Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Om stabiliseringspolitiken och stimulansåtgärder Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm SNS Frukostmöte, December 2008 Page 1.
”Om ni fortsätter vara så bra flyttar vi tillbaka till Stockholm…”
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Kvalitet och utvärdering Några reflektioner bakåt och framåt
Konjunkturer.
Riksbankschef Stefan Ingves 15 mars 2012 Finansiell stabilitet ur ett konsument- perspektiv Finansutskottet.
Per Jansson Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen.
Finanskriserna 1990 och likheter och olikheter?
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar.
Riksbanken och finansiell stabilitet
Basel III – regler för en säkrare banksektor Bankföreningen
Penningpolitisk rapport juli 2009
Internationell Ekonomi
Få ut mer av ditt sparande
Stabiliseringspolitik
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Det aktuella ekonomiska läget Jönköping mars 2009 Vice Riksbankschef Svante Öberg.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Nationell konferens i nationalekonomi, Uppsala September, 2011
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Ekonomisk information och extern redovisning
Betydelsen av transparens för tillväxt i Europa Lars Oxelheim, Institutet för Näringslivsforskning och Lunds Universitet Presentation vid seminariet Sambandet.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Penningpolitik med inflationsmål
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 23 februari 2012.
Aktier och aktiesparande
1 NY EKONOMI - GAMMAL DEMOKRATI? Klas Eklund ABF, 25 oktober 2000.
Marknad och politik: makroekonomi
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Finanssektorns stabilitet Svenska banker har klarat sig förhållandevis bra i finanskrisen Kreditförlusterna cirka 3 miljarder kronor Nedskrivningar.
Breddtjänster - ett nytt skede i IT-politiken IT-kommissionen och Region Skåne Lund 26 september 2002.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Ekonomisk politik på makroområdet Olika typer: Kom ihåg vad man kan göra: Stabiliseringspolitik ** Tillväxtpolitik Finansiell stabilitet ** Arbetsmarknadspolitik.
Inflationsrapport 2005: BNP-världen, utfall och prognos Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Nationell EBH-träff – Osäkerheter och projektrisker Ulf Larsson, Naturvårdsverket.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Behövs det finansiella systemet
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport maj Lars Calmfors.
Risker och kriser Finansiell stabilitet
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Hur hanterar vi riskerna på bostadsmarknaden? Henrik Braconier 25 september 2015.
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
Sverige och de globala utmaningarna. Är kriser en nödvändighet i den moderna ekonomin? Lars Calmfors Skånes ekonomidagar Kommunalekonomiska föreningen.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Stefan Fölster På slak lina Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Chefdirektör Erkki Liikanen Nådendal
Hur hanterar vi nästa finanskris?
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län
Marknadsutblick FEBruari 2017.
Ha koll på din finansiering Eget Företag Mässan
Stabiliseringspolitik i praktiken

Ha koll på din finansiering Eget Företag Mässan
Finansiell stabilitet 2/2001
Den europeiska ekonomin: starkare tillsammans
Presentationens avskrift:

Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten

ORSAKER ● Makroekonomiska obalanser. ● Hög tillväxt och låga räntor. ● Högt risktagande. ● Snabb utveckling på finansmarknaderna. ● “Subprime” och kreditderivat. Det mesta analyserat. Många varningar. Men inga enkla lösningar, starka intressen inblandade och ideologisk motvilja.

PROCESSEN ● ●Kreditförlusterna större än beräknat – osäkerhet – Lehman Brothers. ●Breda åtgärdspaket. Likviditetsproblem. Nytt kapital. Hantera förluster. ●“När vattnet drar sig tillbaka ser man vem som har kläderna på” – Island, Baltikum, Madoff, etc. ●Utlöstes av amerikanska bolånemarknaden. Delvis andra banor än väntat. Snabbare globalt genomslag. Likviditeten avgörande.

SLUTSATSER – DET LÅNGA PERSPEKTIVET ● “Samordnad”, global makropolitik ● Behåll inflationsmål, men ta hänsyn till tillgångspriser etc. ● Skarpare finansiella regelverk - Öppenhet - Kapitalkrav - Kontracykliska regler ● Övervakning på europeisk/global nivå ● Förbättra de offentliga finansiella ramverken

SLUTSATSER – DET KORTA PERSPEKTIVET ● Kreditproblemen först. ● Penningpolitiken har det stabiliseringspolitiska huvudansvaret. ● Finanspolitiken: 1. Upprätthåll förtroende för välfärdssystem och finansiering. 2. Redan starkt expansiv politik (automatiska stabilisatorer, men också åtgärder). 3. Mer kan vara motiverat: “Targeted, timed, temporary and transparent”. Gärna också långsiktigt värdefullt. Bevara budgetramverket, men fundera på undantagsklausul.

FRAMTIDEN – Vad ska man tro? ● En lång nedgång. ● Problem med balansräkningar. ● USA först. Europa har stora problem. ● Exportberoende och finansiella problem. ● Första tecken på förbättringar? ……..Politiken avgörande