Lag och Rätt

Diskutera följande frågor… Varför har vi straff? Varför förändras lagar och straff? Vad betyder ”rättstrygghet”?

Rätt och fel Lagarna är samhällets viktigaste regler. De gäller överallt och för alla människor. Lagarna stiftas av riksdagen. I Sverige är det polisen som håller ordning i samhället och griper brottslingar. Den som bryter mot en lag kan ställas inför rätta i domstol.

Straff eller vård? Förr straffades den som bröt mot en lag mycket hårt. I värsta fall med döden. Idag är det vanligare att samhället ger vård och hjälper den som har begått ett brott. Det är inte säkert att hårda straff hindrar brottslingen från att begå nya brott.

Moral och andra regler Vår moral är en sorts inre regler. Den säger hur vi bör bete oss mot andra människor. Våran uppfostran, våra vanor och vår kultur spelar in för vad som känns moraliskt rätt och fel. Samhället måste ha regler och lagar för att det ska fungera praktiskt och säkert.

Lagarna Politikerna stiftar lagarna. De gäller överallt i samhället. Folket kan påverka lagarna genom att välja kloka politiker. Det finns över tusen lagar i Sverige. Jurister är experter på lagar och lagstiftning. Jurister håller reda på alla lagar och hjälper polisen. Nya lagar kommer till och gamla tas bort.

Grundlagarna Regeringsformen - ”All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt samt att alla människor är lika inför lagen”. Talar om hur makten ska fördelas mellan riksdag, landsting, kommuner och domstolar) Tryckfrihetsförordningen - Man har rätt att ge ut en tidning utan att någon i förväg granskar innehållet. Yttrandefrihetsordningen - Man har rätt att yttra vad man vill i radio, tv och film. Successionsordningen - Där i står vem som ska bli Sveriges statschef, ändrades 1978 då kvinnlig tronföljd infördes.

Lag och rätt Polisen och domstolarna ser till att lagarna följs och att rättvisa skipas när ett brott begåtts. När någon bryter mot ett brott ingriper polisen och låser in hen tillfälligt i en cell på häktet. I häktet sitter den misstänkte tills åklagaren undersökt fallet. Åklagaren avgör vad som ska ske med en person som misstänkts ha begått ett brott (släppas fri, straffas direkt med böter, eller väcka åtal). Åtal betyder att brottet ska prövas i domstol.

Domstolen Rättegång – då avgörs det om den misstänkte är skyldig eller inte. Åklagare – försöker genom åtal bevisa att den misstänkte är skyldig till brottet. Domaren – leder rättegången. Hen beslutar om den åtalade är skyldig eller ej. Försvararen – hjälper den åtalade så att hen blir rättvist dömd. Kallas ofta advokat. Vittnen – de personer som vet något om händelsen.

Brott och straff Böter – det vanligaste straffet. Brottslingen får betala pengar. Livstids fängelse – det hårdaste straffet i Sverige. Förr - användes straff för att hämnas. Nu – används straff för att hindra människor att göra nya brott samt skydda samhället. Kriminalvården – den del av samhället (ex fängelser) som försöker hjälpa brottslingar att inte begå fler brott. Skyddstillsyn – brottslingen får leva utanför samhället men med kontakt av en övervakare. Samhällstjänst – brottslingen får utföra någon arbetsuppgift utan att få lön.

Unga och brott Barn under 15 år är inte straffmyndiga. Det betyder att de inte kan åtalas inför domstol. De vanligaste brotten är ”plankning” på kollektivtrafiken samt snatteri. De allvarligaste brotten begås av en liten grupp ungdomar som är vana brottslingar.