021118-LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Kärnkraftsopinionen november 2006 T Analysgruppen vid KSU:Hans Ehdwall Synovate Temo: Arne Modig, John Almering Datum:
Hur gör vi med skolhuset?.  Nuläget i förhandlingarna med Vännäs kommun om eventuellt köp  Fakta om eventuellt köp – kostnader, intäkter, möjligheter,
Samhällsekonomi.
1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
Vindkraft i Norrköpings kommun
Helga och hennes framtid….. Låga priser på el under 2012 Hög produktion av kärnkraft Hög produktion av vattenkraft ÖVERSKOTT!!! Export ca 21 TWh.
Höga elpriser! Hur kommer det sig och vad kan göras åt det?
© Thorvald Freiholtz Torskspecial Torskbestånd Fångst per båt A:s vinst Antal båtar A R Fiskaren A fiskar torsk. Varje gång han går ut med sin båt så fångar.
Enhetschef Fastighetsutveckling
PRUTA INTE MED DIG SJÄLV!
Joakim Byström, Priono AB
Prissättning Ta hänsyn till: kostnaderna konkurrenternas priser
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Tema: Uppfinning Av Thomas Mesumbe.
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Belysning Sjöglimtens Samfällighet
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Västankvarn Fältdag 2013.
Nordisk balansavräkning 29 april
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Föreläsning 6 •Imperfekt konkurrens:
Balansansvarsavtalet Aktuellt Elmarknadsråd 9 februari 2010 Elin Broström Marknad.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Seminarium om elmarknaden
E.ONs syn på prisförändringsprövning Hearing om förslag på åtgärder för utvecklade fjärrvärme- marknader till nytta för kunder och restvärmeleverantörer.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium den 16 april 2011 Olof Karlsson.
Skogsbarometern är en årlig rapport om det ekonomiska läget i familjeskogsbruket 750 skogsägare har av Sifo intervjuats under september månad och undersökningen.
Mål för vind/förnybar energi Lars Andersson, chef för Energimyndighetens vindenhet.
Samhällsekonomi Del 1.
Elmarknadens vinnare och förlorare Medial debatt vintern FERA 16 februari 2011 Per Forsling.
Privat pensionssparande
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
Ver 1.0 IT-satsningen Styrelsens förslag Riksstämman Skövde 2003.
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium på Westerkvarn den 24 augusti 2011 Olof Karlsson, SERO.
1 01/11/2011Fera 01/11/2011 /FeraOH- 1
Smarta nät - en ny plattform för hållbara ICT-lösningar Per Everhill Affärsutvecklare Tekniska verken.
HÖGA ELPRISER EnergiPuls 23 februari 2011 Niclas Damsgaard.
El produktion och distribution
Ei:s bedömning av effektsituationen till 2025
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Hantering av nätbegränsningar på den nordiska elmarknaden – NordREG:s synpunkter på rapport från EA Energy, Hagman Energy och COWI Nordiska ministerrådets.
Kriegers Flak Kriegers Flak ligger i södra Östersjön ca 30 km söder om Trelleborg 640 MW på svensk sida uppdelat på 340 MW med anslutning i Trelleborg.
Utveckling och ekonomi
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Företag.
Scenarioutvärdering för Investering i O2 Underlag för beslut framtaget av Viktor Hellman efter samråd med Joakim Brendler.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Nilsan Energikonsult AB Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Nisses elskola FERA 16 februari 2011.
Fiber och smarta hem Varför?
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Elåret 2015 Diagram ur rapporten. Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot.
Hur kan man öka insynen på elmarknaden - och varför är det viktigt? Sven–Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent
Sveriges bagare och konditorer
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Analys: Andra verktyg för att rädda miljön?
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Sveriges bagare och konditorer
Svenskt Näringsliv om elnätsreglering
Riksdagspartierna och energipolitiken
Lokalkraft Sverige En sammanslutning av ett fyrtiotal lokala energileverantörer som verkar för att skapa goda förutsättningar för att medlemsföretagen.
Presentationens avskrift:

LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder

LS2 Om marknadsmakt - 1 I en rapport om stängning av Barsebäck 2 skriver ÅF att ”Prisnivån kan stiga i storleksordningen till i genomsnitt 1-2 öre/kWh” Antag nivån 2 öre/kWh. Dvs minskning av tillförsel om 4 TWh ökar priset med 2 öre/kWh Volym -1% => pris +10%

LS3 Om marknadsmakt - 2 Exempel: Total produktion: 50 TWh/år Minska produktionen med 2 TWh/år i ett kärnkraftverk Köp istället in på marknaden till t ex 25 öre/kWh. Produktionskostnad om 10 öre/kWh. Total merkostnad 15 öre/kWh, 2 TWh => 300 Mkr/år Intäkten ökar för samtliga 50 TWh/år med 1 öre/kWh. Intäktsökning: 500 Mkr/år. Åtgärden är lönsam: = 200 Mkr/år!

LS4 Om marknadsmakt - 3 Är priskänsligheten så stor? Har Vattenfall en sådan makt? Hur kontrolleras att denna makt inte används?

LS5 Om svensk kärnkraft - 1 ”Ringhals och Barsebäck bildar således Ringhalsgruppen och samarbetet börjar utvecklas”. (Ringhals hemsida) Ringhalsgruppen ägs av Vattenfall och Sydkraft ”Vattenfall driver tre kärnkraftverk med tillsammans åtta reaktorer” (Vattenfalls hemsida) Sydkraft äger 54,5% i OKG. Sydkraft Kärnkraft AB innehar 25,8% av aktierna i Ringhals koncernen, 8,5% av aktierna i Forsmarks Kraftgrupp (Sydkrafts hemsida) Hur stor är Sydkrafts och Vattenfalls samplaneringen av aggregatladdning?

LS6 Om svensk kärnkraft - 2 Är detta korsägande så lyckat ur konkurrenssynpunkt?

LS7 Vid hög förbrukning - 1 Svenska Kraftnät:”… prishöjningen bör ske till en måttlig nivå inledningsvis för att sedan efterhand höjas till en lämplig slutnivå. Som riktvärden för dessa nivåer kan nämnas området kr/kWh”. Räcker det? Vad gör ni annars?

LS8 Vid hög förbrukning - 2 Elhandlare utan produktion visar ofta en oro för höga priser på Nordpool. Har dessa elhandlare för låga marginaler, dvs säljer ni elen för billigt? Är inte ”fysiska optioner” vettigt, dvs att investera i reserveffekt (”riktiga kWh”) Varför inte slussa priset vidare till konsumenterna?

LS9 Vid hög förbrukning - 3 Vilken risk för effektbrist accepterar regeringen? Är det acceptabelt att göra en cost/benefit- analys i effektbristfrågan?

LS10 Om regeringens påverkan Hösten 2001 gav regeringen SvK i uppdrag att: ”Som en övergångslösning uppdrar därför regeringen åt SvK att upphandla ytterligare MW i effektreserv”. Ett viktigt motiv var: ”Svenska kraftnäts prognos över effektbalansen för den kommande vintern att effektsituationen kommer att vara fortsatt ansträngd. En viktig orsak till detta är att Oskarshamn 1, vars effekt uppgår till 445 MW, kommer att vara avställd för revision under hela vintern 2001/2002” Vad ger detta för incitament till marknaden?

LS11 Om nätinvesteringar Alla nätinvesteringar påverkar marknadens funktion. Vem betalar för Svenska Kraftnäts investeringar? Alla eller bara de som gynnas?

LS12 Om industrikunder Större producenter kan ofta tjäna på att vänta med investeringar Är det inte dags för större konsumenter att bli producenter? Mer industriellt mottryck?

LS13 Om effektbrist - 1 Elbrist innebär att åtminstone en elhandlare säljer el utan att ha någon el att sälja. Elhandlaren får betala systemansvarige för detta underskott. Om detta är dyrt ökar intresset att se till att hålla balansen. Den systemansvarige styr detta pris.

LS14 Om effektbrist - 2 Om det inte finns några nätbegränsningar blir det aldrig regional elbrist. För hög risk för elbrist kan alltid lösas med mer nät, mer produktion eller flexibel last. Nät är monopol. Produktion och last är på marknaden. Ekonomiskt effektiv lösning viktigt!

LS15 Om effektbrist - 3 En möjlighet som hittills använts för att minska risken för effektbrist är att ge en ersättning till kraftverk som lagts i malpåse Kraftverk som inte lagts i malpåse kan inte få denna ersättning Det finns alltså ett visst incitament att lägga kraftverk i malpåse vilket är kontraproduktivt.

LS16 Om konkurrens I Sverige konkurrerar Svenska staten (Vattenfall) Finska staten (Fortum) Franska staten (Graninge)

LS17 Om risk för effektbrist - 1 Detta är ett relativt litet ekonomiskt problem Detta är ett relativt litet miljöproblem Detta är ett relativt litet teknisk problem Utmaningen är att få aktörerna att göra nåt!

LS18 Om risk för effektbrist - 2 Den som säljer el skall också ha el att sälja! Balansansvaret är centralt! Ingen aktör vill att det faktiskt skall bli elbrist! Därför talar allt för att frågan löses! Frågan är bara hur effektiv lösningen blir?

LS19 Om framtidens elpris Håll koll på producenters marknadsmakt och konkurrens! Underlätta för nya aktörer, t ex vindkraft! Stora konsumenter: Börja agera! Bli producenter! Skaffa alternativ! Olyckligt om man måste slänga ner miljardtals kronor på nät för att få acceptabel konkurrens!

LS20 Om elnät Se till att nätnyttomodellen gör att samhälls- ekonomiskt agerande blir lönsamt! Svenska Kraftnäts tariffer och investeringar måste vara samhällsekonomiskt korrekta! Detta kan eventuellt innebära dyrare tariffer! Bygg bara ut nätet om det verkligen behövs. Lokal effekt kan vara billigare!