”Tillväxtens dilemma” Kommentarer av Anders Wijkman vid möte med Den reflekterande ingenjören på KTH, fredagen 20 april, 2012.

Många globala utmaningar Makroekonomiska obalanser Hög arbetslöshet, inte minst bland unga Ökande inkomstskillnader ; 40% = max 2 US/dag Fortsatt folkökning WMD och terrorism Energi och råvaror allt dyrare o knappare Mat, vatten och energi stor utmaning – med koppling till klimatförändringen Fokus är på konventionell ekonomi och penningsystemet – klimat, miljö och resurser fortsatt hanterade som sektorsfrågor Långsiktig risk hanteras illa Global Governance funkar inte

Vi lever över våra tillgångar – i penningekonomin och i naturen Inga generationer har lånat så mycket av framtiden: både stater och enskilda hushåll Akuta krisen dominerar, men där finns en parallell problematik som är lika farlig - miljö- och resursutrymmet som krymper: - Klimatförändringen - 2/3 av viktigaste ekosystemen överutnyttjas - Planetens Gränsvillkor - ”Peak oil”, ”Peak fosfor”, ”Peak rare earths”

The Great Acceleration ”the great acceleration of the human entreprise”, Professor Will Steffen 2010-2020 1900 1950 2000 CO2, N2O, CH4 concentrations Overfishing Land degradation Loss Biodiversity ….. From: Steffen et al. 2004

Rate of Biodiversity Loss Climate Change < 350 ppm CO2 < 1W m2 (350 – 500 ppm CO2 ; 1-1.5 W m2) Ozone depletion < 5 % of Pre-Industrial 290 DU (5 - 10%) Biogeochemical loading: Global N & P Cycles Limit industrial fixation of N2 to 35 Tg N yr-1(25 % of natural fixation) (25%-35%) P < 10× natural weathering inflow to Oceans (10× – 100×) Atmospheric Aerosol Loading To be determined Planetary Boundaries Ocean acidification Aragonite saturation ratio > 80 % above pre-industrial levels (> 80% - > 70 %) Global Freshwater Use <4000 km3/yr (4000 – 6000 km3/yr) Rate of Biodiversity Loss < 10 E/MSY (< 10 - < 1000 E/MSY) Land System Change ≤15 % of land under crops (15-20%) Chemical Pollution Plastics, Endocrine Desruptors, Nuclear Waste Emitted globally To be determined

Investeringarna i framtiden ligger i Syd 90 % av all ny energiproduktion till 2030 Bostäder, lokaler, infrastruktur likaså 20 miljarder m2 bostadsyta i Kina till 2020 7000 sålda bilar i Kina 1978 - 40 milj 2020 OECD-ländernas per capita-användning av resurser fortsatt mycket större U-länderna behöver förebilder ”China will not do what the west tells her to do, but what the west does!”

Uncertain uncertainty Climate Sensitivity 3 ºC 6 ºC

Feedbacks – adding uncertainty Albedo Methane from frozen hydrates Carbon uptake by oceans, acidification and warming Standing biomass decompostion Aerosols Clouds ?

Interactions among Planetary Boundaries 10 9 Resilience of the Earth system 8 ocean 7 Gt Carbon/yr 6 5 land 4 3 2 1 atmosphere Adapted from Canadell et al., 2007

Photo: CC Jason Auch / Azote

Photo: S Zeff / Azote

IEA:s senaste rapport World Energy Outlook 2011 Trenden f n är att utsläppen ökar och resulterar i en uppvärmning på 3-4° grader Med nuvarande trend i investeringar kommer utrymmet för CO2-utsläpp att vara intecknat – ”locked in” – från 2017 och framåt för att klara 2°-gradersmålet med rimlig säkerhet Därefter måste alla investeringar i kraftverk, fabriker och byggnader vara av typen 0-utsläpp. Hur sannolikt är det? Byggandets roll CENTRAL!

Atmospheric CO2 Concentration End of 2010: 389.6 ppm Annual Mea Growth Rate (ppm y-1) 2010 2.36 2009 1.63 2008 1.81 2007 2.11 2006 1.83 2005 2.39 2004 1.58 2003 2.20 2002 2.40 2001 1.89 2000 1.22 1970 – 1979: 1.3 ppm y-1 1980 – 1989: 1.6 ppm y1 1990 – 1999: 1.5 ppm y-1 2000 – 2010: 1.9 ppm y-1 Annual Growth Rates (decadal means) Data Source: Thomas Conway, 2011, NOAA/ESRL + Scripts Institution

CO2 intensity still goes with GDP

First task: create a „Kuznets Curve“ „rich and carbon free“

Fluxes of Emissions Embodied in Trade (Mt CO2 y-1) From dominant net exporting countries (blue) to dominant net importing countries (red). Year 2004 Davis & Caldeira 2010, PNAS; See also Peters & Hertwich 2008, Environ, Sci & Tech.

Global emission pathways in compliance with a 2 ºC guardrail (WBGU 2009)

”Peak oil” hot mot ekonomin Billig olja stor del förklaringen till den standardökning vi haft Ökad efterfrågan kräver nytt Saudi vart 3:e år. Få tror detta är möjligt. IEA spår växande gap mellan efterfrågan och utbud Allvarliga konsekvenser för världsekonomin – inte minst transporter och jordbruk Att ersätta dagens oljeberoende tar decennier Liten diskussion om detta; dock många varningar från militära tankesmedjor – dom tänker långsiktigt VARNING: Ett alternativ kan bli kraftigt ökad utvinning av smutsig olja Det bästa vore en steg för steg övergång till förnybar energi

EROI betyder mycket EROI för råolja fram till 1970 – 50:1 till 100:1 Idag < 20:1 EROI för tjärsand i Kanada – c:a 5:1 EROI för vind – > 15:1 EROI för ethanol from corn – 1,2:1 EROI för kärnkraft – ? EROI för sol – > 15:1 En sak är klar: Energin kommer att kosta väsentligt mer i framtiden.

Peak everything? Resource constraints likely in many areas – fuelled by growth of emerging economies China´s share of Consumption: Cement 53 %, Iron ore 48 %, Coal 47 %, Aluminium 40 %, Eggs 37 %, Rice 28 %, Soybeans 25 %, Oil 10 %, Cattle 10 % OECD countries still dominate in terms of per capita consumption Ethical dilemma. We built our wealth on cheap oil and commdities; Low-income countries will face radically different situation

Prices of industrial commodities & energy, in constant dollars Resource prices, conversely, were falling over 200 years, encouraging a wasteful use of resources. Prices of industrial commodities & energy, in constant dollars 2000-2004

In a resource-constrained world Competition for water, land, energy and materials will be fierce Investments in resource-efficient infrastructure and renewables must have top priority Recycling and reuse will be KEY R&D must be aiming at sustainable innovation

Kartan och verkligheten stämmer inte ”We can´t have a global economy without a global society”(Soros 1998) Forskning och utbildning alltför litet inriktade på att beskriva helhet och systemlösningar Politikens logik är industrisamhällets logik Framtiden är överlovad Starka blockeringar mot att tänka nytt Alltför mycket stuprör i beslutsfattandet Ekonomins regelverk räcker inte till Finanssystemet negligerar långsiktig risk

Med tvivlet som vapen Den röda tråden från tobak, sura regn, CFC till klimat Finansieras av fossilindustrin och ideologiska tankesmedjor, som ser varje ingrepp i ekonomin som ett hot mot Friheten Värdegrunden utestänger ny kunskap Dan Kahan´s studie på Yale

Brister i den konventionella ekonomin: BNP-tillväxt likställs med ökad välfärd Naturkapitalet och ekosystemens tjänster har inget värde – Vi kör planeten utan balansräkning! Föreställningen att olika resurser utbytbara Ingen signal i tid från ekonomin om peak oil Finanssystemet negligerar klimat- och miljöriskerna Diskonteringsräntans roll? Internalisera de externa kostnaderna del av lösningen; men räcker inte Vi befinner oss vid en mättnadspunkt; då räcker inte relativa förändringar i utsläpp och påverkan

Finanssektorns speciella problem: Allt större gap mellan finansmarknaden och den reala ekonomin Anticykliskt system I USA var finanssektorns andel av vinsterna 9 % på 1970-talet; Förra året > 40 % - Var finns mervärdet för samhället? Bonussystem som ger sanslös utdelning Korta sikten – kvartalsbokslut, short term cash flows, kompensationssystemen, CEO:s i OECD-området från 10 till 6 år i snitt, aktier behölls tidigare i snitt 7 år – idag 7 månader Stor utlåning till fossilenergi när investeringarna borde gå till förnybart och effektivisering Stora brister i värderingen av klimat-och miljörisker EX Carbon Tracker: Värderingen av fossilföretagen på världens börser inkluderar mycket mer reserver, som förutses brännas upp, än vad 2°-gradersmålet tillåter

”Decoupling – en utmaning” Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har varit målet alltsedan Bruntlandrapporten Relativ ”decoupling” har skett, men vinsterna äts snabbt upp när tillväxten ökar ”Som att jaga sin egen svans”, enligt Christer Sanne Om ”decoupling” skall fungera behövs starka styrmedel

Effektiviteten i energianvändningen har fördubblats på 56 år: Men ökningen i energianvändningen har ökat nära dubbelt så snabbt - på 37 år. Global carbon intensity minskat fr 1 kg CO2 per US dollar output år 1980 till 770 g år 2006 Men CO2 har ökat 80% sedan 1970 och 40% sedan 1990

I länder som tex England, Japan och Holland har materialkonsumtionen i egen produktion planat ut sedan 1980; Dock: Om vi tar hänsyn till att en ökande andel av varukonsumtionen sker via import är fortsätter materialanvändningen att öka

Tillväxtens dilemma Fortsatt konventionell tillväxt kommer inte att fungera av av miljö, klimat- och resursskäl Nerväxt är inte möjlig av ekonomiska och sociala skäl - systemet bygger på tillväxt Dessutom: Innovationer och risktagande förutsätter dynamik Att blunda för dilemmat – som politiken idag - är djupt oansvarigt Frågan är: Kan konflikten lösas inom ramen för dagens ekonomiska modell eller ?

Illusionen om ”green growth” CO2-intensiteten i världsekonomin har gått ned från 1 kg /dollar ouput år 1980 till 770 gram år 2008 För att klara 2-gradersmålet till 2050 – givet en tillväxt på i snitt 2 % och en befolkning på 9 miljarder – skulle kräva att intensiteten går ned till 36 gram! Om vi därtill antar att u-ländernas befolkning skulle uppnå samma standard som genomsnittseuropén har idag skulle intensiteten behöva gå ned till 6 gram/dollar output Är detta rimligt?

Lovande tecken Världen kan klara sig på sol, vatten och vind Kostnaderna för solenergi faller drastiskt Investeringarna i förnybar el > fossilbaserad el år 2010 Fastprissystem levererar Energieffektivisering sker på många områden USA stängde ned 48 kolkraftverk under 2010 Nagoya 2010 om skydd för biol mångfald CO2-skatt fungerar Men det räcker inte. Vi behöver transformativa förändringar!

Bold efficiency thinking is at the heart of Factor Five December, 2009 March, 2010 October, 2010 Bold efficiency thinking is at the heart of Factor Five

Hur mycket är lagom? Ytterst är klimat, miljö och resurskrisen en Nord/Syd-fråga Orsaken till svårigheterna inom klimatförhandlingarna beror dels på USA:s motstånd, dels på många u-länders reaktion mot att i-länderna inte gör mer ”China will do what the west does, not what the west tells her to do” Resurserna starkt ojämnt fördelade - 1/5 av befolkningen lägger beslag på 4/5 av resurserna Miljö- och resursutrymmet borde i första hand utnyttjas av den fattiga delen av befolkningen Vad är välfärd? Vad är livskvalitet? Många exempel på alternativ till BNP – ISEW, Bhutan´s Happiness Index, Max Neef m m

Vad göra? Utbildning av människor HUR allting hänger ihop Bred diskussion i samhället om välfärd och välbefinnande Överge BNP som mål till förmån för konkreta välfärdsmål Ge naturkapital och ekosystemtjänster ett värde Höga krav för energi- och resurseffektivitet Minskad skatt på arbete; Ökad skatt på resursuttag Långsiktiga spelregler Mångdubbling av forskningen på energi- och resursområdet Mångdubbling av investeringen i förnybart och effektivisering Nya affärsmodeller Reformera finansiella systemet Offentlig Upphandling som styrmedel

Transformativa lösningar ett måste Fokus nu på Stegvisa förbättringar, ofta inom befintlig teknik Räcker ej – Tekniksprång och Beteendeförändringar behövs Allt som byggs o produceras skall klara en värld med 9 miljarder Funktionsförsäljning Cirkulär ekonomi skulle minska energi- och materialanvändningen med c:a 50 % eller mer Förutsätter Nya Affärsmodeller Infrastruktur huvudfråga; Bygga smart; Bygga i trä Utnyttja ICT:s möjligheter Markanvändningen i fokus – både skogs- och jordbruk Använd offentlig upphandling proaktivt

Utmaningar för offentlig sektor Energi- och resurseffektivitet högsta prio Infrastrukturen särskilt viktig/ Offentliga = 50 % Nybyggnation, tuffa normer; Bygga i trä Miljonprogrammets renovering Kraftnätet – supergrids o smart grids Spårtrafik vs Väg vs Bredband Från produkter till tjänster Upphandlingens regelverk ses över – FOKUS på större strategisk blick, ökat utrymme för förhandling, bättre uppföljning, höjd kompetens, applicera livscykelperspektiv, upphandla funktion,

Resursproduktivitet via Funktionsförsäljning Förlänga livslängden; stimulera återbruk, recycling och rekonditionering Lära av naturen From cradle to cradle – cirkulära materialflöden Bioraffinaderier, Energilagring Resurseffektivitetsnormer + Skattereform för att skapa tryck

Ex på funktionsförsäljning Rolls Royce hyr ut jetmotorer Xerox offererar kopieringstjänster Michelin hyr ut bildäck Interface hyr ut heltäckningsmattor I samtliga dessa fall har användningen av energi, CO2 o material reducerats kraftigt Nu har turen kommit till B2C – datorer, mobiler, bilar, hushållsmaskiner, textilier

Labour productivity has increased twentyfold since 1850 Labour productivity has increased twentyfold since 1850. It is not utopian to think of resource productivity increasing tenfold in 100 years and fivefold in 50 years! For that to happen, policy frameworks must change and Business Models undergo significant change, giving real priority to alternative energy as well as energy and resource efficicency