Det svenska politiska systemet: Valsystem och parlamentarism

Upplägg Valsystem och röstbeteende Det parlamentariska statskicket: riksdag och regering

Proportionella valsystem: karaktäristiska drag Partier nominerar Väljare röstar på partier Mandat allokeras till partier i proportion till det antal röster de fått Graden av proportionalitet kan varierar bla beroende på Antalet valdistrikt Närvaron av ett kompletterande nationellt valdistrikt “Trösklar”

Det svenska valsystemet Trösklar: 4 % i hela landet, 12 % i enskilt distrikt (valkrets) 310 mandat fördelas genomfasta mandat till varje valkrets (29) 39 fördelas utifrån valresultat i hela landet (utjämningsmandat) Partier centrala, men det finns inslag av personval Sveriges valsystem en av de mest proportionella

Trender bland väljarna Minskat valdeltagande: från omkring 90 % under 1970-talet, till omkring 80 % idag Minskad partidentifikation Tilltagande röstsplittring Ökad väljarrörlighet

Väljarrörlighet ökat radikalt

Folkomröstningar Rusdrycksförbud (1922, nej) Högertrafik (1955, nej) Pensionsfrågan, ATP (1957, oklart) Kärnkraften (1980, oklart) EU-medlemskap (1994, ja) Införandet av euron (2003, nej)

Den representativa demokratin Det proportionella valsystemet Regional grundprincip, kompletterat med utjämningsmandat Partiernas dominanta ställning… …men personvalets ökande betydelse .

Parlamentarism Regeringen är för sin sammansättning och politik beroende av den partipolitiska ställningen i folkrepresentationen I Sverige krävs enbart att regeringen tolereras av parlamentet (riksdagen) Väljarna har ett indirekt inflytande över regeringsbildningen Statschef och regeringschef separata funktioner

Riksdagens roll: några centrala aspekter Riksdagens arbete reglerat i RF och Riksdagsordning (t.ex. utskottens antal och roll, majoritetsprincip) Riksdagens arbetsår kallas för riksmöte Lagstiftningsmakt, finansmakt och kontrollmakt

Riksdagen: organisering av arbetet i utskott Riksdagsarbetet sker främst utskott (minst 15) Varje utskott ska i princip spegla den proportionella fördelningen av partier i riksdagen Främsta uppgifter: bereda propositioner och motioner EU-nämnden

Riksdagen: motionsrätten Motion läggs under den allmän motionstid eller i anslutning till proposition från regeringen Partimotioner Motionsskrivande som opinionsbildning

Utskottens roll Nytt ärende bordläggs och hänvisas till relevant utskott Utskott behandlar proposition och motioner Utskottsbetänkande: utlåtande och reservationer Votering i riksdagen: bordläggning, huvudalternativ och partipiskans betydelse

Riksdagen: den centrala budgetprocessen Från underifrån till uppifrånprocess? Uppbindning av politiken Förändringen av budgetprocessen påverkades av bl.a.: Nya idéer om finans- och budgetpolitik Negativa erfarenheter från 1970-talets ekonomiska kriser och budgetutveckling

Budgetprocessens faser Steg 1: Vårproposition (april): fastställande av utgiftstak och preliminär fördelning mellan områden. Beslut i riksdagen Steg 2: Budgetproposition (september): Utgiftsram, fördelning på utgiftsområden Steg 3: Finansutskottet behandlar frågan om utgiftstak och fördelning. Riksdagsbeslut om utgiftstak och fördelning Steg 4: Fackutskottet behandlar respektive utgiftsområde Steg 5 (december): Beslut om budgeten i sin helhet i riksdagen

Regeringens roll: majoritets- eller minoritetsregering? Minoritetsregering vanligast Majoritetsregering undantag Koalitionsregering Samlingsregering Minoritetsregering med organiserat samarbete med partier utanför regeringen i riksdagen