationstid 2.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Akut gastroenterit Etiologi: - Calicivirus (Norovirus) - Adenovirus - Rotavirus - Toxin från S aureus/B cereus/ C perfringens Symtom:hastigt påkommande.
Lite om Mikrobiologisk provtagning
Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi
Diverse övriga infektioner
Frida Wilske Infektionsläkare
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

FARLIGA INFEKTIONER

EPIGLOTTIT Etiologi: Haemophilus influenzae (barn och vuxna) Pneumokocker, S aureus (fr a vuxna) Symtom Initialt: Feber och halsont Sedan: Påverkat allmäntillstånd, stigande feber, tilltagande sväljningssmärta, drägling, andningsbesvär med stridor. Behandling Snabbt till sjukhus, IVA-vård, ev trakeostomi Antibiotika i v. Diagnos Blododling, (odling från epiglottis).

SEPSIS Etiologi

SEPSIS Symtom: Feber, frossa Cirkulationspåverkan/chock Septiska embolier Mental konfusion Komplikationer: Lokala nedslag (embolierna!) Meningit Njursvikt Cirkulationssvikt

SEPSIS Behandling: - stöd cirkulationen - antibiotika - steroider? - vid behov IVA-vård Diagnos: - blododling - urinodling

Endokardit 1 Etiologi: I praktiken kan alla humanpatogena bakterier ge endokardit. Vanligast är S aureus 32%, a-streptokocker 31%, enterkocker 10% Bakomliggande orsaker är - skadad klaffyta, bakteremi med bakterier som har stark adhesionsförmåga gentemot klaffytan, hemodynamiska förändringar, iv missbruk, CVK m m. Epidemiologi: 50-60 fall/106 inv och år..

Endokardit 2 Symtom: - Långdragen feber, ofta måttlig - Nytillkommet blåsljud - Matleda, trötthet, viktnedgång, nattsvettning - Hjärtsvikt - Petekier perifert/Oslerknutor Diagnos: - Blododling - Ultraljud (ofta transesofagealt) Komplikationer: - Septiska embolier till olika organ

Endokardit 3 Primärinfektionen sitter på tillflödessidan, dvs på förmakssidan vid AV-klaff och på kammarsidan vid aorta- resp pulmonalis-klaff. Vegetationen består av fibrin-trombocytaggregat med inbäddade bakterier

Endokardit 4

Endokardit 5 Behandling - höga doser antibiotika intravenöst under 2 - 6 veckor - vanlig behandling: bensyl-pc och gentamicin

Endokardit 6 Volume 8, Number 8, August 2002 Dispatch Haemophilus aphrophilus Endocarditis after Tongue Piercing Hossein Akhondi* and Ali R. Rahimi* *Mercer School of Medicine, Savannah, Georgia, USA

Meningit – anatomi 1

Meningit – anatomi 2

Meningit – anatomi 3

Blod-hjärnbarriären

Meningit 1 Inflammation i pia mater och arachnoidea (leptomeningerna) Kan indelas i akut och kronisk meningit

Meningit 2 - spridningsvägar Direkt spridning utifrån Direkt spridning inifrån hjärnan, ex vis hjärnabscess eller tuberkulom Infektion via blodet Meningit som komplikation till encefalit Neuronal spridning från sensoriska ganglier

Meningit 3 Agens akut bakteriell meningit Vanliga: - Pneumokocker - Meningokocker - (H influenzae) Spädbarn: - GBS - Listeria - E coli Immun - Listeria nedsatta: - Gramneg stavar - GBS Shuntar: - KNS - S aureus

Meningit 4 Agens vid kronisk meningit Bakterier: - Borrelia burgdorferi - Treponema pallidum - Mycobacterium tuberculosis Svamp: - Cryptococcus neoformans - Coccidioides immitis - Histoplasma capsulatum Parasiter: - Toxoplasma gondii - Taenia solium (cysticerkos) Virus - HIV

Meningit 5 – Agens vid serös meningoencefalit Enterovirus (Coxsackie, ECHO, polio) Adenovirus Herpesvirus (Parotitvirus) TBE-virus

Meningit 6 - symtom Feber Huvudvärk Nackstyvhet Illamående, kräkningar Utslag (petekier) Påverkat medvetande Desorientering -> medvetslöshet Kramper Accentuerade symptom till död

Encefalit Kan vara fokal eller generell Är oftast del i viral meningoencefalit Herpesencefalit särskilt fruktad

MENINGIT Behandling: ¤ Steroider ¤ Antibiotika i v ¤ Ofta IVA-vård i inledningsskedet Diagnos: - Cell- och glukosanalys i likvor - Odling från likvor och blod - Direktmikroskopi/agglutination - PCR Komplikationer - Hjärnskador, - hörselnedsättning

BARNSÄNGSFEBER Etiologi: Grupp A-streptokocker Klinik: Sepsis som utgår från endometriet. Infektion sker vid partus eller abort. Symtom: ¤ Hög feber/frossa ¤ Cirkulationssvikt/chock ¤ Ibland rodnad i huden Behandling: Som vid annan sepsis, men bråttom! Sjukdomen ovanlig idag i Sverige.

MALARIA Etiologi: Plasmodium falciparum, vivax, ovale eller malariae. P falciparum-infektion kan vara livshotande. Symtom: ¤ Återkommande episoder med frossa, därefter feber under 5-6 timmar och sedan svettning ¤ Huvudvärk, illamående. ¤ Mjältförstoring vid kronisk malaria Diagnos: - Mikroskopi av tjock droppe och ”diff”-utstryk. Behandling: - Profylax vid resa i malariaområde - Klorokin, kinin, Lariam m m. Komplikationer: Cerebral malaria, svartvattenfeber