Principer för riskbedömning på basen av kemikaliernas farlighet och uppskattad exponering Kerstin Engström.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv
Advertisements

Patientsäkerhetslagen
Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-och sjukvården Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt.
Farliga ämnen och riskbedömning
IT-Gymnasiet - elever ITG Göteborg
Att följa processer och resultat i Senior alert
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Miljöjurist Dr Margaretha Svenning. Recipientfokus snarare än MKN fokus.
Perinatalstatistik − föderskor, förlossningar och nyfödda 2012 Eija Vuori Mika Gissler.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Arbetsrelaterad stress och riskbedömning
Rapportering om Allvarliga Oönskade Effekter (SUE) art 23 april 2013 Monica Tammela.
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
Vanliga fel vid riskbedömning
SORKANALYS Systematisk risk- och konsekvensanalys vid organisatorisk förändring. HE LAGERSTRÖM AB.
Varuinformationsblad
Risk- och sårbarhetsanalyser Handlingsprogram
Linköpings universitet
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där.
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Kombinationseffekter (… och se’n kan det ju finnas interaktioner också …) Niklas Johansson och.
Landstingets miljöarbete
Örebro läns läkarförening
Lokal acceptans av vindkraft SLC:s vindkraftsseminarium jurist, VH Helena Ålgars SLC www.slc.fi.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Regeringsuppdrag på Kunskapscentrum 2014 Åsa Sjöström.
Arbetsberedning förebygger risker och fel
Studentrådsverksamhet Din utbildning påverkar dig – påverka din utbildning! 1Presentation november 2014.
Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas
Arbetsmiljöverkets vision
Förberedelser för arbetet
Hälsofarliga egenskaper hos pulverfärg - viktiga aspekter på arbetsmiljön Svensk Pulverlackteknisk förening Thomas Ullhamre
Riskhantering Säkrare resultat genom systematisk riskhantering
Kemikalietillsyn Patrik Karlsson Miljöförvaltningen i Landskrona stad
Från riskbedömning till räddningsplan
1 Rivbranschens arbetsmiljöutbildning Foto Gunilla Bernevi Rex Foto: Gunilla Bernevi Rex.
Barnskydd 2013 – Statistikrapport 26/20141 Barnskydd 2013 Tuula Kuoppala och Salla Säkkinen.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
AFS 2001:1 Om kunskaper och kompetens Chefer och arbetsledande personal har avgörande betydelse för att arbetsförhållandena skall vara tillfredsställande.
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Välkomna!
Om riskkartläggning Identifiering Bedömning - analysering
Salla Säkkinen och Tuula Kuoppala
78 svar 73 st för barn boende i Hudiksvalls kommun 5 för barn boende i Nordanstigs kommun Datum för mötet okt nov jan (2) 28.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Det kliniska problemet
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Riskbedömningar & hanteringsinstruktioner
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Skyddsombudet uppgifter
KLARA kemikaliehanteringssystem
Vinster med förebyggande företagshälsovård
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats?
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Hur ser du på riskbedömningar? Riskbedömningar.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Samverkan.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet Mall där allt underlag finns i denna presentation Datum 2018-XX-XX.
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
FYN – frisörlicens – delprov (A)
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Presentationens avskrift:

Principer för riskbedömning på basen av kemikaliernas farlighet och uppskattad exponering Kerstin Engström

Förordningar som styr verksamheten Statsrådets förordning om kemiska agenser i arbetet (2001/715) Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (2001/807. bilaga 2.2, ändring 2005/687) Förteckning över farliga ämnen (2005/509) Källa: www.finlex.fi Kerstin Engström / 5.4.2017

Kan risken minimeras? Är det rimligt att handha eventuella risker som användningen av ett stort antal kemikalier kan medföra? Syftet med förordningen 715 är att på arbetsplatsnivå skydda arbetstagare mot sådana risker Har vi för ändamålet lämpliga metoder att tillgå? I första hand behövs ökad insikt om specifika egenskaper för förståelse av kemiska riskers uppkomst Kerstin Engström / 5.4.2017

Är kemikaliehantering riskfyllt? (http://www.ttl.fi/kemikaaliohjelma) I Finland är cirka 30 000 kemiska produkter i allmän industriell användning I produkterna ingår totalt 6700 olika kemiska föreningar 10 % (250 000) upplever mer eller mindre besvär av kemikalie exponering i arbetet Årligen uppges 2000 yrkesrelaterade sjukdomar vara orsakade av kemiska faktorer Mest förekommande är hudsjukdomar, 800-900 fall/år 500 cancer fall per år (2-3 %) har bedömts i Finland vara arbetsrelaterade Kerstin Engström / 5.4.2017

Kunskap behövs för att kunna: Identifiera potentiella kemiska faror i arbetsmiljön Bedöma graden av riskens omfattning Planera förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder för minimering av risken Kerstin Engström / 5.4.2017

Nöden känner ingen lag Men känner lagen någon nöd? Kerstin Engström / 5.4.2017

Kunskapskällor Kemikalieleverantörernas kataloger och nät-sidor Skyddsinformationsblad ÅA-kemikalieregister OVA-föreskrifter (Onnettomuuden Vaaraa Aiheuttavat aineet), www.ttl.fi/tt/OVA Internationella kemikaliekort www.ttl.fi/tt/kemkort/ipcsnfin HTP-värdes lista (Haitalliseksi tunnettu pitoisuus) www.ketsu.net.htp/HTP2005.pdf Kerstin Engström / 5.4.2017

Riskens storlek bedöms på basen av systematisk kritisk genomgång av: Sannolikhet/exponering: risken är större ju oftare eller med större sannolikhet faran uppkommer Följdverkan/fara: risken är större, ju allvarligare effekter skadan åstadkommer Riskens storlek = förekomst X följdverkan eller Riskens storlek = användningssätt (exponering) x fara Kerstin Engström / 5.4.2017

British Standard(BS 8800) :Highly unlikely, unlikely, likely Graden av sannolikhet Osannolik Möjlig Sannolik British Standard(BS 8800) :Highly unlikely, unlikely, likely Kerstin Engström / 5.4.2017

Nivån på luftburen exponering Osannolik, <10 % av HTP-värdet - kan upplevas som luktförnimmelse Möjlig, 10 – 100 % av HTP-värdet - kan orsaka störande irritation Sannolik, överstiger HTP-värdet - kan orsaka irritation eller andra symptom Kerstin Engström / 5.4.2017

Utdrag ur HTP-värdes listan Kerstin Engström / 5.4.2017

Bedömning av exponering på basen av flyktighet liten flyktighet Kokpunkt (C) medelmåttig flyktighet stor flyktighet Användnings temperatur (C) Kerstin Engström / 5.4.2017

Luktförnimmelse som exponeringsindikator Exempel svavelsyra: lukttröskel 1 mg/m3 irritationströskel 1,1 mg/m3 HTP-värde (15 min) 1 mg/m3 Lukten är inte bra indikator Exempel saltsyra: lukttröskel 1,5 mg/m3 irritationströskel 49 mg/m3 HTP-värde (15 min) 7,6 mg/m3 Lukten fungerar rätt bra som varningsindikator Kerstin Engström / 5.4.2017

Bedömning av exponering på basen av dammbildning Liten/ hantering av pelletliknande flingor, som inte bryts sönder Medelmåttlig/ hantering av kristallina, granulära ämnen, som snabbt ger upphov till sjunkande damm Stor/ hantering av finfördelat, lätt pulver, som ger upphov till i luften svävande dammoln Kerstin Engström / 5.4.2017

Använd mängd och frekvens som mått på exponering Liten/ spontan användning av små mängder (g eller ml) Medelmåttig/ en gång per vecka återkommande användning av mängder i storleksordningen kg eller l Stor/ regelbundet återkommande användning av stora mängder kemikalier (ton eller kubikmeter) Kerstin Engström / 5.4.2017

Bedömningskriterier för hudexponering Osannolik, spontan hudkontakt Möjlig, huden utsätts för kemiska ämnen dagligen eller regelbunden hantering av hud sensibiliserande ämnen Sannolik, ständig hudkontakt, sensibiliserande ämnen, hanteras dagligen utan personlig skyddsutrustning, förekomst av symptom och allergifall Kerstin Engström / 5.4.2017

Exempel på beräknat hud upptag av etanol i samband med hand desinficering Beräknat upptag per åtgärd är 7,5 mg etanol I praktiken mindre, en del avdunstar snabbt (78 s). Samma åtgärd orsakar ett betydligt större upptag, 22 mg, via andningsvägarna Som jämförelse kan nämnas att ett vinglas ger upphov till 11,8 g intagen mängd etanol Kerstin Engström / 5.4.2017

HTP-listans "hud" anteckning För att underlätta bedömningen av hudupptag har ordet "hud" antecknats i HTP-listans anmärknings kolumn för att indikera ämnen för vilka upptag via huden sker i märkbar omfattning. Anteckningen betyder, att upptaget via huden utgör mer än 10 % av motsvarande 8 timmars exponering på HTP-nivå via andningen, om en hudyta på 2400 cm2 exponeras 1 timme. Kerstin Engström / 5.4.2017

Utdrag ur HTP-värdes listan www.ketsu.net.htp/HTP2005.pdf Kerstin Engström / 5.4.2017

Beaktande av befintliga skyddsåtgärder Minimera exponering; tillräcklig allmän ventilation, avskärmning, punktutsug, automation, minskning av mängden farligt ämne Förhindra spridning av exponering; dragskåp, kontrollrum, inkapsling Förhindra uppkomst av exponering; utbyte till mindre farligt ämne, förändring av aggregationstillstånd mindre riskfyllt användningssätt Exponeringen kvarstår; användning av personlig för ändamålet lämplig skyddsutrustning Kerstin Engström / 5.4.2017

Bedömning av faror på basen av R-fraser Lindrig; irritation, lindrig, övergående sjukdom (R20, 21, 22, 36, 37, 38, 67) Skadlig; brännskador, eksem, långvariga allvarliga effekter, bestående lindriga skador (R23, 24, 25, 33, 34, 40, 43, 48, 62, 63, 64) Allvarlig; förgiftning, arbetsrelaterad cancer, astma, bestående allvarliga effekter (R26, 27, 28, 35, 39, 41, 42, 45, 46, 49, 60, 61, 68) Kerstin Engström / 5.4.2017

Lindrig hälsofara R 20/21/22 Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring R 36/37/38 Irriterar ögonen, andningsorganen och huden R 67 Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad Kerstin Engström / 5.4.2017

Haitallinen terveysvaara R 23/24/25 Giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring R 33 Kan ansamlas i kroppen och ge skada R 34 Frätande R 40 Misstänks kunna ge cancer R 43 Kan ge allergikontakt R 48 Risk för allvarliga hälsoskador vid långvarig exponering R 62 Möjlig risk för fortplantningsförmåga R 63 Möjlig risk för fortskador R 64 Kan skada spädbarn under amningsperioden Kerstin Engström / 5.4.2017

Allvarlig hälsofara R 26/27/28 Mycket giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring R35 Starkt frätande R39 Risk för mycket allvarliga bestående häsoskador R 41 Risk för allvarliga ögonskador R 42 Kan ge allergi vid inandning R 45 Kan ge cancer R 46 Kan ge ärftliga genetiska skador R 49 Kan ge cancer vid inandning R 60 Kan ge nedsatt fortplantningsförmåga R 61 Kan ge fosterskador R 68 Möjlig risk för bestående hälsoskador Kerstin Engström / 5.4.2017

Koncentrationens inverkan på skadans omfattning Saltsyra 25 - 100 % C R34: Frätande R37: Irriterar andningsorganen 10 - 25 % Xi R36/37/38: Irriterar ögonen, andningsorganen och Kerstin Engström / 5.4.2017

Koncentrationens inverkan på skadans omfattning Metanol 20 – 100 % T R39/23/24/25: Risk för mycket allvarliga bestående hälsoskador. Giftigt vid inandning, hudkontakt, och förtäring. 10 - 20 % T R23/24/25: Giftigt vid inandning hudkontakt, och förtäring. 3 - 10 % Xn R68/20/21/22: Möjlig risk för bestående hälsoskador. Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring. 3 % Xn R20/21/22: Farligt vid inandning, hudkontakt och förtäring. Kerstin Engström / 5.4.2017

Kemiska ämnet saknar R-fraser (Q)SAR (Q)uantitative Structure Activity Relationships Kerstin Engström / 5.4.2017

Riskmatris Kerstin Engström / 5.4.2017