Underordnade konjunktioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tysk formlära 2 Konjunktioner.
Advertisements

BISATSER I TYSKA SOM INLEDS MED WENN, DASS OCH WEIL
KONJUNKTIONER.
Partikelverb hälsa på eller hälsa på?
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Bisatser © Birgitta Ryding.
Svenska som andraspråk
Pronomen.
Relativa pronomen & adverb
Personligt brev – din egen form av marknadsföring!
Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch
1) Ni har kommit överens om att barnet ska ta bort sin tallrik från bordet efter måltider. Det går bra ibland och ibland inte. Den här gången går ditt.
Högtidstal Retorik.
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
Heter det ”BLI” eller ”vara”?
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Det va en gång en katt och hund del 1
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Satsdelar.
En vacker tjej bjuder hem en ung man för lite “mys”
Luncha och lär! Tempussystemet.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Luncha och lär! hjälpverb.
” kommer att, Tänker eller ska”?
Relationer skapas, upprätthålls och avbryts genom tal
Ett helt normalt samtal vid frukostbordet:. Hon: Vad skulle du göra, om jag plötsligt dog?
Vad är du för typ av person?
Huvudsatser och bisatser
EVA OCH CLAES – En berättelse om våld och brott i nära relationer.
Moa hjärta Jesse *Boken är lättläst och har 111 sidor.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Det var en gång en man som  inte var nöjd med sitt redskap.
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
Värderingsövning/ fyra hörn
Undra när pappa kommer????. Jag blir så arg!!! För va då????? Äntligen kommer han!!!!
Skrivregler & grammatik
Samordnande konjunktioner- bindeord
Det va en gång en katt och hund del 1
Argumentation om innebandy
Huvudsatser och bisatser
Hur mår du idag? Jag är glad idag Idag är jag glad.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Här är en pojke. Han heter Erik. Erik tycker att spela brandboll. Han tycker brandboll är med de sport bra.
Konjunktioner bindeord.
Vad tycker du? När man diskuterar berättar man vad man tycker om något. När jag tycker något har jag en åsikt. Ett finare ord för att säga något är att.
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Att bygga meningar förra veckan huvudsatser nu bygger vi på bisatserna.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Presens, preteritum, perfekt och futurum Presens beskriver något som sker NU. Om vi ska uttrycka något som relaterar till nu använder vi: Perfekt: För.
Grammatik.
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Grammatik och språkriktighet
Huvudsats och huvudsats
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Ordföljd huvudsats.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Vecka 39 Onsdag den 27:e september 2017 Dagens namnsdag Dagmar Rigmor.
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Samordnade konjunktioner
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Presentationens avskrift:

Underordnade konjunktioner Luncha & lär! Underordnade konjunktioner

Varför konjunktioner? Vi använder konjunktioner för att binda ihop två satser. Det kan t.ex. vara två huvudsatser eller en huvudsats och en bisats. Vi har två typer av konjunktioner Samordnande och, men, eller, men, för… (huvudsats + huvudsats) Underordnande att, när, därför att, eftersom, (huvudsats + bisats) för att, så att…

Underordnande konjunktioner = bisatsinledare ”Därför att” & ”Eftersom” Används beroende på om bisatsen eller huvudsatsen står först. Eftersom det regnade, tog han med sig paraplyet. Han tog med sig paraplyet därför att (eftersom) det regnade.

Därför att - Eftersom Cissi var arg… (varför var hon arg?) (huvudsats) Berättar varför huvudsatsen händer. Orsaken är ett faktum (Vi kan inte ändra på det) Cissi var arg… (varför var hon arg?) (huvudsats) …därför att hon inte klarade körkortsprovet. (bisats) Eftersom det regnar ute… …tar jag med mig mitt paraply. (Varför tar jag med mig mitt paraply?)

Eftersom – Därför att BISATS + HUVUDSATS Eftersom jag inte har något pass, kan jag inte resa. Eftersom han sprang snabbast, vann han. Eftersom Peter var sjuk, stannade han hemma. HUVUDSATS + BISATS Jag kan inte resa därför att jag inte har något pass. Han vann därför att han sprang snabbast. Han stannade hemma därför att han var sjuk.

Vilken är huvudsatsen och bisatsen? Fråga dig: ”Varför + huvudsatsen” Hon är glad därför att hon har vunnit på Lotto. Hon har vunnit på Lotto därför att hon är glad. Hon får hög lön eftersom hon gör ett bra jobb. Hon gör ett bra jobb eftersom hon får hög lön. Han sover länge eftersom han är uppe sent på kvällarna. Han är uppe sent på kvällarna eftersom han sover länge.

För att Förklarar en avsikt, vilja, mål eller en plan för vad som har hänt i huvudsatsen. Handlingen i bisatsen visar framtiden. Eva börjar jogga för att (hon ska) få bättre kondition. Ola reser till Spanien för att (han ska) studera spanska. Petra tar medicin för att (hon ska) bli frisk. Fråga dig: ”Vad vill … med det?” ”Vad är personens mål/avsikt plan/vilja?”

För att (MÅL) Eftersom (ORSAK) Eva börjar jogga för att (hon ska) få bättre kondition. Ola reser till Spanien för att (han ska) studera spanska. Petra tar medicin för att (hon ska) bli frisk. Eva börjar jogga eftersom hon vill få bättre kondition. Ola reser till Spanien eftersom han vill studera spanska. Petra tar medicin eftersom hon vill bli frisk.

För att (MÅL) Eftersom (ORSAK) Han tränar mycket för att bli bättre. Hon ska sluta med godis för att få bättre tänder. Hon ska jobba 100% för att få högre lön. Erik är en bra tennisspelare, eftersom han tränar mycket. Hon har dåliga tänder eftersom hon äter mycket godis. Eftersom hon vill ha högre lön ska hon jobba 100%.

TACK FÖR IDAG! Nästa vecka blir det Indirekt tal ”Jag gillar inte kaffe” säger hon. Hon säger att hon inte gillar kaffe.