Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om direkta fysiska effekter - inte om direkta psykiska skador - inte om sociala bakgrundsfaktorer Göran Fahlén, enhetschef Folkhälsocentrum

Riskbruk av alkohol För män 14 ”standardglas” per vecka För kvinnor 9 ”standardglas” per vecka eller Berusningsdrickande 5 respektive 4 standardglas Finns dock olika definitioner

Riskkonsumtion av alkohol Hälsa på lika villkor 2010

Berusningsdrickande åk 9 CAN 2008

Berusningsdrickande åk 2 gymnasiet CAN 2008

Narkotika Illegalt Svårt att få fram rättvisande statistik Tillgång och missbruk varierar - orter - droger (ex ”nätdroger”) - problematik

Narkotika hard facts Rättsmedicinalverket 2008

Använt hasch eller marijuana senaste året Hälsa på lika villkor 2010

DALY Förlust av liv genom tidig död (YLL= Years of Life Lost) + Förlust av funktion (Years of life Lost due to Disability)

Alkohol kan drabba på många sätt Effekterna även andra än direkta fysiska och psykiska Effekterna drabbar i hög grad även andra Några exempel följer

Alkohol och våld Lördagsöppet 2001 Norström & Skog 2001, s 31 Hämtat från rapport 2010:12 Länsstyrelsen Västernorrland

Alkohol, brott och våld Risken att använda våld var mer än 13 gånger större om personen druckit alkohol under dygnet före brottet. Alkohol är den drog som triggar våldshandlingar mest The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a case-crossover study Haggård-Grann U, Hallqvist J, Långström N, Möller J. Addiction (2006) 101:100-108. Kronobergsmodellen

Alkoholens roll vid partnervåld Partnervåld ~ mäns våld mot kvinnor Inget enkelt samband, men…. Alkohol större betydelse vid situationsbetingat våld än vid systematiskt våld Större risk i förhållanden där mannen har alkohol- eller drogproblem (Social utsatthet) Risken för våld ökar då mannen druckit, risk för allvarligare våld Folkhälsorapport 2009, SoS

Våldets konsekvenser Utsatt för våld senaste 12 månaderna 29-faldig ökning av ängslan oro och ångest bland kvinnor 30-44 år 4-faldig ökning av sömnproblem bland kvinnor 18-29 år 7-faldig ökning av värk i magen bland kvinnor 30-44 år 4-faldig ökning av trötthet bland män 18-29 år Läkemedelsförbrukning senaste 2 veckorna Våldets följder – en fråga om folkhälsa. Danielsson I, Olofsson N, Gillander Gådin K. Läkartidningen (2005) 12-13 (102): 938-942

Alkohol och självmord Själmord ett folkhälsoproblem, c:a 1100 (2003) Näst vanligaste dödsorsaken bland män 25-44 år Minskat, dock inte i yngsta gruppen Alkohol minskar hämning mot suicidala impulser Bakrus kan ge kortvariga, livsfarliga depressioner Missbruk kan leda till suicidala kriser Förslag till nationellt program för suicidprevention, SOS och FHI (2006) Hälften av alla självmord i Sverige är alkoholrelaterade, såtillvida att alkohol har förekommit före självmordet Region Skåne: Folkhälsa – Hälften av självmorden beror på alkohol URL läst 2007-02-12

Alkohol och trafik I mer än var femte dödsolycka har fordonsföraren varit alkoholpåverkad I drygt hälften av singelolyckorna med dödlig utgång har fordonsföraren varit alkoholpåverkad Ca 90% är män Genomsnittlig promille: ca 1,7 Vägverkets djupstudier av alkoholpåverkade personbilsförare inblandade i dödsolyckor, 2002

Slutsatser Ert arbete är viktigt! Riskbruk, missbruk och beroende av alkohol (och droger) ett stort folkhälsoproblem Effekterna även andra än direkta fysiska och psykiska Effekterna drabbar i hög grad även andra Ert arbete är viktigt!