Sjukskrivningsmiljarden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Advertisements

Tyresö – en del av Storstockholm
Medicinska indikationer – Kejsarsnitt på moderns önskan
Missbruksutredningens förslag
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Arbetslivsintroduktion
Psykologenheten och Recure Rehab enheter inom
Vad säger kravboken VG PV?
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Rehabiliteringsgarantin
Bättre liv för sjuka äldre
Rapport om förslag till öppen verksamhet för ungdomar med självskadebeteende
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Kan man förbättra omhändertagandet på akuten?
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
REHSAM-3 i Norrbotten Interaktiv,web-baserad smärtrehabilitering med coaching jämförd med multimodal rehabilitering
Lena Björk - Processledare Primärvården i Fyrbodal Arbetet med sjukskrivning och rehabilitering Nationella överenskommelser.
Försäkringskassans roll i samverkan
Första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa
Medicinsk Vårdplan.
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
VÄLKOMNA TILL MALMKÖPING.
FÖRSÄKRINGS-MEDICINSK UTBILDNING FÖR REHABTEAM
Multimodal rehabilitering
REHSAM forskning Catharina Strid Leg psykolog/leg psykoterapeut
Lidköping Rehabilitering i natur och trädgård
Teamarbete Furunäsets vårdcentral
Herman & Brita Utskrivningsprocessen Gislaved.
Utveckling av instrument för att bedöma indikation för multimodal rehabilitering samt följa resultat av multimodal rehabilitering i primärvård
Utveckla sjukskrivnings-processen inom hälso- och sjukvården
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
Psykiatriskt samsjuklighetsteam Piteå. Bakgrund Våren 2009 gjordes en översyn av klinikens missbruks & beroendevård, där framkom att patienter med samsjuklighet.
Rehabiliteringsgaranti riktlinjer 2013
Sjukskrivning och rehabilitering
Lena Björk - Processledare Primärvården i Fyrbodal Arbetet med sjukskrivning och rehabilitering Nationella överenskommelser.
Att arbeta som koordinator på en vårdcentral i Norrbotten
1 Välkomna! Praktiska detaljer Resultat Skånerapporten, BackUpp Ingemar P Uppföljningsverktyg – Ulf Revisioner och avvikelser – Anja Forskningsprojekt.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
En enklare sjukförsäkringsprocess
Arbetsterapi i företagshälsovården ett hållbart arbetsliv med.
Anders Johansson ST-läkare, teamledare Malin Lithberg, distriktssköterska Lisbeth Axell, KBT-terapeut Charlotte Gyllensten, enhetschef ETAPP Effektivare.
Rehabiliteringsrådet Rehabiliteringsrådet – hur ska rehabiliteringen utformas och utföras? Seminarium Svenskt Näringsliv 27 OKTOBER 2010 Vägar från sjukförsäkring.
Socialdepartementet 1.Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2.Förutsättningarna för samordningsförbunden Statssekreterare.
DIVISION Närsjukvård Smärtrehabilitering – HÖK för långvarig smärta Inledning: Smärtenhet kontra smärtrehabilitering. Vem gör vad? Prevelans och utvecklande.
”Miljarden” & ”Garantin” Miljarden, Start 2006 Minska ohälsotalet Flera projekt pågår Överenskommelse Garantin, Start Lätt & medelsvår.
Med tjänstedesign som verktyg: Förstår vi kundens behov och våra utmaningar på djupet innan vi hittar på nya lösningar. Bjuder vi in kunden och olika aktörer.
Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting.
Revidering av: ”Översyn av rehabiliteringsverksamheten inom NLL, 2011”
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Sjukfrånvarons utveckling
Psykosocial ohälsa till rätt vårdgivare i rätt tid
Läkaren och sjukintyget
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Konsten att fånga stressrelaterad ohälsa tidigt.
Samtalsterapeut direkt
Arbetsgrupp start juni 2017
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Livstilsprojekt unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning
Nätverksdag rehabsamordnare
Centrum för Förberedande Arbetsträning
Rehabiliteringskoordinering
Rehabiliteringskoordinering
Försäkringsmedicin Hälsovalsråd Pia Ahlström, Caisa Hedlund
Bengt Hanson, Caisa Hedlund
Presentationens avskrift:

Sjukskrivningsmiljarden Regeringens strategi för minskad sjukfrånvaro Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgarantin Företagshälsovård Kömiljarden

Ohälsotal När ohälsotalet var som högst (2003) var Norrbottens ohälsotal 56,4 Idag (januari 2011) är ohälsotalet 35,7 Högsta noteringen för män var 46,3 och för kvinnor 67,5 Idag är ohälsotalet för män 29,6 och för kvinnor 42,7 Sjukpenning var som högst 20,9 (2002), idag är siffran 5,5 SA (Sjukersättning, Aktivitetsersättning) var som högst 35,2 (2006), idag 30,1 Piteå ligger på andra plats i landet när det gäller skillnad mellan män och kvinnors ohälsotal. Skillnaden i Piteå är 24 dagar.

Rehabiliteringsgarantin Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse med regeringen som syftar till att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Detta görs genom att införa en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att underlätta individens återgång i arbete. De vanligaste orsakerna till sjukskrivning är icke specifika besvär från rörelseapparaten och lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa där stressrelaterad psykisk ohälsa och utmattningssyndrom är centralt. Sammanlagt 60% av alla pågående sjukfall hör till dessa två grupper SBU-rapporter har varit främsta underlaget för bedömning av evidensbaserade behandlingsmetoder Multimodal rehabilitering för långvarig smärta Kognitiv beteendeterapi för lätt eller medelsvår psykisk ohälsa Omfattar patienter i yrkesför ålder, 16-67 år

SBU:s metoder för behandling av långvarig smärta Multimodal rehabilitering En kombination åtgärder som är välplanerade och synkroniserade och består av psykologiska insatser och fysisk aktivitet/träning eller sjukgymnastik, undervisning om smärta. Rehabiliteringen ska stärka den drabbade individens handlingskraft och ansvarstagande. Insatser sker under en längre tid med personal som arbetar i team. Teamet består av flera professioner ex. läkare, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjuksköterska

Multimodal rehabiliteringsprogram Bio-psyko-socialt synsätt Beteendepsykologiskt förhållningssätt Tillräcklig intensitet, oftast 2-3 dagar i veckan under 6-8 veckor Hemuppgifter och insatser i hemmiljön Insatser och strategier för att få vardagen att fungera Undervisning t.ex. om smärta och dess konsekvenser Individualiserad upplägg utifrån den enskildes behov Fysisk aktivitet och träning, t.ex. BK Planering för arbetsåtergång

Kognitiv beteendeterapi Ersättning utgår till Legitimerade psykolog/psykoterapeut med KBT eller IPT inriktning Legitimerad psykolog/psykoterapeut med annan inriktning men som använder sig av KBT eller IPT Kognitiv beteendeterapi steg 1 utbildad personal Internetbaserad KBT från och med andra kvartalet 2011, formerna utarbetas

Produktionsbaserad ersättning till landstinget 40 tkr/ patient och rehabiliteringsperiod för MMR 10 tkr/patient och rehabiliteringsperiod för KBT 15% påslag för utveckling och utökning av insatser inom rehabiliteringsgarantin Ersättning betalas ut efter redovisning kvartalsvis

Rehabiliteringsgarantin i Norrbotten Vårdcentraler som är certifierade för team arbete och multimodal rehabilitering får 20 tkr/patient för redovisade MMR perioder Specialistvården får 10 tkr/patient för redovisade MMR perioder Producerande enhet får 5 tkr/patient för KBT samtal enligt rehabgarantins krav Redovisningsrutiner, se hemsidan

Vad pågår nu Norrbotten? Garnis Rehabcenter och Rehabmedicin Sunderbyn arbetar med både utredningar och multimodal rehabilitering. HÖK långvarig smärta finns och tillämpas Team arbete i primärvården utvecklas, 14 vårdcentraler är certifierade En gemensam rehabplan i VAS (GE41) har tagits fram, implementeras Två KBT steg 1 utbildningar pågår. Sammanlagt 30 platser finansieras av rehabgarantin, tillgången på KBT ökar successivt Samarbete mellan sjukskrivningsmiljarden och rehabgarantin fortsätter och utökas, koordinatorer på 23 enheter REHSAM forskningsprojekt förbereds