Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Antibiotikaresistens
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Årsmöte undersköterskor hud
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Vårdrelaterade infektioner
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaresistens
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV
MRSA inom barnomsorg Grupp3 Ann Söderström Eva Lannerö
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
MRSA och smittskyddslagen
Tuberkulos – fortfarande aktuellt Jerker Jonsson SMI.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Antibiotikabehandling
Hud- och mjukdelsinfektioner
Dosering av antibiotika och behandlingtidens längd
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
MRB.
Smittskydd vårdhygien
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Presentationens avskrift:

Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism ”Kromosomal” genom celldelning/arv inom arten ”Överförbar” genetiskt material överförs mellan bakterier inom och mellan arter ofta plasmidmedierad

MRSA Meticillinresistenta Staphylococcus aureus Normalflora: hud, näsa, svalg Sårinfektion, bölder, sepsis Resistensmekanism: utbytt penicillinbindande protein (PBP2a), betalaktamantibiotika kan ej binda in Resistensen medför resistens mot samtliga penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer Kromosomal (celldelning/arv) Ibland multiresistenta Kan överleva länge i miljön (veckor)

Antibiotikaval vid meticillinsensitiva (MSSA) och meticillin resistenta S aureus (MRSA) MSSA säkert val före resistens- bestämning MRSA säkert val före Efter resistens- Ekvacillin Heracillin Zinacef Claforan Cefamox Tienam Meronem Tazocin Vancocin Zyvoxid Dalacin Fucidin Aminoglykosider Trimetoprimsulfa Kinoloner Rifampicin 3

Staphylococcus aureus Finns på hud (talgkörtlar), näsa, svalg, perineum….sår Stafylokocker är en av de första bakterierna att kolonisera oss vid födseln - 90% samma stam som modern Bärarskap Var tredje person här i samlingen har just nu S aureus i näsan Ökat bärarskap bland äldre personer, kronisk sjukdom, atopiskt eksem 80 % kommer någon gång att härbärgera S aureus i näsa och svalg Byte av stafylokockstam 20 - 60 - 20 Smittvägar indirekt via händer, sjukvårdspersonal till sår, KAD mm. Sjukvårdspersonal kan smittas och kan smitta patienter Indirekt kontakt via föremål Ökad smittrisk om sår eller böld - högre bakteriehalt, ökad kolonisation av huden 4

Medianbärartid 139 dagar 4,6 månader

Epidemiologi

När England och Wales förlorade slaget mot MRSA Mindre av vårdplatser, isoleringsrum, personal, tid Mer av epidemiska MRSA-stammar (EMRSA-15 och 16) Personalneddragningar,Neddragning av antal vårdplatser,Neddragning av isoleringsplatser och mer kohortvård Förändrad sjuksköterskeutbildning, epidemiska stammar EMRSA-15 och EMRSA-16 som står för mer än 95 % av fallen Källa: Health Protection Agency. 7

MRSA bacteraemia reports via mandatory and voluntary surveillance: England 1993–2008. Pearson A et al. J. Antimicrob. Chemother. 2009;64:i11-i17 © The Author 2009. Published by Oxford University Press on behalf of the British Society for Antimicrobial Chemotherapy. All rights reserved. For Permissions, please e-mail: journals.permissions@oxfordjournals.org

Smitta på sjukhus har skett på en kirurgklinik och en ortopedklinik Smitta på sjukhus har skett på en kirurgklinik och en ortopedklinik. Smitta utanför sjukhus har två smittkedjor på två olika distriktssköterskemottagningar där patienterna har gått för omläggning av sår. Samtliga har haft korta smittkedjor om högst tre personer. 9

Antalet smittade i samhället utomlands har ökat Antalet smittade i samhället utomlands har ökat. De rapporterade länderna är ffa länder i Asien och Balkanländer som svarar för ca hälften av fallen. I dessa grupper dominerar symtomgivande infektioner. Provtagare är primärvården och infektionsklinikerna. Ökningen från 2008 till 2009 består av denna grupp samt personer från Mellanöstern. 10