Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart? Peter Johansson, Leg Ssk/Med. Dr Kardiologiska kliniken US Linköping Post-Doc student, University Medical Centre Groningen

Vad är depression?

Vad är depression? Atkinson et al. Hilgards’s Introduction to Psychology 2000: 13 ed.

Hur vanligt är depression?

Att mäta depression Kategoriska instrument Dimensionella instrument Möjliggör diagnos Tränad användare Dimensionella instrument Skattar mängden och påverkan av depressiva symtom Tröskelvärde avgörande för sannolik diagnos av depression Frågeformulär, ej tränad användare

Förekomst av depression vid hjärtsvikt Review av 34 studier (Johansson et al. Prog Cardiovasc Nurs. 2006;21:28-36)

Riskfaktorer för depression Havranek et al (2004) 12 mån prospektiv studie 245 Icke deprimerade patienter 21% utvecklade depression (n=52) Risk faktorer Leva ensam Dålig ekonomi Alkohol missbruk <50 poäng på Kansas City Kardiomyopati frågeformulär

Är depression farligt?

Farligt? Ökade hjärtsviktsymtom Nedsatt funktionell förmåga (Sullivan 2004, Rumsfeld 2003) Nedsatt funktionell förmåga (Vaccarino 2001, Rumsfeld 2003) Nedsatt uppfattad hälso-status (Sullivan 2004) Nedsatt Livskvalitet Försämrad förmåga till anpassning (coping) Attityder till sig själv och sin sjukdom (Gottlieb 2004, Carels 2004, Holzapfel 2007, Bekelman 2007, Muller-Tasch 2007) (Klein et al. 2007) (Turvey et al. 2003)

Depressive symptoms and six years cardiovascular mortality in elderly primary care patients with and without heart failure. Johansson P, Dahlström U, Alehagen U Scandinavian Cardiovascular Journal 2007; 41(5):299-307. Resultat 437 patienter (73 år) uppföljningstid sex år. Tot. 71 patienter (16%) hade avlidit 51 av (12%) av kardiovaskulära orsaker. Depression ökad risk: HR 3.0 (CI 95% 1.6-5.5) Hänsyn taget till ålder, kön, NYHA klass, ejections fraktion, diabetes och BNP Cardiovascular mortality

Farligt ? Mortalitet I dag ca 15 studier totalt 8 studier depression ökar risken för mortalitet 4 studier kombinerad endpoint Mort/transplant/hospitalisering Johansson P (avhandling) (Rutledge T et al. J Am Coll Card 2006(48):1527-37)

Delay Depressiva symtom: 1.4 ggr ökad risk för >3 dygns delay. (start symtom till sjukhusvård) Johansson P, Lesman-Leegte I, Jaarsma T Preliminära resultat från COACH databasen University Medical Centre Groningen (UMCG)

Hur behandlar vi depression?

Behandla Problem 40% med depression upptäcks inte ! (Koenig 2007) Vid upptäckt - Ca 40% får ingen behandling eller vidare utredning (Koenig 2007) Varför? (Koenig 2007) -Läkare tror att patienten inte vill ha behandling -Dåligt med tid -Osäkerhet gällande diagnos

Behandla Farmakologisk behandling Icke Farmakologisk behandling 1 randomiserad studie. (Gottlieb et al. 2007) 28 patienter, Paroxetine®. 12 veckor, BDI<10, 69% vs 23%, p=0.018 BDI mean score, p=0.024 Icke Farmakologisk behandling Finns inga randomiserade studier!!!! Metoder som leder till att patienten tror att kunna nå sina mål. Ex. Avslappning, , KBT, problem lösning, Kunna ta hand om problem med sömn och fysisk aktivitet. (Alexopoulus 2005) -Excercise (Koukouvou et al. 2004) -Avslappning (Luskin et al. 2002)

Konklusion Viktigt att bedöma depression hos individer med HF Vanligt och farligt -Ökat lidande och ökad dödlighet Behandligsbart, MEN ! - Mer studier behövs för att utvärdera farmakologiska såväl som icke-farmkologiska interventioner mot depression hos individer med HF

Tack för er uppmärksamhet

Faktorer relaterade till depression Demografiska faktorer Kön ? -33% kvinnor -26 % män (Rutledge T et al. J Am Coll Card 2006(48):1527-37) ) - Yngre individer (Gottlieb 2004, Koenig 1998 Johansson P et al. Prog Card Nurs 2006 (21):202-211

Faktorer relaterade till depression Funktionell förmåga/fysiska hälsofaktorer - NYHA klass, 6-minute walk test, ADL förmåga . (Gottlieb 2004, Faris 2002, Koenig 1998) - Johansson P et al. Prog Card Nurs 2006 (21):202-211