Kemiska arbetsmiljörisker

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbedömning – nyckeln till ett hälsosamt arbetsliv
Advertisements

Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-och sjukvården Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt.
Farliga ämnen och riskbedömning
Skyddsombuds- utbildning
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Avvikelsehantering våren 2013 av företagen som erhållit avvikelser
Patient fick fel läkemedel – hjärnskadades
Användning av skyddsutrustning
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Riskbedömning vid ändring i verksamheten
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Systematiskt arbetsmiljöarbete för god psykosocial arbetsmiljö
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Distriktet i Stockholm
Vad gör man vid skada/olycka?
Principer för riskbedömning på basen av kemikaliernas farlighet och uppskattad exponering Kerstin Engström.
Vanliga fel vid riskbedömning
SORKANALYS Systematisk risk- och konsekvensanalys vid organisatorisk förändring. HE LAGERSTRÖM AB.
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Reglemente för God hushållning och intern kontroll
§ 41 Räddningstjänstlagen
Landstingets miljöarbete
Sanktionsavgifter.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Kort text som beskriver arbetsmomentet
Hygienrutiner i förskolan
Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas
Arbetsmiljöverkets vision
Förberedelser för arbetet
Arbetsmiljöns regelverk – låg hippfaktor eller…
Farosymboler Explosiv Oxiderande
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
Nya föreskrifter och allmänna råd
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Välkomna!
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Riskbedömning av laboratoriekemikalier Karolinska Institutet
Krav inom Systematiskt Brandskyddsarbete
Riskbedömningar & hanteringsinstruktioner
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Delegering Vem får delegera?
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Arbetsmiljöverkets erfarenheter
Jan Darpö, UU Miljöbalken 1 kap. Tillämpningsområde Alla verksamheter och åtgärder Skydda människan och miljön Hushållning Inte bagateller.
1 Marknadskontrollrådets seminarium ”Din produkt, ditt ansvar ” Nalen 21/ Olika roller, olika ansvar: Tillverkare, importör, distributör Göran Lundmark,
PROJEKT Projektkurs - DA7075 VT04.
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats?
Hur berör ATEX direktivet Pulverlackerande företag
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
SÄKERT BONDFÖRNUFT Minskar olyckorna inom lant- och skogsbruk Individuellt gårdsbesök Tre träffar till Säkert Bondförnuft Gårdsvandring i grupp Lars Lundmark.
Riskbedömningar Ett favorituttryck som många slänger sig med.... som krävs från alla håll och kanter… men som få egentligen begriper…… Inklusive undertecknad…….
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Hur ser du på riskbedömningar? Riskbedömningar.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetsmiljö Människa Arbetsplats Arbets- miljö.
Samverkan.
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Kännetecknande för det goda arbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Tillämpningsområde och definitioner
Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
Arbetsmiljö - golfbanearbete
Presentationens avskrift:

Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Ökar risken för cancer, fosterskador eller allergi Kan ge frätskador på hud och ögon Kan orsaka brand Kan orsaka explosioner Kemiområdet är komplext eftersom kemiska ämnen kan orsaka skador på så många olika sätt och det styrs därför av flera myndigheters regler. Vid sidan av Arbetsmiljöverket berörs Kemikalieinspektionen, Myndighetens för samhällsskydd och beredskap, Läkemedelsverket och Naturvårdsverket. Men vissa regler att beakta finns även inom Socialstyrelsens och Elsäkerhetsverkets område. Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2017-04-05

Regler som styr kemiområdet Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete ger de grundläggande kraven på arbetsmiljöarbetet. Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker talar om hur arbetsmiljöarbetet ska göras för att hålla de kemiska riskerna under kontroll. Andra föreskrifter har kompletterande regler för vissa arbeten. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Flera regler berör kemi - Hygieniska gränsvärden - Förebyggande av allvarliga kemikalieolyckor - Första hjälpen och krisstöd - Arbetsplatsens utformning - Minderåriga - Byggnads- och anläggningsarbete - Medicinska kontroller i arbetslivet FÖREBYGGANDE AV ALLVARLIGA KEMIKALIEOLYCKOR Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Övergripande struktur för föreskrifter Arbete i explosions- Arbetsplatsens utformning Kemiska arbetsmiljörisker Användning av arbetsutrustning Härdplaster Första hjälpen och krisstöd Användning av personlig skyddsutrustning Ensamarbete Minderåriga Gravida och ammande Gaser Asbest, m.fl. farlig miljö Förebyggande av allvar- liga kemikalieolyckor Bekämpningsmedel Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt Anestesigaser Flera…. Systematiskt arbetsmiljöarbete Syntetiska o organiska fibrer Hygieniska gränsvärden Detaljföreskrifter - all verksamhet Övergripande föreskrifter Regler från andra myndigheter och i EU-förordningar Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Kemiska arbetsmiljörisker i korthet Undersökning och riskbedömning En undersökning och riskbedömning ska avgöra vilka åtgärder som behövs för att arbetet ska kunna ske säkert. Åtgärder Åtgärder ska väljas enligt en prioritetsordning. Hanterings- och skyddsinstruktioner Hanterings- och skyddsinstruktioner och andra rutiner ska fastställas för att arbetet ska ske som planerat. Information och dokument Arbetstagarna ska få information om riskerna och tillgång till dokumenten om riskbedömningen och de farliga kemiska produkterna. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Föreskrifterna innehåller - Vad och vilka reglerna gäller, definitioner - Undersökning och riskbedömning - Dokumentation och information - Åtgärder Åtgärdstrappa Märkning Förvaring Inandning Hudkontakt och förtäring Arbete i cistern, brunn eller liknande Brand och explosion - Hantering av CMR-ämnen - Förbud och tillstånd - Periodiska mätningar Föreskrifterna om Hygieniska gränsvärden kompletterar med: - Vissa definitioner - Gränsvärden för cirka 400 ämnen - Föreskrifter om hur mätningar ska utföras Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Rutiner för ett säkert arbete Ordna arbetet så att det blir säkert och så att det följer lagstiftningen om kemiska risker. Regler finns om: Rutiner och hanterings- och skyddsinstruktioner , 11 § Information och dokumentation, 13 § Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer, 12 § Förvaring, 21-22 §§ Märkning på arbetsplatsen, 18-20 §§ Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Gör så här – undersök och riskbedöm Dela in verksamheten i enheter som kan bedömas. Gör klart vad bedömningen omfattar - vilka arbetsmoment, rum, personer... Steg 1. Ta reda på vilka kemiska riskkällor som förekommer och vilka regler som gäller. Steg 2. Identifiera farliga situationer. Steg 3. Bestäm vilka åtgärder som behövs. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot Steg 1 Ta reda på ­­­‒ vilka kemiska riskkällor ni har, deras farliga egenskaper och vilka reglerna är A. Förteckna de kemiska riskkällorna: Farliga kemiska produkter. Kemiska riskkällor som bildas. Produkter under annan lagstiftning, ex. kosmetika. Varor som kan medföra kemisk risk. B. Läs informationen i märkningen. C. Läs leverantörens information, ofta säkerhetsdatabladet. D. Sök efter vilka regler som gäller era användningar, gränsvärden, särskilda föreskrifter. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Marie Cardfelt, REK 2017-04-05 Kemisk riskkälla – något som kan medföra ohälsa eller olycksfall där orsaken är ”kemisk” Farlig kemisk produkt Hygienisk eller kosmetisk produkt Läkemedel, livsmedel, foder Kemavfall Kemisk produkt med farliga egenskaper (även tillfällig egenskap som temperatur) Andra produkter och material Ämne som bildats Kemisk riskkälla är det nya begreppet som ersätter farligt kemiskt ämne och har samma betydelse. Ämne får samma betydelse som i kemikalielagstiftningen. Plantor med bekämpningsmedel Impregnerat virke Anordningar av t.ex. bly Slipdamm Avgaser, rök Syrefattig atmosfär Gas från kemisk reaktion 2012-03-20

Steg 2 Identifiera farliga situationer De farliga egenskaperna kommer till uttryck i vissa situationer. Informationen om riskkällorna hjälper dig att finna dem. Bedöm om exponeringen för luftföroreningar är tillräckligt låg. Avgör när hud eller ögon kan utsättas för kemiska riskkällor eller när intag via munnen kan ske. Avgör om luften kan innehålla brandfarliga gaser eller ångor. I en cistern, brunn, silo, lastutrymme eller liknande kan akuta risker uppstå. Nya kemiska riskkällor eller farliga reaktioner kan uppstå vid arbetet. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Bedömning av exponering av luftföroreningar Avgör vilka av era kemiska riskkällor som är eller bildar luftföroreningar som man kan andas in. Hög flyktighet, stor avdunstningsyta och hög temperatur är faktorer som ger hög halt i luften från en vätska. Om ni tillämpar leverantörens exponeringsscenario ska exponeringen vara säker. Mätning ska göras om man inte ändå kan avgöra att exponeringen är under gränsvärdet, 9 §. Hygieniska gränsvärden finns för 400 ämnen. De anger högsta halten vid inandning. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Steg 3 Bestäm vilka åtgärder som behövs Jämför era situationer med lagstiftningens krav. Är risken tillräckligt låg, annars behövs åtgärder. Man ska först fråga sig om det går att välja en säkrare kemiska produkt, i andra hand om en säkrare metod kan användas och först sedan vilka skyddsåtgärder som behövs. Ventilera nära källan. Ögonskydd och skydd för huden kan behövas. Åtgärder mot och vid brand och explosion behövs. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot Bestäm åtgärderna Undvik sådana förhållanden som kan medföra farliga reaktioner. Arbete i cistern, brunn, silo, eller liknande kräver särskild uppmärksamhet. För cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen krävs extra åtgärder. Förbud, begränsningar, tillstånd eller medicinsk kontroll krävs vid användning av vissa ämnen. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Dokumentera resultatet av riskbedömningen Undersökningen och riskbedömningen omfattar: ……..……………… Situationer när åtgärder behövs: ………………..……………………… Beslutade riskbegränsande åtgärder: .……..………………………….. Skadebegränsande och avhjälpande åtgärder: ………………………. Beslutade mer detaljerade undersökningar: …………………...........… Personer som deltagit i bedömningen: ………………………………… Nästa undersökning och riskbedömning, datum: ………………....….. Datum för upprättandet: …………………………………………..…….. Ansvarig för undersökningen och riskbedömningen: …………………. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Åtgärdstrappan – prioritet för åtgärder 1. Välj kemiska produkter och material så att riskerna blir så små som möjligt vid hanteringen 2. Välj arbetsmetoder och arbetsutrustning som minimerar risken. 3. Använd inkapsling eller andra tekniska åtgärder som medför att arbetstagarna inte alls utsätts för risken. 4. Använd process-ventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder för att minska risken. 5. Förlägg arbetet till en särskild tid eller plats för att minska risken för andra arbetstagare. 6. Använd personlig skyddsutrustning när åtgärderna ovan inte är tillräckliga eller går att genomföra. Steg 1 och 2 är man alltid skyldig att göra, även om man bedömer att risken ändå är liten. Om man bedömer att ytterligare åtgärder behövs ska man först avgöra om det går att skilja arbetstagarna från det farliga, t.ex. ha fjärrmanövrering Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot Beredskapsplan Beredskapsplanen innehåller uppgifter om (12 §): Vid vilka händelser omedelbara åtgärder krävs. Vilka uppgifter särskilt utsedda personer har vid sådana händelser. Vilka skadebegränsande åtgärder som omedelbart ska genomföras, skyddsutrustning som då behövs och var den finns. Hur arbetstagarna ska informeras. Varningssystem och hur de fungerar. När utrymning ska ske. Var utrustning för första hjälpen finns. Övningar ska genomföras och följas upp så att man vet att rutinerna följs vid en olycka. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Arbete i cistern, brunn eller silo Luften ska undersökas och bedömas varje gång arbete ska påbörjas i en cistern, brunn, silo, ett lastutrymme, 5 §. Om det inte är uppenbart att luften är säker ska syrgas och hälsofarliga ämnen mätas och explosionsrisken bedömas. Arbete får inte påbörjas innan nödvändiga åtgärder genomförts. Skriftligt arbetstillstånd, 36 § Innan ett arbete påbörjas där det kan finnas en brandfarlig vätska, gas eller aerosol ska arbetsgivaren lämna sitt godkännande på ett dokument med hanterings- och skyddsinstruktioner. Den som ska utföra arbetet ska intyga att instruktionerna kommer att följas. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

För en säkrare förvaring Förvaringsskåp och förråd inomhus ska ha fläktstyrd ventilation när hälsofarliga gaser eller ångor kan avges från förpackningarna. Förvara behållare med ämnen åtskilda om de tillsammans kan orsaka ökad risk. Kontrollera regelbundet att behållarna inte läcker.   Förpackningar och behållare ska tåla de ämnen som förvaras och den miljö där de står. Förpackningen eller behållaren ska normalt vara försluten. Ibland behövs säkerhetsutrustning, t.ex. säkerhetsventil. Använd inte förpackningar som kan orsaka ohälsa eller olycksfall genom förväxling, till exempel läskflaskor. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Märkning av behållare på arbetsplatsen Förpackningar och behållare som innehåller farliga kemiska produkter ska vara märkta, som då de släpps ut på marknaden, eller med 1. produktens namn, 2. de faropiktogram som ska finnas enligt CLP-förordningen samt text enligt tabell, eller farosymboler och farobeteckningar, enligt KIFS 2005:7, och 3. text med information om att produkten är brandfarlig, kan ge cancer, kan ge allergi, kan skada arvsmassan eller är reproduktions-störande om inte detta framgår av punkt 2. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Texter till CLP- faropiktogram (punkt 2) Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Märkning av kemiska produkter Om märkning är onödig Märkningen får, enligt 19 §, begränsas till enbart produktens namn, eller utelämnas helt om andra åtgärder vidtas som säkerställer att detta inte innebär ökad risk för ohälsa eller olycksfall och om det ändå går att identifiera innehållet och riskerna. Främst vid kortvarigt bruk där alla känner till riskerna med ämnet Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Märkning av rörledningar Rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt ska vara märkta med produktens namn och faropiktogram eller farosymbol samt en pil för strömningsriktningen. För brandfarliga vätskor med en flampunkt 60-100 C anges ingen symbol. På en rörledning som används för olika produkter med samma farliga egenskaper får produktnamnen anges med en samlingsbeteckning. En rekommendation är att rörledningar har färgmärkning enligt svensk standard SS 741. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05

Märkning av rörledningar Färgmärkning enligt svensk standard SS 741 innebär: Orange – brandfarlig gas Ljusblå – luft, vakuum Grå – vattenånga Ljusbrun – övriga gaser Brun – brandfarlig vätska Violett – syror och baser Föreskrifterna om skyltar och signaler säger att märkningen ska placeras väl synlig och i närheten av farliga ställen som ventiler och kopplingar samt med lämpliga mellanrum. Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2017-04-05