VÅRD & OMSORG

Befolkning 65 + ~ 87 % har ingen insats från kommunen Uppfattningen av hur många som är över 65 och har någon form av hjälp (biståndsbeslut) av kommunen är ofta betydligt större och mer omfattande - än vad som faktiskt är fallet. För de som är äldre än 65 år har 87% har ingen insats alls – 13 % har en beviljad insats. Drygt 8 % har hemtjänst och drygt 4 % bor på vård- o och omsorgsboenden För de som är 80 år och äldre har 65 % ingen kommunal beviljad insats – 35 % har en beviljad insats. OBS att dessa siffror inte inkluderar omfattningen av de anhörigas insatser. ~ 87 % har ingen insats från kommunen

Äldrenämndens uppföljning Syftet med uppföljningsarbete är att: Att följa upp upphandlade verksamheter för att säkerställa att utförare utför vad som utlovats i ingångna avtal. Följa upp beviljade insatser för att säkerställa att den enskilde får de insatser beviljats samt att insatserna är av god kvalitet. Elva personer arbetar med avtalsuppföljning (AAU och AIS). AIS arbetar med individuppföljning. Kontoret genomför ca 100 uppföljningar per år på uppdrag av ÄLN och NHO.

Olika former för uppföljning Planerade avtalsuppföljningar på plats – intervjuer och dokumentstudier sammanfattas i en rapport. Om brister iakttas krävs handlingsplan in. Presenteras alltid för nämnd. Bemanning nattetid i demensboenden, legitimerad personal, dokumentation, verksamhet och organisation, dokumentation, kompetens och kompetensutveckling, avvikelsehantering och fakturering. Oanmälda avtalsuppföljningar på plats – baseras t ex på signaler i planerade uppföljningar eller på händelser/info som når kontoret från annat håll, t ex nämnd eller medborgare. Tertialrapport Brukarenkät Statistik, nyckeltal, t ex från Phoniro

Uppföljningsområden Bemanning – t ex nattetid i demensboenden Samverkan med ideell sektor Tillgång till legitimerad personal Genomförandeplaner och dokumentation (SoL och HSL) Verksamhet och organisation Kompetens och kompetensutveckling, Klagomåls- och avvikelsehantering Fakturering – t ex antal timmar i hemvård

Resultat vid brister Dialog kring utförarens lärandeprocess Varning Ersättningsreducering Uteslutning

Målbild för systematisk uppföljning Individuppföljning – Syfte Att säkerställa att kunden får den hjälp han/hon är i behov av och att hjälpen är av god kvalitet. Att öka rättssäkerheten genom likriktning av handläggarnas arbetssätt. Blanketten ska vara ett bra arbetsverktyg för handläggaren och fungera som en checklista och ett stöd i utredningsarbetet. Att resultat från blanketten ska ligga till grund för statistikredovisning.

Blankett vid individuppföljning Sidan 1 Grundinformation, uppgifter om genomförandeplan och mål som ska vara ifylld före uppföljningstillfället. Sida 2 och 3 Frågor om kundens upplevelse av sitt behov av hjälp, genomförandet av hjälpen och kvaliteten på hjälpen relaterat till de kvalitetsindikatorer som har tagits fram av avdelningen och kontorets värdegrund. NÄR? 14-dagarsuppföljning, 3-månadersuppföljning på vårdboende, Årlig uppföljning, När handläggaren får kännedom om eventuellt förändrat behov eller som följd av andra åtgärder HUR? Telefon eller hembesök. Handläggaren registrerar själv blanketten. Orsaken till det är bland annat att det inte ska ges möjlighet till tolkningsutrymme, blanketten kommer i framtiden att finnas i Siebel och att denna hantering sparar tid för organisationen i stort. VAD? Svarsalternativen redovisas genom en 4-gradig attitydskala från instämmer helt till inte alls. Attityder spelar en stor roll i livet, då de formar både det samhälle vi lever i och de relationer vi har (Jeffmar, 1987). Inom forskning har man försökt att skapa modeller för hur attityder är konstruerade. Den mest accepterade är den så kallade tre-faktormodellen som beskriver en attityd som en samlad reaktion på något eller någon. En känslomässig (det här tycker jag inte om), en intellektuell (det här förmodar eller tror jag), samt en beteendedel (så här gör jag). För att resultatet av en attitydmätning ska bli så korrekt som möjligt undviker man öppna svarsalternativ och genom att ställa ett helt batteri med frågor kan man få en bättre uppfattning om den attityd man vill undersöka (ibid). Uppföljningen har olika perspektiv - subjektivt (enskildes eller närståendes) och objektivt (uppföljande biståndshandläggare eller övrig profession). Följdfråga när svaret blir inte alls eller till viss del är ”är det viktigt för dig?”

Kvalitetsindikatorer kopplade till frågorna: ”En kvalitetsindikator visar på kvaliteten i en social tjänst och är avsedd att användas i arbetet med att förbättra verksamheten inom socialtjänsten… användas för att mäta och följa upp kvaliteten i syfte att tydliggöra kvaliteten för olika intressenter.” (Socialstyrelsen. 2007. Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer, sid. 9) Delaktighet Bemötande Tillgänglighet Rättsäkerhet Nöjdhet Trygghet Kontinuitet Frågor kopplade till indikatorerna Delaktighet Har du varit med och påverkat hur du vill att hjälpen ska genomföras? Vad vill du kunna (klara av att) göra själv? Skulle du vilja ändra något gällande den hjälp du får? Bemötande Upplever du att personalen bemöter dig med respekt tar hänsyn till din vilja/önskemål? Tillgänglighet Tycker du att det är lätt att komma i kontakt med personalen? Rättsäkerhet Har du fått den hjälp du ansökt om? Uppfyller genomförandeplanen de föreskrifter och allmänna råd som beskrivs i SOFS 2006:5? Stämmer genomförandeplanen överens med den hjälp du får? Har du fått information om Eget val? Nöjdhet Är du nöjd med den hjälp du får? Är du nöjd med insatserna mat och/eller utevistelse? (i förekommande fall) Trygghet Känner du dig trygg med den hjälp du får? Har du fått den hjälp du är i behov av? Vet du vem som är din kontaktman? Kontinuitet Träffar du oftast personal du känner? Kommer personalen på den tid som avtalats? Vet personalen hur du vill att hjälpen ska utföras?

Resultat från individuppföljningarna Kvalitetsindikatorer Individuppföljningen har alltså sin utgångspunkt i 7 kvalitetsindikatorer som grundar sig på Uppsala kommuns övergripande vision, Policy för hållbar utveckling, Äldrenämndens uppföljningsplan, ”En gemensam värdegrund – för enskildas trygghet – i valfrihet”, TITORB och Socialtjänstens 5 kvalitetsområden6. Kvalitetsindikatorerna gäller för myndighetshandläggning och insatser som utförs av olika utförare. De ska regelbundet följas upp och presenteras för förtroendevalda, medborgare och medarbetare. Sid 3 En uppföljning kan ha flera resultat. Önskar kunden förändrad hjälp. Handläggarens reflektion kring uppföljningen. Resulterat av uppföljningen t ex nya mål för beviljade insatser, helt nya insatser och mål med dessa eller händelseanmälan. Resultat vidarebefordras regelbundet på ackumulerad nivå till berörda parter (t ex chef, strateg eller aktuell utförare) och vid specifika avvikelser analyseras uppgifterna av det aktuella handläggarteamet.

Dokumentationsgranskning Utförs av Hälso- och sjukvårdscontroller och handläggare Granskarna använder sig av mallar (för SSK, Sjukgymnast/arbetsterapeut och biståndshandläggare) Ungefär 20 % av utförarens dokumentation granskas Granskningen sammanfattas i en rapport Rapporten är en del i den totala bedömningen av avtalsuppfyllelse Controllers har funnits på kontoret sedan ca 5 år. Kontoret/beställaren valde att ha MAS-funktionen hos utföraren. En övergripande kontroll av hälso- och sjukvården saknades. Syftet är att ur ett avtalsperspektiv se om kunden erhåller den hjälp han/hon är i behov. Granskningen av dokumentation visar även graden av samverkan mellan olika professioner kring kunden. Planering HS-controller och bhl samlar in information gällande uppföljningsobjektet. Uppgifter tas från resultat av genomförda individuppföljningar, anmälningar och erfarenheter från bhl som arbetar mot uppföljningsobjektet. Informationen vidarebefordras sedan till ansvarig strateg. Genomförande Bedömning och verifiering av kvaliteten på det insamlande materialet görs. I förväg fastställs metoden för urval av akter, vilken kan variera från var annan till var tionde akt i förvarad ordning Säkerställande av analys preliminärt resultat återkopplas till uppföljningsobjektet omedelbart efter genomförandet av uppföljningen för att undanröja risk för feltolkning eller felaktiga slutsatser. Rapport skrivs Kvalitetssäkring I samverkan mellan avdelningarna följs efterfrågade förbättringar upp enligt beskriven uppföljningsprocess och med begränsning till de delar där krav på förbättringsåtgärder ställs. Med denna kvalitetssäkring eftersträvas förbättrad kvalitet och avtalsefterlevnad hos utförare, en utveckling av förfrågningsunderlag samt systemeffekter.