Riskfaktorer. Diabetes

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Advertisements

Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
1. Identifiering av problem i uppstarten •Stort rop efter hjälp och samarbete av och med psykiatrin. •Önskan om att få tillträde/komma åt gruppverksamheterna.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Vad är MS? I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras? Och.
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Hälsa och Kondition.
Skolbarn i sex till tolv årsålder behöver tio till elva timmars sömn.
SBU:s rapport Blödande magsår
Anti-reumatisk behandling och infektions-benägenhet Per Eriksson Reuma- och Njur-klinikerna Universitets-sjukhuset Linköping.
AT-undervisning - Undernäring
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Käkkirurgi = oral & maxillofacial kirurgi
Medicinsk grupp rörelseorganens sjukdomar har fått i uppdrag att granska Percutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta pga kotkompression.
Lära sig leva med cancer
Är det väl använda pengar?
Infektioner runt tänder och implantat – en tickande bomb och ett hot mot allmänhälsan Ann-Marie Roos-Jansåker Centrum för Specialisttandvård Kristianstad.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Nationella riktlinjer Metoder för beteendepåverkan
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? Hur vet vi att vi skapar hälsa hos patienterna? Hans Sandberg.
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Säkrare vård och omsorg
Resultatfokus Den resultatfokuserade definitionen av en vinnare handlar om tre saker: resultat jämförelse med andra undvika misstag.
Ungdomar & Alkohol.
Förebygga fall och fallskador
Vår Friskprofil - är ett utmärkt instrument för att belysa din eller din personals livsstil. -
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Medicinska kommittén 15 maj
Spelarutveckling Ligger sanningen i betraktarens ögon?
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Vi är olika känsliga för alkohol.
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
Helene Hjalmarson Folkhälsovetenskap KaU Motivation till frakturprevention - Implementering som utmaning.
Affektiva Mottagningen
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Hälsa.
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Hälsa och Kondition.
Narkotikaundersökning bland elever på gymnasium i Norrbotten 2012 och 2014.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
SBU-rapporter.
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Blodomloppet.
Astma och allergier – effekter av miljön?
Vaccination mot influensa
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Aterosklerosens olika ansikten Välkomna !!
Bodil Björ Albin Stjernbrandt Bengt Järvholm.
Antibiotikaprofylax i tandvården – lathund Kronoberg Huvudbudskap Ett gott munhålestatus är av avgörande betydelse för att minska infektionsrisken vid.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
”Miljarden” & ”Garantin” Miljarden, Start 2006 Minska ohälsotalet Flera projekt pågår Överenskommelse Garantin, Start Lätt & medelsvår.
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
Förbättringsarbete- tillgänglighet på Hälsans vårdcentral 1 år 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Frida Wilske Infektionsläkare
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Enkät i gymnasieskolan 2015
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Riskfaktorer. Diabetes Diabetiker har ett sämre immunförsvar Upp till 3 ggr ökad risk för diabetiker att få parodontit. Risken minskar hos välinställda. Välinställda diabetiker läker lika bra som friska efter behandling. Vi är duktiga i tandvården, men dåliga på att informera om diabetes!! 1

Riskfaktorer. Diabetes Kosten är grunden i all diabetesbehandling En jämn blodsockernivå är a och o. 2

Riskfaktorer. Ärftlighet Ärftlighet kan ge 3 gånger högre risk att utveckla parodontit 3

Sammanfattning riskfaktorer De viktigaste riskfaktorerna är rökning ärftlighet diabetes fickdjup Riskfaktorerna ”förstärker” varandra (1+1=3) Riskfaktorer kan bero på livsstil. Informera patienterna!!! 4

Allmänsjukdomar av betydelse. Svagare samband med parodontit. Crohns sjukdom RA (Reomatoid artrit) Sjukdomarna ovan ger ett påverkat immunsystem som i sin tur kan driva på parodontiten. Osteoporos (benskörhet) 5

Hjärt-kärl sjukdom Inflammation spelar en viktig roll vid hjärt- kärl sjukdom. Parodontit är inflammationsdrivande. Påverkar immunförsvaret. Det finns ett samband, men vi vet inte orsakerna. 6

Andra allmänsjukdomar av betydelse. Uremi Neutropeni Leukemi HIV 7

Andra riskfaktorer av betydelse Alkohol? Sömnbrist? 8

Icke-kirurgiska och kirurgiska behandlingsmetoder 9

SBU-rapporten. Behandling av kronisk parodontit Är behandling av kronisk parodontit lika effektiv med eller utan lambåkirurgi? 10

Slutsatser Icke-kirurgiska behandlingen gav en något större vinst av sonderbar fästenivå och reduktion av ficksonderingsdjup än kirurgisk behandling vid fickor 4-6 mm. För djupare fickor gav den kirurgiska behandlingen 0,2 mm. extra vinst i fäste. I fickor >6 mm. uppnåddes i medeltal en större reduktion av ficksonderingsdjup (0,4-0,9 mm) vid kirurgisk behandling jämfört med icke-kirurgisk 11

Behandlingsmål vid parodontit Infektionskontroll Förhindra fortsatt sjukdomsutveckling Återskapande (regeneration) av förlorad parodontal vävnad. 12

Syfte med icke-kirurgisk behandling Skapa insikt och motivation hos patienten Uppnå god plackkontroll Avlägsna den subgingivala mikrofloran och tandsten, eliminera inflammation. Bibehålla/återskapa parodontal stödjevävnad och funktion. Förebygga subgingival plackväxt och vidare progression. 13

Syfte med kirurgisk behandling Bättre åtkomlighet och insyn vid behandling. Lättare att avlägsna inflammerad vävnad. Nå ner i benfickor, furkationer och rotfåror. Möjlighet att skapa nytt fäste efter läkning. Benplastik Skapa goda förhållanden för patienten att hålla rent. 14

Indikationer för kirurgisk behandling Blödande fickor 6 mm. och däröver Vertikala bendestruktioner Furkationsinvolveringar Vid snabb fästeförlust då vi inte vill förlora tid. Estetiska ingrepp 15

Krav på patienten vid parodontalkirurgi Intresserad/motiverad patient Koopererande patient Ska ha förståelse för behandlingen och resultatet Stabilt PI <20 % 16