Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen Cecilia Akselsson …med resultat från CLEO + angränsande NV-projekt samt Krondroppsnätet (IVL)

Försurning i ett förändrat klimat med ökat uttag av skogsbränslen Försurning – var inte problemet löst? Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt? Exempel 1: Ökad kväveomsättning kan motverka återhämtningen Exempel 2: Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten? Ev. extramaterial: Hur vi jobba med osäkerheter i vittring inom CLEO

Svavelnedfallet har minskat kraftigt…. (Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011)

…men återhämtningen går långsamt Jönköpings län: Blekinge: Skåne: Blekinge: (Data från Krondroppsnätet, IVL: Pihl Karlsson mfl, 2011; Akselsson mfl, manuskript)

Hur kan klimatförändringen påverka – direkt och indirekt? Några faktorer som kan öka för-surning/motverka återhämtning Några faktorer som kan motverka försurning -Ökad trädtillväxt -Ökad omsättning av baskatjoner -Ökad omsättning av kväve -Ökad vittring -Ökat uttag av grot och stubbar -Ökad omsättning av kväve -Ökad vittring -Ökat uttag av grot och stubbar Övriga faktorer som kan påverka: -Ändrad frekvens i havssaltsepisoder -Torkperioder -Ökad omsättning av organiskt kol

Ökad omsättning av kväve när temperaturen ökar: exempel från södra Norge Nedfall oorganiskt N Utlakning oorganiskt N Nedfall-utlakning (Wright & Jenkins, 2001)

I sydvästra Sverige är nitratkvävehalterna förhöjda på flera ställen redan idag Kvävenedfall, kg/ha/år 2006-2008 Kväveutlaknings- klass, baserat på Krondroppsnätet, IVL (Baserat på MATCH -modellen, SMHI) (Data från Krondroppsnätet, IVL: Akselsson mfl, 2010)

Förhöjd nitrifiering kan motverka återhämtningen Exempel: Arkelstorp i NÖ Skåne Data från Krondroppsnätet, IVL (Akselsson mfl, manuskript)

Ökat biomassauttag och ökad vittring – vad blir nettoeffekten på baskatjoner och försurning? Uttag vid avverkning Nedfall Soil pool ∆ = Inflöde-utflöde Utlakning Vittring Om det ökade uttaget ska kompenseras för (utan åtgärder) måste vittringen öka i motsvarande grad.

Ca vittring med och utan klimatförändring samt förluster av Ca vid skörd (stam och helträd) (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

Några slutkommentarer Återhämtningen från försurningen går långsamt eftersom vittring är en långsam process. Om temperaturhöjningen innebär en ökad kväveutlakning från rotzonen motverkas återhämtningen (Håll koll på kvävet!) Ett ökat uttag av skogsbränslen (=näringsämnen) motverkar den långsamma påfyllnaden av baskatjoner från vittring. Vittringen måste öka mycket för att motsvara förlusterna vid grotuttag. Temperaturhöjningen ökar vittringen men inte i samma storleksordning som grotuttaget.

Extramaterial: Hur vi jobbar med osäkerheter i vittring inom CLEO (Baserat på data från Klaminder mfl, 2011) Vittringen (0.2-0.7 m): 0.08-0.37 g/m2/år PROFILE: 0.2 g/m2/år Vad händer om vittringen är den högre i intervallet (85% högre än PROFILE)?

85% högre vittring – vad skulle det innebära? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)

Nedfall+vittring-uttag: hur mycket utrymme finns för utlakning och uppbyggnad av förråd? (Akselsson & Belyazid, pågående arbete)