Om du är sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se

Om du är sjuk och inte kan arbeta kan du få ersättning för förlorad arbetsinkomst Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringsersättning Särskilt högriskskydd Sjuk- eller aktivitetsersättning Livränta -arbetsskada Reseersättning Förebyggande sjukpenning

Anmälan Du ska anmäla att du är sjuk till din arbetsgivare den första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom Om du är sjuk längre än 14 dagar gör din arbetsgivare en anmälan till Försäkringskassan Du som inte har någon arbetsgivare ska anmäla dig till Försäkringskassan första dagen som du är sjuk. Det gäller dig som är arbetslös, uppdragstagare, egenföretagare eller ledig med föräldrapenning/graviditetspenning

Sjuklön Du som är anställd har normalt rätt till sjuklön från din arbetsgivare de första 14 dagarna i din sjukperiod Om du inte har någon arbetsgivare kan du få sjukpenning redan från början av sjukperioden Oavsett sjuklön eller sjukpenning, är första dagen karensdag

Om du blir sjuk igen Om du har varit sjuk, börjar arbeta och därefter blir sjuk igen inom fem dagar, räknas ingen ny karensdag

Sjukpenning Från 15:e dagen om du är anställd Från 2:a dagen om du inte har någon arbetsgivare (särskilda regler för egenföretagare som valt annan grundkarens)

Hur stor är ersättningen? Sjuklön 80 procent av din lön (i vissa fall mer) Omfattning steglös Sjukpenning 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (något lägre än sjuklön) Omfattning kan vara hel, tre fjärdedel, halv eller en fjärdedel Det är Försäkringskassan som beslutar om och i vilken omfattning du har rätt till sjukpenning

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Flera ersättningar beräknas med hjälp av din sjukpenninggrundande inkomst Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas utifrån din årliga arbetsinkomst Kan inte bli högre än 7,5 prisbasbelopp Prisbasbeloppet för 2014 är 44 400 kronor 44 400 x 7,5 = 333 000 kronor Motsvarar månadslön på 27 750 kronor

Läkarintyg Om du är borta mer än 7 dagar måste du ha ett läkarintyg Läkarintyget används av din arbetsgivare och Försäkringskassan för att bedöma din arbetsförmåga och om du har rätt till sjuklön/sjukpenning

Rätten till sjukpenning Socialförsäkringsbalken 27 kap. Allmänna villkor 2 § En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel. Med sjukdom likställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken det lämnats sjukpenning, om tillståndet fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört. 3 § Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk ska det bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. 4 § Sjukpenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån enligt 45 §. Förmånsnivåer och arbetsförmåga 45 § Sjukpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer: 1. Hel sjukpenning lämnas för dag när den försäkrade saknar arbetsförmåga. 2. Tre fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt. 3. Halv sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar. 4. En fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften.

Sjukdomsbegreppet Det finns ingen definition av begreppet sjukdom i lagtext I förarbeten från1940-talet finns vissa uttalanden om begreppets innebörd som fortfarande anses vägledande. Enligt dessa bör man vid bedömningen hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom Med den utgångspunkten kan varje onormalt kropps- eller själstillstånd som inte hör ihop med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom. Störningar och fysiologiska förändringar som beror på det naturliga åldrandet, havandeskap eller barnafödande ska enligt förarbetena inte betraktas som sjukdom, eftersom de hör ihop med den normala livsprocessen

Hur bedöms din arbetsförmåga? Första 90 dagarna – förmåga att utföra ditt vanliga arbete eller annat tillfälligt hos din arbetsgivare Efter 90 dagar – förmågan att utföra något arbete alls hos din arbetsgivare Efter 180 dagar –förmågan att utföra något arbete på den vanliga arbetsmarknaden Särskilda skäl – stor sannolikhet att återgå i arbete hos arbetsgivaren innan dag 366 Oskäligt – att bedöma i förhållande till vanliga arbetsmarknaden

Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbets-uppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbets-marknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbets-uppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbets-uppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** 90 180 365 * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar. *** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar.

Exempel – särskilda skäl Tage arbetar som taxichaufför sedan många år tillbaka. Han är sjukskriven på grund av knäledsbesvär. Försäkringskassan har efter kontakt med Tages arbetsgivare i sin utredning kommit fram till att det inte finns några möjligheter till annat arbete inom det relativt lilla åkeriet. Helt nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga arbete och annat arbete finns inte hos arbetsgivaren. Rätt till sjukpenning till och med dag 180.

Exempel forts. På dag 181 bedömer Försäkringskassan att Tage, trots sina knäbesvär, skulle kunna utföra annat arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Läkaren menar att det i dagsläget inte går att bedöma om Tage kommer att kunna återgå till sitt arbete eller till något annat arbete hos arbetsgivaren. Försäkringskassan bedömer att det inte finns särskilda skäl att skjuta upp bedömningen av arbetsförmågan mot den vanliga arbetsmarknaden. Tage har därför inte rätt till sjukpenning från och med dag 181.

Fastställa dag i rehabiliteringskedjan För att bedöma arbetsförmågan måste Försäkringskassan först fastställa dag i rehabiliteringskedjan Om du har haft tidigare sjukperioder ska dessa i vissa fall läggas samman, då hamnar du längre fram i rehabiliteringskedjan redan från början – det gäller om färre än 90 dagar har förflutit mellan sjukperioderna.

Arbetslös Om du är arbetslös bedöms din arbetsförmåga i förhållande till den vanliga arbetsmarknaden redan från början av sjukperioden Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut endast för de som har en anställning Om du blir arbetslös under tiden som du är sjukskriven är det viktigt meddela Försäkringskassan Om du är arbetslös när sjukskrivningen är slut är det viktigt att anmäla dig på Arbetsförmedlingen

Tidsbegränsning av sjukpenning Högst 364 dagar med sjukpenning på normalnivå under en ramtid av 450 dagar Högst 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Sjukpenning på normalnivå Ersättningsnivå 80% 364 dagar Sjukpenning på fortsättningsnivå Ersättningsnivå 75% 550 dagar Arbetslivs-introduktion Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning 3 månader Lön A-kassa Vid allvarliga sjukdomar kan fler dagar med sjukpenning på normalnivå betalas ut. I vissa undantagsfall kan fler dagar med sjuk-penning på fortsättnings-nivå betalas ut. Aktivitetsstöd/ utvecklingsersättning Sjukpenning

Nya dagar Om du har ett uppehåll på minst 87 kalenderdagar i en sammanhållen period före den nya sjukperioden, kan du få upp till 364 nya dagar med sjukpenning på normalnivå

Rehabiliteringsersättning När du deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan du ha rätt till rehabiliteringsersättning Rehabiliteringen måste ingå i en rehabiliteringsplan som du gjort tillsammans med Försäkringskassan Kan exempelvis bli aktuellt vid arbetsträning. Deltidssjukskrivning ska alltid övervägas före arbetsträning Består av rehabiliteringspenning + särskilt bidrag exempelvis för resor

Vem ansvarar för rehabiliteringen? Medicinsk behandling och rehabilitering – sjukvården Arbetslivsinriktade åtgärder – arbetsgivaren/arbetsförmedlingen Sociala åtgärder – kommunen Samordna åtgärderna och se till att de utförs - Försäkringskassan

Arbetsgivarens ansvar Det är arbetsgivaren som ansvarar för att rehabiliteringen kommer igång och ansvarar för de rehabiliteringsåtgärder som kan genomföras på eller i anslutning till din arbetsplats, exempel på sådana är: anpassning av arbetsplatsen arbetshjälpmedel ändrade arbetsuppgifter omplacering ändrade arbetstider arbetsträning utbildning Om du inte har någon anställning flyttas ansvaret till Försäkringskassan

Försäkringskassans ansvar Ska uppmärksamma ditt behov av rehabilitering Ta initiativ till, samordna och ha tillsyn över de åtgärder som behövs

Särskilt högriskskydd Allmänt högriskskydd Om du är sjuk fler än 10 gånger på ett år, får du sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen Särskilt högriskskydd Slippa karensen och få sjuklön eller sjukpenning redan från första dagen Arbetsgivaren kan få ersättning för hela kostnaden för sjuklön

Sjuk- eller aktivitetsersättning 19-29 år. Nedsatt arbetsförmåga i minst ett år Sjukersättning 30-64 år. Stadigvarande nedsatt arbetsförmåga

Arbetsskada Om du skadar dig på arbetet eller på väg till eller från arbetet, kan du få ersättning från arbetsskadeförsäkringen Även sjukdomar som orsakats av arbetet räknas som arbetsskador Livränta Om din förmåga att skaffa dig inkomst är varaktigt nedsatt med minst 1/15 på grund av en godkänd arbetsskada Livräntan ska täcka den inkomstförlust du har på grund av arbetsskadan

Reseersättning Om du kan arbeta men inte ta dig till arbetet på vanligt sätt kan du få reseersättning istället för sjuklön eller sjukpenning Din arbetsgivare eller Försäkringskassan betalar då ersättning för dina merkonstander för resor till och från arbetet

Förebyggande sjukpenning Du kan få förebyggande sjukpenning om du genomgår medicinsk behandling eller rehabilitering för att förebygga sjukdom eller förkorta sjukdomstiden Behandlingen eller rehabiliteringen ska vara ordinerad av läkare och godkännas av Försäkringskassan

Mer information om socialförsäkringen finns på www. forsakringskassan Mer information om socialförsäkringen finns på www.forsakringskassan.se Där finns broschyrer med övergripande information samt faktablad med fördjupad information om enskilda ärendeslag