När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
cStress FT - See & Change - Stressmedicin.
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Diagnos- ADHD, Asperger och Borderline
Psykisk ohälsa och diagnoser
Beroende och den växande hjärnan
Medicinska specialistkliniken utvärdering TaktiPro
om vuxenpsykiatriska verksamheten om äldrepsykiatri vår målgrupp
Malin Green Landell, Avd för BUP/HU/LiU
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Ätstörningsproblematik
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
BIPOLÄR SJUKDOM Del I – Om sjukdomen
Adherence Vad är det?.
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Lovisa Zaunders, Tensta gymnasium, Spånga –
Den ljusnande framtid är vård
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Ta ställning och handla!
Ungdomar & Alkohol.
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Vad innebär hälsa för dig?
Område Psykiatriska specialiteters upptagningsområde
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Ätstörningar Ata Ghaderi och Thomas Parling
Michael Karlsson leg psykolog
10 års erfarenhet i Sverige Långtidsbehandling för Svårt psykiskt störda missbrukare i Jönköpings kommun Ulf Eek Vårdenhetschef/samordnare.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Kunskapscentrum för barnhälsovård Barn som anhöriga
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Psykosomatiska syndrom
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Agnes Engström Sandra Eriksson
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Hälsa.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Selfmutilation behaviour Self injourious behaviour Cutting
Alkohol och droger En översikt.
Sjuka barn – vad behöver barn och föräldrar?
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
DIVISION Vuxenpsykiatri Stöd till barn och familjer Hospiteringsprojektet Maud Söderholm Häll.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Äldres psykiska ohälsa ALINGSÅS BORÅS KINNA Susanne Rolfner Suvanto.
Anorexia (utan aptit) Symtom Väger 15% mindre än vad som är normalt.
psykologiska effekter
Mental hälsa.
Sjukdomar och besvär.
Barn och stress.
Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Psykisk ohälsa. Exempel på olika psykiska sjukdomstillstånd Psykos Vanföreställningar Dålig Verklighets- uppfattning Personlighetsstörning Affektiv störning.
Behandling av ätstörningar hos barn Barn- och ungdomsenheten för ätstörningar Akademiska sjukhuset, Uppsala Karin Edh, leg. psykolog
Samsjuklighet Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Depression hos barn och ungdomar
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

När balansen mellan kropp och själ är ur fas hos barn och ungdomar Ulf Wallin Överläkare MD Forsknings- och utvecklingsledare, Kompetenscentrum för Ätstörningar SYD Lund Wallin 11

Psykosomatik Ett oegentligt begrepp som förvirrar Vi har inga säkra orsakssamband – endast observerade samspel Samspel mellan kropp och själ - mellan psyke och soma – finns vid alla kroppsliga och psykiska störningar. Wallin 11

Psykisk sjukdom som ger uttalade kroppsliga besvär T ex: Oavsiktligt Ätstörningar Ångest/stress som ger magont, huvudvärk, spänningstillstånd etc Avsiktligt Självskadebeteende Wallin 11

Kroppslig grundsjukdom Kroppslig sjukdom som förvärras av psykiska faktorer, eller där psykiska faktorer försvårar tillfrisknande T ex Astma Eksem Diabetes Wallin 11

Kroppsliga symtom vid psykisk stress Vanliga i barnaåren Failure to thrive Habituella kräkningar Magvärk Huvudvärk Wallin 11

Kroppsliga symtom vid psykisk stress Symtomen är verkliga för barnet Inte alltid antingen eller Samsjuklighet Orons relationella spiral Wallin 11

Föräldrapenning vid allvarligt sjukt barn Obegränsat antal dagar Vid psykiatrisk behandling: Ätstörning Självskadebeteende Wallin 11

”Barn och ungdomar som har ett beteende som är påtagligt destruktivt eller utsätter sig själva för allvarlig skada, kan behöva föräldrarnas medverkan och stöd under behandlingsperioder.” Wallin 11

SJÄLVSKADEBETEENDE INTE SUICIDFÖRSÖK LINDRA PSYKISK SMÄRTA COPINGMEKANISM I EN KROPPSFIXERAD KULTUR Wallin 11

Icke suicidal självorsakad kroppsskada som inte är socialt acceptabel Definition: Icke livshotande Icke suicidal självorsakad kroppsskada som inte är socialt acceptabel Wallin 11

DSH; Deliberate Self Harm. Självskade beteende DSH; Deliberate Self Harm. DSI; Deliberate Self Injury – skador på kroppsytan. Självstympning - Self Mutilation Wallin 11

Förekomst av självskadebeteende ÖVERVIKT KVINNOR, >60 % (INTOX), HÖGRE NÄR DET GÄLLER SKÄRA SIG INTOXPAT (>14 ÅR): 72 % FÖRSTÄMNINGSSYNDROM 26 % MISSBRUK 14 % ÅNGESTSYNDROM 11 % ÄTSTÖRNING 46% PERSONLIGHETSSTÖRNING Wallin 11

Behandlingen är primärt att begränsa skadeverkningarna! HJÄLPA PATIENTEN ATT HITTA ANDRA SÄTT ATT HANTERA PSYKISK SMÄRTA PÅ ENGAGERA FAMILJEN FÖR ATT BEGRÄNSA MÖJLIGHETERNA BEHANDLING AV BAKOMLIGGANDE STÖRNING Wallin 11

Likheter Anorexia Nervosa - Självskadebeteende Självsvält som medför ett livshotande tillstånd Självskadebeteende som medför ett livshotande tillstånd De har en inre imperativt tanke/kraft som de inte kan stå mot som får dem att ha ett livshotande beteende – fast de inte vill dö. Wallin 11

Wallin 11

ÄTSTÖRNINGAR Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Ospecifik ätstörning Wallin 11

Förekomst Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörningar UNS Män 0,3-0,5 % kvinnor 15-35 år Livstidprevalens 1% Bulimia nervosa 0,5-1 % kvinnor 15-35 år Livstidprevalens 2%? Ätstörningar UNS 2,4 % kvinnor 15-35 år Män Ca 10% av patienter med ätstörningar är män Wallin 11

Förändringar av förekomst Anorexia nervosa Viss incidensökning rapporterad sedan 1930-talet och framåt Oklart om det är en faktisk ökning Indikationer på stabil incidens de senaste 40 åren Bulimia nervosa Indikationer på förändringar över tid Ökning under 60 och 70 talen Minskning senaste tio åren Wallin 11

Visst är det skönhetsidealen? Vad beror det på? Visst är det skönhetsidealen? – eller är det mamman? Wallin 11

Varför? Sjuk eller olydig Wallin 11

Självsvält Anorexia Nervosa Ett aktivt handlande, som bygger på ett beslut Anorexia Nervosa En sjukdom som gör att man inte klarar av äta pga stark ångest – men beskriver det som att det egentligen är något man vill. Wallin 11

Den centrala svårigheten Genomgripande svårighet att äta Äter för lite Hamnar i svält Svälten för en allt mer dominerande betydelse både kroppsligt och psykologiskt. Wallin 11

Svält Symtom på restriktiv ätstörning Orsak till de allvarligaste symtomen Både psykiskt och fysiskt Utan att bryta svälten, kan inte ätstörningen påverkas Wallin 11

Personlighetsförändringar vid svält (Keys 1950) Ökad apati och depression Ökad känsla av ineffektivitet Förlust av ambition och minskning av intressen Ökad ängslighet och rädsla. Närmare 20% av försökspersonerna visade allvarliga ”karaktärsneuroser” (ex Tvångssyndrom, Social fobi) Två försökspersoner utvecklade psykotiska symtom med våldstendenser och hysteri, och fick läggas in på sjukhus Wallin 11

Svältens effekter Varierar med Psykisk och kroppslig stabilitet före svälten Kroppslig mognad; ålder hos patient. Barn blir mycket mer mentalt påverkade Svältens duration; ju längre patienten levt i svält ju centralare blir svältens påverkan på personen Wallin 11

Behandling barn och tonåringar Fokus på att snabbt häva svälten Väsentligen samma behandling barn och tonåring Familjeterapi är det enda med någon evidens Ju längre upp tonåren Och ju längre sjukdomsduration Ju mer individuell behandling Farmakas roll begränsad Wallin 11

Prognos barn och tonåringar Efter cirka tre år från behandlingsstart är 60-70 % friska och utan andra psykiatriska sjukdomar De andra 30-40 % blir patienter inom vuxen psykiatrin Av de som behandlas inom BUP för ångesttillstånd har 1/3 ångest problem upp i vuxenlivet. Wallin 11