Kunskapsmångfalder ULM Metadata Edutella och den Semantiska Webben Ambjörn Naeve Mikael Nilsson Matthias Palmér [amb | mini | KMR-gruppen:

Av NUTEK etablerad interdisciplinär miljö på KTH för tillämpad forskning kring design av människa-dator interaktion (MDI) 20 intressenter - industri och användarorganisationer: Ericsson, Nokia, Saab, Teracom, Telia, Icon Medialab Datadoktorn, TimeCare, Sverige Direkt, Vattenfall, Lernia, Lentus, UR, HjälpmedelsInstitutet, LO, RSV, SIH, Skolverket, TCO Intressenternas insatser: Centrum för användaroriented IT-Design Mest in natura (arbete c:a 60%, utrustning 20%), kontant 20%

Akademiska forskare och utvecklare Industri- och Grafisk design (Konstfack) Psykologi, pedagogik,etnografi (Sthlms och Uppsala Univ.) Kommunikationsvetenskap (Film, GI, JMK / Stockholm Univ.) Dramaturgi (Dramatiska Institutet) Musik (Musikhögskolan) Arkitektur (KTH) Teknik: datalogi, matematik, talteknologi, grafik, sensorer (KTH och SICS) 2 inhemska professorer (datalogi, pedagogik) 2 gästprofessorer(datoretnografi, datorpedagogik) 6 seniorforskare 14 doktorander (MDI, datalogi, film, mediakommunikation, musik, matematikdidaktik)

CIDs verksamhetsområden CID är verksamt inom 4 olika forskningsområden: Digital Gemenskap Interaktiva Lärmiljöer Interaktionsformer Användarorientering

Mål för CIDs verksamhet förena användbarhet med tekniska och estetiska aspekter. skapa en attraktiv miljö på KTH för samarbete mellan akademi, industri och användare. producera allmänt tillgängliga (“pre-competitive”) resultat i form av prototyper and användarstudier. stark internationell samverkan. starka bidrag till förbättring av utbildningsmiljöer.

KMR-gruppen på CID sysslar med Knowledge Management Research. inom området interaktiva lärmiljöer Seniorforskare och ledare för gruppen: Matthias Palmér (datalogi) Doktorander: Ambjörn Naeve Mikael Nilsson (matematikdidaktik) Fredrik Paulsson (datalogi) Claus Knudsen (mediateknik)

Några lärmiljöprojekt av KMR-gruppen Begreppsnavigation och innehållspresentation Modellering av kunskapsområden Den semantiska webben Conzilla - en första prototyp av begreppsbrowser. Struktur- och verksamhet hos CID-intressenter. Edutella: Infrastruktur för peer-to-peer baserat utbyte av metadata. Arkiv, portföljer och personaliserat lärande Portfolios, VWE (Virtual Workspace Environment). Tillgänglighet inom IT-Sverige. Internationellt standariseringarbete. Kunskapsmångfalder.

En Kunskapsmångfald är ett begreppsmässigt ramverk för att designa interaktiva lärmiljöer som stödjer FrågeBaserad Inlärning (FBI). kan betraktas som en kunskapens trädgård, med ett antal länkade kunskapstäppor, var och en med sin egen trädgårdsmästare. ger användaren möjlighet att ställa frågor och söka efter certifierade mänskliga kunskapskällor.

En Kunskapsmångfald (forts.) har tillgång till ett distribuerat arkiv av resurskomponenter. tillåter lärare att komponera komponenter och konstruera skräddarsydda lärmoduler. använder sig av begreppsmodellering för att stödja separation mellan sammanhang och innehåll. innehåller ett begreppsnavigationverktyg (Conzilla) som stödjer dessa principer och aktiviteter.

Matematiska kunskapsmångfalder på CID Matematiska komponentarkiv Nya sätt att studera geometri Interaktion med matematiska formler, m.hj.a. Delade 3D interaktiva matematikmiljöer Interaktiv geometri med PDB. Grafritande Kalkylatorn (Ron Avitzur). Levande 3D-grafik (Martin Kraus). ramverk för arkivering av komponenter CyberMath. skapade med dessa (och andra) tekniker.

det här Generalisering av det där Helhet för det där Specialisering av det där Del av det där Exempel på det där Typ för Att symbolisera relationer mellan begrepp Unified Modeling Language

Bil Fordon är en :Bil sorts är en sorts en Att rita vad vi talar om (“vad var det vi sa”) :Motor Motor abstraktion av del av har är en en är en del av en har en en sorts

1991: designas i CERN av Tim Berners -Lee : Kommersialiseringen startar. Webben blir ett presentationsmedium. 1998: Tim B. -L. lägger fram idén om ”The Semantic Web”. 2001: Utvecklingen av SW tar fart på allvar. Webbens utveckling

”Vilka program har UR sänt nyligen?” Informationen kan (ibland med möda) extraheras ur presentationen. Webben av idag

”Vilka program har UR sänt nyligen?” Kan idag inte besvaras av datorer. Presentationen saknar mening (semantik) för datorer. Problem för datorerna

Metadata är data om data. Skapare, publiceringsdatum, titel, tekniska data, etc. Målgrupp, svårighetsgrad, ämnesklassificering, etc. Annotationer, relationer till annan data, etc. Med metadata blir data tolkningsbart. Man skapar relationer och sammanhang för data (mer än bara hyperlänkar). ”Ge mig namnet på alla böcker skrivna av Strindberg” Metadata är lösningen

När vi ger datorer tillgång till meningsfull information får vi möjligheter till: –Intelligenta och mycket precisa söksystem –Personliga agenter –Anpassningsbara hemsidor –med mera! Möjligheterna för utbildning är extra stora. Den semantiska webben

W3C:s standardiserade ramverk för metadata. Baserat på en blandning av naturligt tal och s.k. deskriptiv logik: Sidan ” skapades av Mikael Nilsson, som har adressen ( ”skapades av”, Mikael Nilsson) (Mikael Nilsson, ”har ”, Består av s.k. tripplar: subjekt, predikat, objekt! RDF: Resource Description Framework

Mikael Nilsson har skapades av RDF liknar Concept Maps (Novak) …

RDF är tolkningsbart för datorer. Resurser och vokabulär identifieras med URIer: ” ersätter ”titel” - ersätter ”Mikael Nilsson” Så: alla kan veta att de talar om samma Mikael. Men: du kan säga vad du vill om Mikael, med dina egna ”ord”. Några viktiga egenskaper hos RDF

Metadata måste tillåta subjektiva uttryck. Ett ekosystem för metadata. Ett globalt nätverk av information. Metadata är mer än ett digitalt katalogsystem. Begreppsmässig metadata för människor. Att använda RDF - enligt oss på KMR

Metadata kräver hantering, vilken kan sägas bestå av tre delar: Att skapa metadata Att publicera metadata Att finna / hämta metadata Varje hantering har två motsatta metoder, tes och antites. Peer-to-peer och Semantic Web är den syntes som vi vill tillföra. Skön harmoni

Resurs-centrerad Titel, beskrivning, målgrupp, omfattning, etc. Klassificering enligt överenskommna taxonomier. Portföljer/utforskare är typexempel på verktyg som kan utvidgas med metadatahantering. Kontext-centrerad Beroenden och associationer. Taxonomier är komplicerade kontexter. Modellering av strukturer som organisationer etc. Begreppsorienterade verktyg - tex Conzilla. Skapa metadata

Central publicering Någon måste ansvara för en central metadataserver. Ihopsamlad metadata innebär duplicering. Distribuerad publicering Var och en ansvarar för sin metadata Metadata kan förändras från dag till dag, dynamiskt och subjektivt. Åtkomst sker via upptäckt och sökning. Peer-to-peer är lämpligt för sökning. Publicera metadata

Explorativt Browsa färdiga strukturer Kontext-information kan användas Sökorienterat Fråga, filtrera och sortera Personliga profiler kan hjälpa. Frågor ska kunna återanvändas, kombineras, visualiseras, annoteras, etc. Frågor är metadata. Att ställa frågor är en del i den kreativa processen. Hämta / Finna metadata

Är ett peer to peer system för metadata som vi utvecklar i projektet PADLR (Tillsammans med bla Hannover, Uppsala och Stanford.) Lösningen på Distribuerad metadata (Publicering) Distribuerad sökning (Hämta / Finna) Möjliggör mappning mellan semantiskt likvärdiga metadata representationer (Tex. namn och titel) Enhetligt sätt för innehållsleverantörer att publicera / göra metadata åtkomlig. Edutella

UR AV-central Medie bibliotek PA-system PDBMDB Skolverket Portföljer KTH Portfölj system Client Edutella

Logisk vy till vänster, visar i vilken ordning frågan ska uppfyllas Trippelvy till höger, visar vad som söks men inte samtidiga villkor KMR-gruppen på CID

Beskrivning av resurser Certifiering: lärare och elever ska kunna certifiera resurser som lämpliga ur sitt eget perspektiv. Annotering ska kunna läggas till resurser som helhet eller till delar. Utvidgning: vissa format kommer att kunna stödja distibuerade utvidgningar, detta måste märkas noga. Återanvändning av metadata i olika format och mera, principer vi ännu inte kommit på kan möjligöras av flexibiliteten hos RDF Metadata i lärmiljöer