Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005 Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Carina Begquist Palm, 12 april
Advertisements

Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Fjärrvärmepriset i Kopparstaden, Falun
Del 3 Bolags tillväxtmöjligheter och alternativ
En vinnande strategi för sparande Günther Mårder, vd Aktiespararna Kongresshelgen 2012, Uppsala
Finansdepartementet Kapitaltäckning Finansmarknadsminister Peter Norman
Förvaltningen av guld- och valutareserven & Betalningssystemet RIX
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Framtidens tjänstepensioner Michael Møller & Niels Chr. Nielsen.
Pensionssystemet är finansiellt stabilt • Pensionsrätt = avgift 16 procent av inkomster upp till taket ger pensionsrätt • Pensionerna skrivs upp med utvecklingen.
Infrastruktur med OPS kan ge tryggare pensioner
Sjukvårdens kostnader 2030
Affärsmässigt drivna IT-satsningar i småföretag - en potential för fler nya jobb T Stockholms Handelskammare Microsoft Synovate Temo: David Ahlin.
Organisera vattentjänsterna för framtiden
Så här blir man rik som pensionär
Canal digital - Målgruppskartläggning TV-TITTANDE HOS BarnfamiljER
Placering i svåra marknader Joakim Bornold, Aktiechef Skandiabanken AB.
Bo Dahlbom 1 •Professor vid IT-universitetet i Göteborg •Forskningschef på Interactive Institute •Ordförande i Rådet för mobila tjänster •Makten över framtiden,
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Behovet av en ny skattereform
Dialogmöte 30 september DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson.
FONDFÖRSÄKRING Försäkringstagaren väljer hur premiereserven investeras
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Aktiespararnas Premiepensionsråd
Stora additionstabellen
Skogsbarometern är en årlig rapport om det ekonomiska läget i familjeskogsbruket 750 skogsägare har av Sifo intervjuats under september månad och undersökningen.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Östra Göinge 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Kungsör 2012 Lokalt företagsklimat.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Emmaboda 2012 Lokalt företagsklimat.
Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson.
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Mattis Bergquist
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder FONDSPARANDE Källa: TNS Sifo Prospera, 2012.
Knowledge at work Danske Invest. 2 Knowledge at work 2 Danske Invest Ett av Europas första fondbolag Dotterbolag till Danske Bank Ca 250 fonder 50 mdr.
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
Fastighetsrelaterade index Vad tänker ni på ?. ALLMÄN INFORMATION OM OMSÄTTNINGEN PÅ FASTIGHETSMARKNADEN OCH OM PRISER OCH PRISUTVECKLINGEN PÅ FÖRSÅLDA.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Åtvidaberg 2012 Lokalt företagsklimat.
Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer.
Assistanskommittén – bred översyn av personlig assistans för vissa personer med funktionshinder.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Medlemsföretaget Byggmästarn i Helsingborg Katrineholm 2012 Lokalt företagsklimat.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga | Sidhuvud och sidfot. STUDIEBESÖK 1 Pensioner Studiebesök.
Organisera vattentjänsterna för framtiden. Vattentjänstorganisationernas utmaningar Klimatförändringen ställer nya krav på dricksvattenproduktion och.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning 1/ Pernilla Klein, ansvarig för ägarfrågor
Kombinera ditt Pensions- och Direktsparande via Placeringspaket och Toppcertifikat En investering – två värdepapper Placeringspaket GAP Aktieobligation.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Kapitel 15 Budgeten.
STUDIEBESÖK Traditionell försäkring Studiebesök. STUDIEBESÖK Gammal traditionell försäkring Insatta premier – avgiften Garanti % (kan inte tas tillbaka)
Fonder och fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder Källa: TNS Sifo Prospera, 2012 %
KOMMUNINVEST Kommuninvest i Sverige AB  Erbjuder krediter/lån och finansiell rådgivning till kommuner, landsting, regioner samt dotterbolag till dessa.
Enkelt är effektivt! UA Investment Örebro
Förväntningar på Stockholmsregionens ekonomiska tillväxt April 2004 Fastighetsägarna.
Vad är risk?  Avkastningsrisk  Kapitalrisk  Kapitalhantering Riskspridning innebär att man gör sina placeringar i olika tillgångsslag med olika risker.
Pensionsplanering. Dagens agenda: Vad vill jag ha svar på? Paus Pensionssystemet Paus Tjänstepensionen.
Kapitalförvaltning för anknutna stiftelser – Pågående utvärdering av inkomna anbud Information till universitetsstyrelsen
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Kapital-förvaltning.
Mia Liblik ny vd Folksam LO Pension
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Din pension? Gör en prognos
Den allmänna pensionen-från staten
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Presentationens avskrift:

Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005 Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius

2 Kostnader i ålderspensionssystemet Utdrag ur bilaga 6 i årets Finansplan  Ett autonomt system som ska bära sina egna kostnader inklusive administrationskostnaderna  Direkt koppling mellan administrationskostnaderna och framtida pensioner  Ju högre kostnader ju lägre framtida pensioner, allt annat lika.  Kostnadseffektiv hantering av medlen är en trovärdighetsfråga.  Systemets stabilitet förutsätter att administrationen alltid verkar för pensionärernas och pensionsspararnas bästa!

3 Kostnader i AP-fonderna  Hur söker vi nå målet om hög avkastning till låg risk?  Vad driver kostnaderna i verksamheten?  Vad gör vi för att säkra kostnadseffektivitet?

4 Målet för de fyra AP-fonderna Hög avkastning till låg risk Olika tillgångsslag har:  Olika förväntad avkastning  Olika förväntad risk  Genererar avkastning i olika konjunkturlägen  Genererar avkastning på olika tidshorisonter  Olika regioner generar avkastning under olika perioder  Aktiv förvaltning kan begränsa risken och öka avkastningsmöjligheterna Vi söker diversifiera vår portfölj för att öka potentiell avkastning och begränsa riskerna.

5 Storlek, diversifiering och aktiv förvaltning driver kostnaderna  Avgift sätts i förhållande till kapitalets storlek - ju större kapital desto högre kostnader i absoluta tal  Olika regioner kostar olika mycket att förvalta  Olika tillgångsslag kostar olika mycket att förvalta – ju mer diversifierad portfölj desto högre kostnader  Aktiv förvaltning kostar mer än passiv förvaltning  Stordriftsfördelar främst i passivt förvaltat kapital, over head samt IT, relativt liten andel av kostnaderna

6 Ju mer kapital desto högre kostnader! Marknadspraxis är avgifter i % av kapital! Kostnader: 1,4 1,5 1,62 1,75 1,86 2,0 mdr kr Avgiftsantagande: 0,002 % av förvaltat kapital MDR

7 Kostnader i olika regioner beror främst på marknadseffektivitet och närhet  Stora likvida marknader är billigare att förvalta än små illikvida marknader: USA billigare än tillväxtmarknader  Lokal portfölj är billigare än global: närhet till information och lägre transaktionskostnader, valutaväxling m.m.

8 Mer diversifierad portfölj desto högre kostnader Ju högre förväntad avkastning desto mer kostnadskrävande att förvalta Procent

9 Diversifiering och aktiv förvaltning är förklaring till högre kostnader för AP3

10 AP3s portfölj avkastar mer än AMFs men AP3s förvaltning kostar mer än AMFs p g a högre aktieandel och mer diversifierad portfölj +3,8 %

11 Vad ska då en kapitalförvaltning liknande en AP-fond kosta att förvalta?  KPMG: 10,7 punkter eller 0,107 procent  CEM: 18,3 punkter eller 0,183 procent  Jämförelser är svåra eftersom kostnaderna beror på förvaltningsinriktning  Riskjusterad avkastning efter kostnader har högst relevans när förvaltningar ska jämföras

12 Kostnadseffektivitet är väsentligt!  Vi säkrar konkurrenskraftiga priser på de tjänster vi köper genom upphandling och benchmarking  Vi säkrar på bästa sätt att vi får en högre avkastning om vi köper dyrare tjänster bl a genom rörliga avgifter  Vi har en hög kostnadsmedvetenhet internt, kultur  Vi följer hur våra kostnader utvecklas i förhållande till branschen

13 Vår kostnadsökning utgör i huvudsak investeringar som ska generera högre framtida intäkter!  Vald förvaltningsinriktning påverkar kostnaderna  Ren kostnadsstyrning får direkt effekt på förvaltningsinriktningen  Hög kostnadsmedvetenhet, benchmarking och transparens skapar trovärdighet  AP-fondernas förvaltningskostnader betraktas som ”administrationskostnader” av pensionssystemet men har i stor utsträckning en koppling till framtida intäkter och bör inte analyseras isolerat från intäktsidan.

Bakgrundsinformation

15 Utdrag ur Finansplanen 2005/06:1 ” I och med pensionsreformen blev ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten ett autonomt system som skall bära sina egna kostnader – inklusive administrationskostnaderna. Med denna utformning skapades en direkt koppling mellan administrationskostnaderna och de framtida pensionerna – ju högre kostnader desto lägre framtida pensioner, allt annat lika. Kopplingen mellan kostnader och pensioner gör kostnadsutvecklingen betydelsefull för systemets trovärdighet, och därmed också för dess politiska stabilitet. Systemets stabilitet kan därför sägas förutsätta att administrationen alltid verkar för pensionärernas och pensionsspararnas bästa genom en kostnadseffektiv hantering av deras medel. Det är därför väsentligt att följa kostnadsutvecklingen och att verka för en effektiv administration.”

16 Administrationskostnader för den inkomstrelaterade ålderspensionen FK, RFV, KI mlf AP- fonder PPM Tot ÅP