Vad har MTM som passar Äppelhyllan?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Talande böcker – läsande barn
Advertisements

Att arbeta med talböcker för barn och unga
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Om att läsa på annat sätt Jenny Nilsson, TPB Äppelhyllor – en dag om specialmedier Göteborg
Taltidningen 2.0 På god väg mot inkluderande dagstidningar
Innehåll • Bakgrund • Tidplan • Funktionalitet • Visning.
Utveckling av MTM:s service till högskolestudenter Pia Hasselrot 25 april 2013.
Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
Sidnummer DDK i praktiken. Sidnummer KB nationellt ansvar
Mångspråkiga medier – var och hur?
Tillgänglig läsning - en mänsklig rättighet
Talböckernas väg till eleverna
The Swedish Library of Talking Books and Braille DAISY Direkt – Egen nedladdning av talböcker Vad är det och hur gör man?
Hilda Androls Egen nedladdning – nuläge och framtid.
§17 Upphovsrättslagen och gymnasiebiblioteken
Ljudbok eller talbok? • Ljudböcker – kommersiell produkt för alla som vill läsa.
Varför är det bra med talböcker?
Nya mötestider - nya resemöjligheter!
Lässtöd Anita Kelvgård, specialpedagog
Därför är det bra med talböcker
Tillgängliga läromedel Läromedelsavdelningen
Talböcker idag och imorgon
Från vaggan till graven med talböcker
Äppelhyllevardag Nätverksträff för Äppelhyllebibliotek, Lisa Börjesson, Inst. för ABM, Uppsala Universitet & Jenny Nilsson, MTM.
Gabriella Johansson, Sambib, Lunds universitet
Välkommen! Cecilia Persdotter, Länsbibliotek Östergötland 1.
Att marknadsföra DAISY på barnbibliotek och i skola
Välkommen till Vision! September 2010 September 2011 Beslut Namnsajt 26/10 11:16:29 Fokusgrupper och tester Design Produktion Juridik.
Hela världen i ett bibliotek på Odengatan
Svenska DAISY-konsortiet Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) Susanne Axner & Cecilia Mattsson Framtidens taltidning.
Taltidningen 2.0 Jesper Klein och Susanne Axner, TPB
Aktualiteter SPSM; döv-hörselområdet
Välkomna Inkludering av barn och ungdomar med hörselnedsättning inom förskola/skola sep 2011.
Smittskydd Skåne INFORMERAR
Råd för e-hälsa och gemensam informationsstruktur (Socialstyrelsens e-hälsoråd)
Stora additionstabellen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2004.
Nordisk konferens i Göteborg september 2014
- TPB:s nya mediawebb är här!. Varför? Tpb-katalogen svårarbetad Användarna kommer till oss: – begriplighet och tillgänglighet – bilder och bokomslag.
Jesper Klein katalog.tpb.se
Barns tillgång till svenskt teckenspråk
The Swedish Library of Talking Books and Braille DAISY Direkt – direktnedladdning av talböcker Vad är det och hur gör man?
Vidgade vyer och nya uppdrag Roland Esaiasson Svenska Daisykonsortiets konferens november 2014.
Folkbibliotek och e-böcker i KB:s uppdrag
Nytt från MTM Pia Hasselrot 25 april Samordnare eller bibliotek först? Ni väljer!
Cecilia Stiernstedt Anna-Klara Ehn Ericson
Marknadsföringsdag 25 sept 2014 Hur når vi ut till nya elever och får dem att plugga hos oss?
Verksamhetsidé Ung Företagsamhet arbetar, genom utbildningskoncept för skolan, för att Sverige ska få fler företagare och företagsamma medborgare. stimulerar.
Färgelanda bibliotek Kvalitetssäkring Låntagarenkät.
Egen nedladdning i praktiken
1(31) Ett omdiskuterat ämne. Vad är det som händer? 2.
Äppelhyllevardag Folkbibliotekens arbete med tillgängliga medier för barn MTM:s rapporter nr 3 Av Lisa Börjesson.
Jenny Samuelsson                                                                             Bibliotekschef på LTU.
Ett specialbibliotek som betjänar hela landet näkövammaisten ja lukemisesteisten tasa-arvon edistäminen kirjallisuuden ja tiedon saannissa Celia-biblioteket.
Barnhälsovård och bibliotek Gåvoböcker foldrar och checklistor – så funkar det!
Stora subtraktionstabellen
En säker e-tjänst till vården
Talböcker i olika former 6 maj 2010 Susanne Lindell, bibl:ie Uppsökande avdelningen Folkbiblioteken i Lund
Varför talböcker? Ingrid Källström Varför talböcker?
Legimus App och webb Maria Nylander Åsa Wallström Legimus.
ANVÄNDARUNDERSÖKNING OM STUDENTER OCH TALBÖCKER Pia Hasselrot.
MTM:S PRODUKTION AV KURSLITTERATUR EN FÖRDJUPNING Kerstin Ekman.
Skolbibliotek för alla Skolbibliotek för alla2 Ingrid Källström.
Bemötande är kompetens Erfarenheter från ett kompetensutvecklingsprojekt Cecilia Stiernstedt och Anna-Klara Ehn Ericson.
Vad är 1177 Vårdguiden?.
”Utan Legimus hade jag inte klarat tentan” läs- och skrivstöd på Göteborgs Universitetsbibliotek. Träffar en del studenter som inte har vågat testa att.
...mellan arbetsliv och utbildning!
Dagstidningen som taltidning
Vad är 1177 Vårdguiden?.
Alla kan läsa och hör sen!
Presentationens avskrift:

Vad har MTM som passar Äppelhyllan? Nätverksträff 2013-11-05 Jenny Nilsson jenny.nilsson@mtm.se

Olika typer av talböcker Talbok för lästräning – även på engelska Specialinläsning Facklitteratur för seende Flera olika språk Talbok med originalbok

Egna nedladdare under 18 år Drygt 12 400 under 18 år

Vad tycker barnen om talböckerna? Fokusgruppsundersökning i fyra olika län spridda över Sverige: Västerbotten, Stockholm, Värmland och Halland 51 barn i åldern 9-16 år Kompletterat med en fokusgrupp via Synskadades riksförbund

Taktila bilderböcker för fler!

Vad är taktila bilderböcker? En taktil bilderbok är gjord för att läsas med fingrarna. Bokens bilder består av upphöjda former i olika material. Ordet taktil används för att beskriva hur information kan överföras genom beröring. Den taktila bilderboken är oftast en ny version av en bilderbok som redan finns. Men bilderna är förenklade så att de blir lättare att förstå. Det innebär att detaljer som finns i originalbilden har tagits bort och att endast de viktigaste delarna i bilden finns med. De taktila bilderna görs av olika material med skiftande struktur och stor färgkontrast. Bokens text består av både tryckt storstil och punktskrift. Vad är en taktil bilderbok?

För vilka görs taktila bilderböcker? Tidigare har taktila bilderböcker enbart varit till för barn med synskada. Nu kan också barn med andra typer av funktionshinder låna böckerna. Bilderböcker har stor betydelse för alla barns utveckling. Små seende barn upptäcker hela tiden bilder och text omkring sig. Text och bildsymboler finns överallt i omgivningen. Barn lär sig tidigt att känna igen olika bokstäver och bildsymboler och vad de står för. Denna igenkänning är ett första stadium i utvecklingen mot att lära sig läsa. Barn med synskada är mindre bekanta med bokstäver och ord när de börjar skolan. Det beror på att det oftast finns mycket litet punktskrift i barnens omgivning, kanske bara på några hissknappar. Därför spelar böcker med punktskrift och taktila bilder en mycket viktig roll för synskadade barns utveckling, även innan de själva kan läsa.

Sedan 2006 för fler barn! Ny upphovsrättslag 2005 – nytt uppdrag för TPB 2006 Hur barn med andra typer av funktionshinder är hjälpta av taktila bilderböcker vet vi idag mycket litet om. Det saknas forskning i ämnet. Men föräldrar till barn med utvecklingsstörning har märkt att taktila bilder gör att barnet lättare förstår bokens handling. TPB utreder tillsammans med Lekoteket och ? i Stockholm hur Utformningen skulle kunna förändras för att passa barn med andra synnedsättningar. Kanske tillägg med tecken som stöd? Eller widgit-bilder?

Hur görs taktila bilderböcker? Varje år väljer TPB ut tre-fyra böcker som passar att göra som taktila bilderböcker. En formgivare med särskild kompetens bearbetar bilderna så att de går att läsa med fingrarna. Formgivaren väljer också vilka färger och vilka material som bilden skall skapas av. Bokens sidor screentrycks med punktskrift och med vissa detaljer i bilderna. De olika materialen laserskärs och monteras på sidorna. Andra taktila bilderböcker görs helt i screentryck med olika strukturer i bilden.

Hur läser man? När man skall läsa en taktil bilderbok för ett barn är det viktigt att ha gott om tid och lugn och ro omkring sig. Barnet behöver fråga mycket och få den tid det behöver. Det kan vara bra att börja med att prata lite om vad boken handlar om innan man sätter igång. Man kan fråga om barnet har egna erfarenheter av det som beskrivs i bokens text. En annan idé är att plocka fram några av de saker som finns avbildade i boken, så att barnet kan jämföra verkligheten med bilderna. Det finns taktila bilderböcker i olika svårighetsgrader och för olika åldrar. Det går inte att säga exakt vid vilken ålder det är lämpligt att börja läsa taktila bilderböcker. Det beror på det enskilda barnet. Kanske man börjar med en pekbok. Böcker med ramsor och en enkel handling kan vara nästa stadium. Sedan kan man gå över till böcker med längre texter och svårare taktila bilder. I TPB:s handledning Att läsa taktila bilderböcker kommer senare i år i ny utgåva. Där står mer om hur man läser taktila bilderböcker för barn med Olika typer av funktionsnedsättningar. Skriften kommer att kunna beställas kostnadsfritt från TPB.

Punktskrift Internationellt MTM:s ursprung Liten grupp låntagare – lånar direkt från MTM Flera tusen punktskriftsböcker för barn Även annan service för punktskriftsläsare från MTM

Punktskriftsböcker Låna till Äppelhyllan för att visa! Bredvidbok – interfolierad – punktskriftsbok för lästräning – hänvisa till MTM!

MTM:s särskilda service för barn med synnedsättning Punktkassen och punktväskan Punktklubben Ungdomstidningen Knottret Taltidningen Popcorn

Det svenska teckenspråket Nationellt Egen grammatik Ordförråd Svenska som andraspråk

Vilka använder teckenspråk? Döv/grav hörselnedsättning C:a 10 000 personer i Sverige Egna skolor

Litteraturen Återger tryckt text med teckenspråk Nästan bara barnböcker och läromedel Formen är omdiskuterad Ny rapport från MTM MTM vill producera teckenspråkig litteratur

Informationsmaterial Tre nya broschyrer En ny ”vuxenbroschyr” användbar för ungdomar Affisch om Legimus-appen

Olika sätt att läsa MTM i samarbete med BTJ förlag, 2008 (ny upplaga 2015)

Följ utvecklingsarbetet på MTM Bibliotek för alla. Kostnadsfri prenumeration via webbplatsen Nyhetsbrev

Tack för att ni lyssnade! info@mtm.se Svarstjänsten: 08-580 02 710 Telefontider: måndag - torsdag 9-12 och 13-15, fredag 9-12 Följ gärna MTM på: Facebook Twitter