TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund

1. INTE ALLS SÄKERT ATT SKATTEN GER LÄGRE VOLATILITET Inga belägg för att ökad volym skulle ge större svängningar Volatiliteten i stort sett konstant sedan 70-talet Medan däremot omsättning och likviditet ökat - och spreadar minskat Tyder på att marknaden är både djup och likvid

2. INTE SÄKERT SKATTEN SLÅR MOT “SPEKULANTERNA” Jo, korta affärer blir dyrare Men vem är “spekulant?” De flesta affärer är korta Även “långsiktiga” placerare handlar kort - i syfte att sprida risker Omöjligt för lagstiftaren att skilja mellan spekulativ och långsiktig handel

3. TUDELAD SKATT ETTER VÄRRE Förslaget förutsätter fasta växelkurser Alla tekniska problem förvärras Vem avgör valutans rätta värde och bandets bredd? Ska verkligen penning- och valuta- politiken avgöras av skatterna? Förslaget inbjuder till spekulation

4. SKATTEN DRABBAR FEL FLÖDEN Volatiliteten kan öka, när tröskel- effekter införs Kan drabba daglig försäkring och handel mer Skatten skulle inte hindrat de stora valutakriserna - som oftast drivits av fundamenta, inte kort handel!

5. SKATTEN MÅSTE VARA GLOBAL Skattebasen är rörlig Lätt att fly Frestande undvika lägga på skatt för att locka till sig finansiella marknader Den sorgliga historien om valpskatten Uppslutning krävs från (minst) USA, UK, EU, Schweiz, Japan och IMF

6. EXTREMT SVÅRT UTFORMA SKATTEN Rörlig skattebas - inte bara geografiskt Skattebasen blir full av undantag: Vem sätter reglerna? Hur? Marknaden är påhittig. Hur beskatta derivathandeln? Starka drivkrafter att undgå skatten Allvarliga bieffekter Expertutredningar uppgivna

7. OSÄKRA SKATTEINTÄKTER Skattebasen är rörlig Mycket små marginaler ger pris- känslighet Kraftig ökning av transaktionskost- naderna ger påtagligt lägre volym Extremt osäkra effekter Intäkterna blir lägre än förespråkarna hävdar

8. INGA PROGRESSIVA EFFEKTER Skatten betalas av de valutaväxlare som har svårast undkomma den - dvs de små Företagen kan övervältra kostnaden på kunder och anställda Ökade transaktionskostnader slår mot hela samhällsekonomin Svårare sprida risker

9. KRÅNGLIGT DRIVA IN OCH FÖRDELA Överenskommelser krävs Intäkterna går till länder med stora finansiella centra Nationell suveränitet över skattemedlen måste ges upp Vem bestämmer? Hur fördela?

10. KRÄVER ALLVETANDE OCH FILANTROPISKA POLITIKER Ni ska sätta rätt skattesatser på olika instrument Ni ska vara snabbfotade Ni ska komma överens på global nivå Ni ska bygga ett administrativt system Ni ska komma överens om indrivning och fördelning

SLUTSATS: ETT DÅLIGT MEDEL Inga belägg för att volatiliteten minskar Inget som säkerställer att “spekulanterna” betalar Extremt svår att implementera Osäkra intäkter

I STÄLLET: Frihandel på jordbruksvaror Ökat bistånd Bättre fungerande finansiell “arkitektur” –Bättre genomlysning, nya kapital- täckningsregler, samordning av övervakning Ibland: Tillfälliga regleringar Färre valutor