Stereotyper, fördomar & diskriminering

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Rätt jobb eller jobb snabbt? AEA:s opinionsundersökning 2013.
Advertisements

Struktur, kultur och makt i organisationer Anna Wahl
Samhället är mer än summan av sina delar
En av de främsta samhällsteoretikerna.
En integrerad strategi för kompetensutveckling Linköpings universitet
Idrottspsykologi IGU tillfälle 3
Konsten att leda sig själv
Är ni en grupp? Varför? Ni växelverkar med varandra
Vad är identitet?.
Framtidsbilder från livet i Norrbotten Områden som Kraftsamlingarnas deltagare har pekat ut Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som.
Varför gör vi som vi gör och inte som vi bör?
Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling
Socialpsykologi.
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
”Om vi bara hade fler svenskar” - Om skolpolitik, etnicitet och segregation bland ungdomar med migrationsbakgrund i svenska storstäder Sociologiska institutionen.
Ta ställning och handla!
Förskolan Sandviks lärmiljöer utifrån läroplanen
”Hur gör vi varandra bättre” IFK TUMBA FOTBOLL Ledarutveckling
Kognitiva Scheman ”.
Kommunikation och samspel
NIU åk 1 Välkomna!Idrottspsykologi. Dagens innehåll: 1. Introduktion i ämnet Idrottspsykologi 2. Karriärsutveckling och övergångar 3. Verktyg/Praktisk.
Ätstörningar Ata Ghaderi och Thomas Parling
Sociala och kulturella fenomen Livsstilar och kroppsideal
Nationalitet och etnicitet
Att hitta sina kunder och lära känna dem
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Neuroekonomi – studier av hur människor fattar beslut
”-Med kunskap och engagemang mot dina mål !” IGU – Idrottsliga Gymnasieutbildningar, Uppland Åk 2 Elit Välkomna! Idrottspsykologi IGU tillfälle 4.
Självbild, självkänsla & Självförtroende
Varför är det viktigt med lagar i ett samhälle? (7C tänker)
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Personliga färdigheter. Definition av personliga f ä rdigheter F ö rm å gan att reflektera ö ver interna begrepp s å som k ä nsla, kognition och den egna.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Prioriterat utvecklingsområde 10/11
Kognitivt perspektiv.
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Att förstå beteenden- grundläggande inlärningsteori
Normer Formar vårt beteende.
Vem är Benny. Vem är Benny Uppgift: Läs texten Vem är ”Benny”? Hur ska ni förstå Benny? Försök förklara hans handlingar utifrån berättelsen? Hur reagerar.
Idrottspsykologi.
Idrottspsykologi.
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Andra perspektiv på historia
Samhällets ojämlikhet
Stoicism Epikureism MORIA: Senantiken. Hellenism (323 f.kr – kristendomen) Det goda livet Döden Fri vilja.
Kön och socialisation.
Att lära sig att hantera sociologiska begrepp
Vi uppfattar verkligheten på olika sätt
Feedback Detta kommer du att utöva i olika former i framtida utbildning och yrkesliv.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Socialpsykologi.
Elev Här är några av de bilder jag pratade kring första tillfället ni hade HKK-ämnet nu i åk.8.
Vardagsrasism Inklusive etnocentrism. Etnocentrism betyder att man bedömer främmande kulturer med sin egen måttstock och att man placerar de egna kulturella.
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Spridningskonferens Projektet Sociala risker Bakgrund Projektet bedrivits under Tvärsektoriellt samarbete, både inom Lst och kommunerna.
SEGREGERING - INTEGRATION. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Leder etnisk mångfald till kontakt eller konflikt? Andrej Kokkonen.
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Självkänsla.
Sociologi Introduktion.
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Psykiskt funktionsnedsättning
Samhället och individen
Organisationskultur Det symboliska perspektivet Definitioner
Geografins fyra förmågor - vad du förväntas visa kunskaper om på np
Kulturkrockar och kulturmöten
Förbättra klubbkvalitet
SOCIALPSYKOLOGI   SPEGELJAGET ROLL/ROLLKONFLIKTER/ FÖRVÄNTNINGAR.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Presentationens avskrift:

Stereotyper, fördomar & diskriminering Socialpsykologi Stereotyper, fördomar & diskriminering

Definitioner Normer – ett samhälles system av regler. Finns både formella och informella normer Sanktioner – åtgärder för att se till att normerna följs Socialisation – att lära sig att efterleva omgivningens normer Stigma – ”social stämpling”. Ovanliga karaktärsdrag/egenskaper som ses som negativa

Stigma och självkänsla Icke – kontrollerbara: Kön, etnicitet Anses ofta som kontrollerbara: fetma, missbruk Vid negativ feedback: - okontrollerbara: attribuerar oftare till fördomar, påverkar självkänslan mindre - kontrollerbara: attribuerar mer till personliga brister, påverkar självkänslan negativt

Fördomsrelaterade begrepp Stereotyp – förenklad bild av en samhällsgrupp, olika trosföreställningar om en grupp människors personliga egenskaper. De kan vara sanna/falska eller positiva/negativa Fördom – värderande uppfattning om en samhällsgrupp baserat på uppfattning om deras egenskaper. Oftast något negativt Diskriminering – negativt beteende mot en individ baserat på grupptillhörighet

Hur stereotyper formas Vi har en begränsad kognitiv kapacitet För att kunna hantera alla dagliga intryck och underlätta beslut samt sociala möten använder vi oss av generalisering/kategorisering Primitiva kategorier – det första vi ser och det enklaste att kategorisera är: kön, ålder & etnicitet

Kognitiv belastning & stereotypisering (Macrae, Milne & Bodenhausen) Två uppgifter parallellt: * Dator – komma ihåg adjektiv om personer * Högtalare – komma ihåg geografisk beskrivning Vissa fick ”etiketten” andra fick inte den * John: skinhead, aggressiv, farlig, optimistisk, observant * John: aggressiv, farlig, optimistisk, observant

Kognitiv belastning & stereotypisering (Macrae, Milne & Bodenhausen) Resultat: De som fick ”etiketten” kom ihåg dubbelt så många adjektiv (egenskaper) och kom även ihåg mer av den geografiska informationen Förklaring: Att använda stereotypetiketten gör att personen kan använda mindre uppmärksamhet för att forma ett intryck och fokusera mer på uppgiften och kommer därför ihåg det bättre

Konsekvenser av att förlita sig på stereotyper Fördelar: - kräver lite kognitiv kapacitet vilket gör att man kan lägga mer energi/fokus på annat - snabb utvärdering av individer - världen känns mer förutsägbar Nackdelar: - resulterar ofta i felaktiga/bristfälliga bedömningar - leder ofta till fördomar och diskriminering

Stereotyphot Definition: Situation där negativa förväntningar om ens ingrupps förmåga skapar ängslan vid tanke på risken att bete sig i enlighet med stereotypen - Detta kan leda till att man presterar sämre och därmed bekräftar stereotypen - T.ex. har tidigare fått höra att kvinnor generellt sätt är sämre på matte än män. Får skriva ett prov med information om att tidigare provresultat visat könsskillnader → kvinnorna presterade då sämre

Kognitiv dissonansteori Vi vill ha balans mellan vårt beteende och våra attityder. Är detta inkonsekvent uppstår dissonans och då kan man ändra sin attityd för att återställa balansen T.ex. rökare. Vet att det är farligt att röka, fortsätter ändå vilket skapar dissonans. Försöker då tona ner de negativa konsekvenserna med rökning för att återställa balansen