Fallolyckor & fallprevention hos äldre personer Lars Nyberg, maj 2007

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom 2010 Sammanfattning av riktlinjerna Demenssjuksköterska Lena Tronnler Arbetsterapeut.
Advertisements

Leg sjukgymnast, medicine doktor
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
Folkhälsoarbete i Munkedal
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Svensk sjuksköterskeförenings kampanj för att göra vården säkrare
Kan en förkylning ge övervikt?
Blodtrycksbehandling till äldre
Kim Thorsen Docent, överläkare, Utbildningschef, Örebro läns landsting
Gamla människor bryter så många ben för att de snubblar på mattor och kanter och på hinkar. En tant som kan vara någon annan än min mormor bröt först ena.
diabetes prevention kungssten – dpk
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
Trafikskyddet SIRPA RAJALIN Förarens trötthet en olycksrisk.
Stress kan göra det svårt för oss att sova, passa tider
World Cancer Day 2009.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Kognitiv funktion efter ögonkirurgi
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Dövblindhet och Usher syndrom
Sjukskrivningsmiljarden
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom 2010 Sammanfattning av riktlinjerna Demenssjuksköterska Lena Tronnler Arbetsterapeut.
Att bli äldre, att bli gammal
Vardagsrehabilitering
Sjukgymnastik för äldre personer
Prevention och behandling av undernäring i hemsjukvården Kvalitets och utvecklingsarbete i Stockholms läns landsting Sonja Modin, allmänläkare Centrum.
1 ACTION – en modell för anhörigstöd och egenvård IT-stöd för vård och omsorg i hemmet Blekinge 27 april 2006 Lennart Magnusson Elizabeth Hanson Högskolan.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Förebygga fall och fallskador
Vad gör vi när Anna faller, och fort- sätter att falla?
S E N I O R A L E R T Team: Särkivaaragården, Övertorneå
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Idrottsskador.
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Neuroekonomi – studier av hur människor fattar beslut
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Sjukgymnastik vid myelom
Helene Hjalmarson Folkhälsovetenskap KaU Motivation till frakturprevention - Implementering som utmaning.
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
Fallförebyggande arbete
Beteendeproblem FFT (Funktionell Family Therapy) MST (Multisystemic therapy) Tertiär prevention Verksamma program har minskat återfallsfrekvens, i missbruk,
Optimering och slutförvar Mikael Jensen SSI. SSI:s föreskrifter om slutförvaring SSI FS 1998:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om skydd av människors.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Hållbarhet som vi ser det A VERY BEAUTIFUL PLACE Mer info på AVBP mobile home office
Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008
Praktisk epidemiologi för allmänläkare
Ortopedavd 6 Karlskoga lasarett Vårt arbetssätt
ERGONOMI Föreläsning 1 för ÅR
1 oktober – En dag för seniorers säkerhet
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Fallförebyggande arbete
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Fallolyckor bland äldre personer Enligt Folkhälsoinstitutets material IKINÄ-opas för förebyggande av fallolyckor.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Bidrag för bostadsanpassning - För ett självständigt liv i eget boende
Skadornas epidemiologi, m m
Förändringsprocessen
Bostäder anpassade för äldre?
Livstilsprojekt unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning
KPR april 2018.
Mikroundervisning akuten Kungälv
Läkarintyg för sjukpenning
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Fallolyckor & fallprevention hos äldre personer Lars Nyberg, maj 2007

Fall och fallprevention hos äldre personer 1 000 000 fall per år bland äldre personer i Sverige Vanligare dödsorsak än trafikolyckor Kan förebyggas Baserat på kunskap om risk och uppkomst Fysisk träning viktigaste (?) komponenten

Definition ”Unintentionally coming to rest on the ground or floor” Jensen, 2003 Flera liknande definitioner, inkluderande eller exkluderande svimning o dyl.

Förekomst Incidens per 100 personer och år: Stiger med: Ålder Kvinnligt kön Funktionsnedsättning Befolkningssnitt: var tredje åldring faller årligen

Förekomst: tid & plats Typfallen avspeglar aktivitetsmönster Inomhus under vardagliga aktiviteter Dygnets aktiva timmar Lokaler man vistas mest i Undantag: nattliga fall på toa/på väg till/från toa i särskilda boenden

Skadefrekvens per fall Inga skador: 50%-70% Lätta skador: 20%-40% Måttliga-svåra skador: 10%-20%

Andra konsekvenser Oro / rädsla Skam, vanmakt Aktivitetsbegränsningar Ökat beroende, minskad förmåga

Typfall hos ”vigorous” och ”frail” Friska äldre Sköra äldre Miljö för fall Inom/utomhus Inomhus Typ av fall Yttre orsaker Inre orsaker Skaderisk per fallolycka + -

Att falla eller icke? Kapacitet: Aktivitet Omgivning Kapacitet Motorisk kontroll Muskulatur Balans Praxis Sensorik / syn Kognition Aktivitet Omgivning Kapacitet

Riskfaktorer Kvinnligt kön Hög ålder Nedsatt motorisk kontroll Muskelstyrka, balans, gångfunktion Syn/känselnedsättning Demens, stroke, mb Parkinson Läkemedel Försämringar i allmäntillstånd (hos ”sköra”)

Identifiera individer i risk Tidigare fall ”Bedömer du att risken för att NN ska falla inom ett halvår är hög?” Kända riskfaktorer Ex vis riskindex: Downton Index

Downton Index Summascore 0-11 3 p el mer indikerar risk Validerad i servicehusmiljö: Rosendahl et al, 2004: God sensitivitet, måttlig specificitet Prediktion bäst inom 3 mån

Downton Index, riskindikatorer: Tidigare kända fall Sedativa lkm Diuretika, Andra antiyperten-siva lkm Antiparkinsonmed Antidepressiva Synnedsättning Hörselnedsättning Nedsatt sensomo-torisk extremitets-funktion Kognitiv funktions-nedsättning Osäker gång

Omgivningens betydelse Fysiska miljön överraskande svagt knuten till fall (särskilt hos ”sköra”) MEN: förändrad vårdmiljö reducerade fall med 40% hos strokedrabbade i rehabilitering!

Aktivitetens betydelse Liten andel fall förklaras av ”riskaktiviteter” (särskilt hos ”sköra”) Den fysiska aktivitetsgradens betydelse näst intill obeforskad Utlösande? Skyddande?

Evidens för preventiva insatser Äldre i ordinärt boende: Stark evidens (fr o m Tinetti et al, 1994) Multifaktoriella individuella program Program med enskilda åtgärder: Fysisk träning av balans och styrka Bostadsanpassning / förflyttningshjälpmedel Läkemedelsrevision

Evidens för preventiva åtgärder Äldre i särskilt boende Svagare evidens men positiva fynd (fr o m Jensen et al, 2002; Becker et al, 2003) Multifaktoriella individualiserade program Fysisk träning Medicinska åtgärder Omvårdnadsåtgärder Hjälpmedel, skor Anpassning av fysisk miljö Höftskyddsbyxor som skadeprevention

Fysisk träning som fallprevention En av de starkaste fallpreventiva åtgärderna!

Litteratur Downton J. Falls in the elderly. London: Edward Arnold, 1992. Lord SR, m fl. Falls in older people: risk factors and strategies for prevention. Cambridge: Cambridge University Press, 2000. Jensen J. Fall and injury prevention in older people living in residential care facilities. Umeå: Umeå university medical dissertation. New Series 812, 2003. Chang JT, m fl. Interventions for the prevention of falls in older adults: systematic review and meta-analysis of randomised clinical trials. BMJ 2004; 328: www.bmj.com

Litteratur, forts Day L, m fl. Randomised factor trial of falls prevention among older people living in their own homes. BMJ 2002: 325: 128-133. Jensen J, m fl: Fall and injury prevention in older people living in residential care facilities: a cluster randomized trial. Ann Intern Med. 2002; 136: 733-741 Sokka M, m fl: Att förebygga fall inom särskilt boende i Storumans och Vindelns kommuner. Äldrecentrum Västerbotten: Rapport 2004:1. www.vll.se/ac/aldrecentrum Rosendahl E, m fl: Prediction of falls among older people in residential care facilities by the Downton index. Aging Clin Exp Res. 2003;15:142-7.