Barnpatienten

barnet Födelse Föräldrar Personlighet Utveckling Kultur Rättigheter

Dödligheten i olycksfall

Barnets särdrag 0-16år Sårbar kropp Vätskebalansen Benstommen Syra-bas balansen Näringsbehovet Hudytan stor relaterat till kroppen värmefölust Anatomiska skilnader Huvudet stort relaterat till kroppen

Familjecentrering -FAMILJENS OLIKHET RESPEKTERAS - INFORMATION GES PÅ ETT SÄTT SOM MÖJLIGGÖR BESLUT - DET FINNS BEVIS PÅ SAMARBETE OCH KOMMUNIKATION MELLAN FAMILJEN OCH VÅRDAREN - VÅRDAREN ÄR INTRESSERAD AV HELA FAMILJENS VÄLBEFINNANDE OCH VET ATT DET SJUKA BARNET KANSKE INTE ÄR FAMILJENS ENDA PROBLEM - FAMILJEN FÅR FYSISK EMOTIONELLT OCH KUNSKAPSMÄSSIGT STÖD TILL SITT VÅRDANDE AV BARNET

Bandomens tidsperioder/ fetalperiod Konception till fördelsen Fullgånget 38-40 Under 37 prematur Över 42 dysmatur

Bandomens tidsperioder/ neonatalperiod Perinatalperiond 1-7 1-28 dygn 48-53cm/3,5kg Barnbeck, skrynklig, röd hud, vernix caseosa, lanugobehåring Skallen sömmar mjuka, fontaneller Navelstumpen And ca 40ggr/min Puls 120-140 Rr ca. 70/35

Bandomens tidsperioder spädbarns perioden Födelsevikten tredublas Längden ökar med hälften Huvudomkreten till 47 3-4mån sträcker sig efter föremål, 4-6mån vänder sig från rygg till mage och tvärtom 6-9 mån krypställning 9-12 mån står utan stöd Bygger torn, försöker hjälpa vid på klädning Socialt och emotinellt 6v leendet 6mån skiljer bekant, 7mån blygsel 9mån förstår enkla uppmaningar kan säga 2-staviga ord reflexerna

Bandomens tidsperioder/ lekåldern 1-3år Längd 1-2år 12cm sedan 5-7cm/åre till pubertetens tillväxtspurt Motoriskt aktiv: 1,5springer sitter på stol, kastar boll 2,5år hoppar jämfota, står på ett ben, kan gå på tå 3år kör med trehjuling, klär på sig också skor, kan rita cirkel och kors Magiskt tänkande Lekens språk Självständighetskris ca 2år Andn 20-25, puls 100 RR 95/65

Bandomens tidsperioder/ förskoleåldern 4-6år 4år hoppar på ett ben, kan använda sax, går nerför en trappa med parsteg 5år hoppar rep, cyklar, skidar, skrinner, knyter skosnören, skriver siffror och bokstäver Rädslorna individuella 5år and ca 20 Puls ca 90, rr 110/70

Bandomens tidsperioder Skolåldern 7-11 år Fysisk tillväxt jämn, längd ca. 5cm/år Vikt 2-3kg/år Behärskar alla motoriska aktiviteter Tänkandet konkret men blir mer och mer abstrakt Aktiv, rörlig självständig/olyckor Viktigt att prestera Skolsvårigheter

Bandomens tidsperioder puberteten Flickor tillväxtspurt 10-12år Poikar tillväxtspurt 11-13år Röstläget förändras Hudproblem Upplever sig främmande för kroppen Identifikation frigörelse Gänget viktigt

Barnets redskap att befrämja sin existens på sjukhus Inre resurser Aktivitet Nyfikenhet Tro Yttre resurser Kunskap Upplevelse av att ha ett värde Bekräftelse Hopp Ansvar

Barnet som patient Utvidgad patient Juridiskt beroende Olika tidsåldrar Symbolfunktion i utveckling Uppfattning av sigsjälv, världen och makt i utveckling Speciella rädslor tidsuppfattningen

Barnets vård Trygghet Kommunikation Andning Näring Utsöndring Hygien Temperatur Rörlighet Lek Sömn Döende

Förberedelse Utgående från tidigare upplevelser Copingstrategier Mognadsnivå Barn bör få kunskap om vad kommer att ske, varför, var, hur, vem gör, gör det ont, vad förväntas av barnet, är det begränsningar efteråt, får föräldrarna vara med

Undersökning av barnet Skapa helhetsbild av barnet, tyst, trött, slappt, beröringsömhet, peteckier, rädsla På barnets nivå Åldersadekvat förklaring- lek! Undvik onödig undersökning Gå från friska till det sjuka Lita på föräldrarnas observationer

Barnets vätskebehov Holliday-segar 0-10kg 100ml/kg 10-20 1000ml+50ml för varje kg över 10kg 20-80kg 1500ml+20ml/kg för varje kg över 20kg Na 2-4mmol/kg Kalium 1-3mmol/kg Kalsium 0,1-1,0 mmol/kg Clorid 3-5mmol/kg Magnesium 0,1-0,7 mmol/kg Fosfaatti 0,5-1,0 mmol/kg Febern ökar 13% för varje grad över 37 Hyperventilation 35%

Vätskebalansrubbningar Hypovolemi Blödning För litet intag relaterat till förluster Hyponatremi (kräkning, brännskador, diarre’) Symtom inbuktande fontanell under 1,5 år nedsatt turgor, somnolens Shock kalla händer, sänkt medvetande, blek cyanos, marmorerad hud, takycardi

Hypervolemi För mycket vätska vid iv. Dålig njuravsöndring SIADH (insöndring av antidiuretiskt hormon) vid rubbningar av centrala nervsystemet, läkemedel, brännskada, andningssvårigheter

Sjukdomens påverkan i olika åldrar spädbarn Svårighet vid matning Viktnedgång sömnsvårigheter Slapphet Regression Försvårad bindning

Lekåldern Dålig aptit Feber Trötthet Leker inte Regression Rädsla för det okända Hospitaliserings effekt Stympningsångest

skolåldern Rädsla för avvikelse Rädsla för att göra bort sig Regression Rädsla för att bli efter i skolan

Tonåren Rädsla för avvikelse Rädsla för att förlora kontakten med kompisar Behov av självständighet/respekt Besväras av beroende av föräldrar Behov av eget utrymme Oro för framtiden

DIREKTIV FÖR LÄKEMEDEL I BARNSJUKVÅRD Dosen uträcknas från vikten.Noggrannhet vid räkning av dosen ofta utspädningar Det finns på avdelningen kartotet på olika mediciner och hur de tas Försäkra Dig om att barnet tar medicinen Barnen har svårt att svälja tabletter Mixturerna dras upp i sprutor, dropparna i vätska, spola iv kanylen efter läkemedelgivnig Suppositorier ampullen bör vara tom, barnet vila en stund efteråt Näsdroppar, töm näsan, i liggande ställning, dropparna till slemhinnan så att de inte rinner direkt i svalget Ögondroppar, rengör, dropparna i liggande ställning Örondroppar, rengör, liggande på sida och i en minut efteråt Inhaleringar i famnen med masken tätt till munnen Injektioner, väl förberedd obs 0,02ml blir i nålen av medicinen, observera reaktion vid Iv medicin stäng droppet medan Ni ger medicinen arbetsplatsskolning Barnets njurar, lever, buffertssytem är omogna

Faktorer som påverkar läkemedels uppsugningen Huden effektivitet, tarmens labilitet Ph-förändringar Njurarnas och leverns funktion Hb:s förmåga att binda läkemädel Bristfälliga buffertsystem

Intramuskulära injektioner Barnet får inte se förberedelse Ärlighet Copingstrategi 2åring nej till allt 4åringen flyr,.. fördröjer Tala aldrig över barnets huvud Efteråt tröst sätt gränser underhandla

rädsla Människan värderar ett hot relaterat till hur hon anser sig själv stå i relation till hotet

Barnets rädsla på sjukhus Ingrepp Symtom Undersökning Restriktioner Separation omgivning Smärta Övergrepp

Barnets smärtupplevelse Def. Subjektiv personlig upplevelse, allt som en person uttrycker som smärta är det

Smärt upplevelsen påverkas av Personlighet Oro Stress Trötthet Hunger Tidigare erfarenheter Otrygghet

Datainsamling hos nyfödda med smärta Pulsen Blodtrycket Saturation Svettning, handflator Hormonella förändringar Rörelser Miner Gråt Matning Ställning

Smärta 6-12mån Reflexer uteblir Ansiktsuttryck Sömnsvårigheter Oro Gråt Kan förvänta sig smärta

Smärta 1-3 år Aggression Drar sig undan gråt

smärta3-6år Kan lokalisera, ej beskriva Klarar ej av frustration Motstånd Skuld Tror ej att injektion tar bort smärta

Interventioner vid smärta Hindra onödigt lidande Trygg och bekväm omgivning Anestesi vid behov Värme Ej hålla för hårt Avslappning Distrahering Förberedelse Tröst efteråt

Feberkramp Kramp i samband med feber Diff dg. Meningit, encephalit, metaboliska störningar, sepsis 5% av alla barn 6mån till 6år Feber över 38,5 Tonisk klonisk symmetrisk Medv.förlust En del barn blir bara slappa 1-2min max 15min Komplicerad kramp över 15min osymetrisk återkommer inom 24 t pareser i extremiteter

Vården vid feberkramp Sänk tempen Trygga vitala funktioner Diazepam rectiol (stesolid) 0,5mg/kg Max dos 10mg effect inom 5 min

Barnets andningsvägar Näsan,spädbarnet andas via näsan (matningssvårigheter) Luftvägarnas diameter är liten Svullnader tillstöter lätt (pseudokrupp, epiglottit) Bröstkorgens muskulatur utvevecklad vid 4års ålder(komplikationer tillstöter snabbare vid t.ex astma) Bronkerna RS-virus, bronkiolit, Lungvävnaden, rds, bpd, pneumoni Pneumothorax, atelektas

Observatoner Andning Cirkulation Näring Vätska Utsöndring Svettning Saturationen Frekvensen Ytlighet Färg Användning av hjälpmuskulatur Tal Ljud Slembildning Cirkulation Näring Vätska Utsöndring Svettning Oro Plockighet Feber

Vården vid sjukdomar i andningsvägarna Bronkodilatorer Cortison Adrenalin Tömningsgymnastik Observaton Lägesvård Minskat syrebehov Vätskebalans försvårad andning ökar behovet med 35% trygghet

Hjärtsjukdomar Ductus arteriosus Ventricel septum defect Fallots tetralogi Aorta coartation

hälsohinder vid hjärtsjukdomar Potentiell infektion Trötthet Matningssvårigheter Försämrat näringstillstånd Nedsatt lungfunktion Nedsatt perifer syrsättning Potentiell tryckskada Potentiell hjärtinsufficiens Restriktioner

Vården vid hjärtsjukdomar Observationer Vikt Puls Rr Andning Saturation Matning Ekg Leverns storlek Hudens färg Temp

magtarmkanalen Läpp och gomspalt Svälj och sugreflex Oesophagus atresi Gastrooesophagial reflux Ulcus Mp.Hirschsprung Mb Crohn Ileus NEC gastroenterit Gastroschis Blindtarmsinflammation Colitis ulcerösa Invagination Anus atresi

Observationer Matningen Kräkning/diarre Viktuppgång Vätskebalansen Utsöndring Tarmfunktion/ljud Smärtor Vitala funktioner Ikterus/ascites Tecken på dehydrering Indragen fontanell Insjunkna ögon Nedsatt turgor Slapphet Viktnedgång temp

Vården Matning små måltider ofta prioritering att så fort som möjligt få tarmen aktiverad Kontinuerlig ersättning av förluster Förhindra infektion Förhindra aspiration Hudvård Trygghet stöd för utvecklingen Pre och postoperativ vård Förberedelse för undersökningar Observation av electrolyter, samt syra bas balansen vid dehydrering osmosal Vården av munslemhinnan

Forts vård Till läkare Barn under 3mån Våldsamma symtom Blod i avföringen Viktnedgång 10% Barnet slött Feber

Ortopedi i barndomen Benstommens läkning Nyfödd 3 veckor 8år 8veckor

Ortopediska diagnoser Klumpfot Höftledsluxation Skolios Infektioner Ewing sarkom Duschen Leg perthes Frakturer Reuma

Undersökningar och vård Rtg Datortomografi,Ct Mri Immobilisering Skenor Operation Gips

Vårddiagnoser Oro, ångest Förändrad kroppsuppfattning Copingsvårigheter Sorg Brist på kunskap Förstoppning Förändrad självkänsla Hudskada Förändrad tillväxt Brist på rörlighet Smärta Atelektas

Vårddiagnoser fortsätter Störd electrolytbalans Risk för infektion Risk för njursten Försvårad nutrition Ödem Cirkulations rubbning

Rs-virus Diagnostireas med slem från luftvägarna Vård Syre, fukt Symtomatisk Cortison och bronkodilatatorer har ej effekt i okompliserade sjukdomar Enl. Surakka kan adrenalin användas

urinvägarna Urinvägsinfektioner Missbildningar Njurinfektioner Enures

Symtom vid urinvägsinfektion Spädbarn Dålig aptit Irritation Dålig viktuppgång Diarre’ Kräkning kramper Vitala funktioner

Små barn Urinträngningar Sveda Inkontinens Smärtor i magen Smärtor i ryggen Illaluktande urin Feber

Sepsis hos spädbarn Oregelbunde puls Blekhet Kallsvettighet Cyanos Andningssvårigheter Grunting Slapphet Kramp Fontanellen buktar ut Ikterus Peteckier

diagnostisering Kontraströntgen Urinprov Blåspunktion I påse

Infektioner ögoninflammationer öroninflammationer stomatit laryngit kikhosta mollusker vattenkkoppor tredagarsfeber scharlakansfeber mässling röda hund femte sjukan (erytema infectiosum) påssjukan kikhostan mononukleos (Epstein-Barrvirus) sepsis enkefalit impetigo sorkfeber hepatit difteri

Allergi Allergi innebär att kroppens immunförsvar reagerar på ett ämne allergen så att det bildas antikroppar IgG mot detta. Detta kallas sensibilisering Dessa reaktioner kan uppstå i -näsa Hud Lungor Tarmen

diagnostisering Observation Blodprov Pricktest Provokation

Vård Sanering Smörjning Medel mot klåda Pef-mätning Dagbok Vid anfall cortison, bronkodilatatorer, syre Andningsgymnastik, tömning Symtomatisk vård

NJURARNAS UPPGIFT VÄTSKEBALANSEN KALKÄMNESOMSÄTTNINGEN PH BLODTRYCK ERYTROPOJETINPRODUKTION RENGÖR

LEVERN RENGÖR METABOLISERAR GIFTER PÅVERKAR KOAGULERING CENTRAL I FETTÄMNESOMSÄTTNINGEN

Transplantation 1983 njurtransplantation 1987 lever 1991 hjärta

Orsaker Kongenital nefros Uretravalvel Polycystisk njure Nefrit Gallvägsatresi Tyrosinemi Hepatit tumörer

Förutsättning för transplantation 10 kg gott näringstillstånd Post transplantation Fara för frånstötning Cortison Sytostater Obs temp

Canser Leukemi Hjärntumör Lymfom Wilms tumör Bentumör Ögontumör Neuroblastom

Vård Cytostater Bestrålning Operation Benmärgstransplantation Hudvård/hygien Smärtbehandling Näring Vätskebalans Rörelse Isolering grundbehov

Neurologiska funktionsstörningar Hjärnblödning Hydrocephalus Cp-skada ADHD Infektioner Epilepsi/kramper Meningomyolocele Utvecklingsstörning Kognitiv Blindhet Dövhet

Hur neurologiska funktionsstörningar påverkar förändrad medvetandestadier intellekktuell nivå (språket,minne, skriva, räkna, läsa, rita, varseblivningen) Ögonrörelser, syn, hörsel ansiktsnerven (tungans motorik,smaksinnet) dagliga aktiviteter vitala funktioner Utsöndringen/illamånede/kräkning motorik nyfödd (reflexer, huvudomkrets,hand till munrörelse, tonus, gråt,skakning, känsla, syn,assymetriskt läge, huvudkontroll)

Hälsohinder Smärta Illamående Förlust av medvetande Överbeskydd/sorg Svårt att få kompisar Konsentratonssvårigheter Svårt att varsebli Svårt att kommunisera Förlust av kontroll Motoriska svårigheter Spänningar Tvångsaktiga omotiverade rörelser Inkontinens Beroende

vården Vitala funktioner Lugn omgivning Obs glasgows komaskala Specialredskap Special metoder för kommunikatonen Multiprofessionellt timarbete Föräldra stöd Stöd för utvecklingen

Barnolycksfall Förhindra fallolyckor brännskador giftiga ämnen mediciner vassa föremål el.stötar att barnet blir I kläm mellan spjälor trafikolyckor

Barnmisshandel Ett allvarligt tillstånd eller sjukdom med hög risk för dödlig utgång

diagnos Skada hos spädbarn utan godtagbar förklaring Diskrepans mellan skadans art och uppkomsmekanism Många skador av olika åldrar Avvikande beteende hos föräldrar och barn Fördröjd reaktion att uppsöka hjälp

Kliniska fynd Blåmärken Brännmärken Tecken att hår rivits Ögon, öron tandfynd Skallskador Skelettskador Inre skador Drogpåverkan

Fysisk vanvård En kronisk oförmåga att tillgodose barnets grundbehov och att emotionellt internalisera sitt ansvar och uppgift som förälder

Emotionell försummelse Barnet behandlas kroniskt på ett sätt som äventyrar eller förhindrar utvecklingen av en positiv självbild - avvisande Osynliggörande Isolerande korrumpernade

Sexuella övergrepp När barn blir invecklade i sådana aktiviteter som de inte till fullo förstår och till vilka de därför inte kan ge sitt medgivande och vilka dessutom kränker familjemedlemmarnas inbördes sociala tabun

diagnostisering Barnet berättar Beteende och emotionella tillstånd Fysiska fynd Föräldrarnas, släktingars eller någon annans misstanke

Faktorer som påverkar Barnets ålder Övergeppets duration Graden av våld Skillnaden i ålder mellan offren Graden av släktinsskap Graden av sekretess Förekomsten av trygg vuxen