Historia kurs 4 1150-1809: Svenska tiden 1809-1917: Storfurstendömet Finland med autonomi 1917-> : Det självständiga Finland I kurs 4 behandlas tiden 1809-> Tiden kan vidare indelas in i:

Reaktionens och byråkratins tid (1809-1863), den konstitutionella tiden (1863-1899) och förryskningstiden eller författningskampen (1899-1917)‏ Efter det behandlas bl.a. Inbördeskriget, världskrigens påverkan i Finland, Vinterkriget och fortsättningskriget samt utrikespolitiken och inrikespolitiken efter krigen i kalla krigets Europa

Finland blir en del av Ryssland Bakgrund: Napoleon ville tvinga Sverige med i en handelsblockad mot Storbritannien Sverige vägrade=> Napoleon söker hjälp av tsar Alexander I Napoleon lovar Ry att de får Finland om de tvingar Sverige med i kontinentalblockaden (mötet vid Tilsit 1807)‏

Kriget vanns lätt av Ry. Freden slöts i Fredrikshamn i september 1809 Kriget vanns lätt av Ry. Freden slöts i Fredrikshamn i september 1809. Sverige avträdde Finland och Åland till Ryssland. Gränsen mot Sverige gick vid Torne älv och Muonio älv. Lappland blev därmed en del av FI Skonsamhet skulle visas åt Alexander I:s undersåtar Alexander beslöt att FI skulle bli ett autonomt (självstyrande) storfurstendöme

Borgå lantdag 1809 Relationen mellan FI och RY beslöts vid lantdagen 1809 som samlades i Borgå Alexander I avgav en regentförsäkran till finska folket Han lovade att folket skulle få hålla sin religion och de svenska grundlagarna

Kejsaren avgav också fyra propositioner: 1) Militärfrågan: Fi behövde ingen militär på 50 år 2) Penningväsendet: Både ryska och svenska pengar 3) Skatterna: Alla skattemedel skulle användas inom Finland 4) Styrelsen: egna statsorgan som besattes av landets egna män. Storfursten dock högst, under honom var Generalguvernören som representerade tsaren i Finland.

Tsaren som i RY var enväldig, måste i FI följa dess grundlagar. Autonomin gav FI rätt att sköta de inre angelägenheterna, men utrikespolitiken och försvaret sköttes av RY Tsaren avslutade lantdagen med ett tal där han förklarade Finland ”upphöjt bland nationernas antal”

Den högsta styrelsen Under svenska tiden fanns de viktigaste statsorganen i SVE => Aktuellt att skapa nya statliga styrelseorgan i FI Förslaget utarbetades av Matthias Calonius, Finlands främsta jurist Generalguvernören var rysk, som var tsarens ombud i FI

G-guvernören var överbefälhavare för ryska trupperna i FI och ordförande i den finska regeringen som kallades Kejserlig senat för Finland. Senaten bestod av 2 avdelningar: 1) Justitiedepartementet (fungerade som högsta domstol). Prokuratorn skulle övervaka att lagarna följdes (Calonius första i FI)‏ 2) Ekonomiedepartementet (skötte förvaltningsärenden). Var uppdelad i expeditioner som leddes av senatorer.

Senaten beredde frågor som tsaren skulle avgöra Senaten beredde frågor som tsaren skulle avgöra. De verkställde också hans beslut. Ämbetsspråket: Ständerna anhöll att svenska skulle förbli ämbetsspråk i FI. Tsaren accepterade detta. Åbo var huvudstad fram till 1812, då Helsingfors tog över rollen. Efter Åbo brand 1827, då universiteten också flyttades till H:fors blev staden både politiskt och kulturellt centrum

Nybyggandet av H:fors leddes av Johan Albert Ehrenström och tyska arkitekten Carl Ludvig Engel. Staden följde nyklassicismens geometriska mönster Ett viktigt beslut togs av tsaren 1811: Gamla Finland skulle anslutas till storfurstendömet Finland. Gamla Finland= De områden som genom frederna i Nystad (1721) och Åbo (1743) hade förlorats till RY

Reaktionens tid (Byråkratins tidevarv 1809-1863)‏ Censur (avstånd från franska rev. Idéer)‏ Endast stark statsmakt, stödd av armé, byråkrati och kyrka kunde trygga en stabil och lugn samhällsutveckling Folkliga frihetssträvanden var farliga och skulle undertryckas Alexander I övergav sina frisinnade tankar och efterträdaren Nikolaj I var stark anhängare av enväldet

Lag och ordning rådde Det var svårt att få visum till utlandet Lantdagen samlades inte alls under 1809-1863-> stagnation i samhället Ledande byråkraten var Lars Gabriel von Hartman. Finanschef till 1857. Hans viktigaste reformer var:

1) Myntrealisationen 1840 (myntreform). Ryska myntet enda användbara 1) Myntrealisationen 1840 (myntreform).Ryska myntet enda användbara. Alla svenska mynt inlöstes till en fördelaktig kurs. Sedan löstes de in i Stockholm till silver som myntades till silverrubel 2) Förenklade skattepersedlarna. Skatterna kunde endast betalas i pengar, spannmål eller smör

3) Tullarna sänktes=> Tullinkomsterna fördubblades 4) Lyckades utverka ett kanalbygge=Saimakanal som öppnades 1856 och förenade östra inlandet med Finska viken (drogs från Vuoksenniska till Viborg)‏

I slutskedet av reaktionen utkämpades krimkriget (1853-56)‏ Ryssland krigade mot Turkiet, som stöddes av FRA och ENG Finland sekundär krigsskådeplats År 1854 intogs och förstördes den ryska fästningen vid Bomarsund på Åland och nästa år bombades Sveaborg

Åsikterna var delade i Finland Åsikterna var delade i Finland. Majoriteten var lojala mot RY, men en del hoppades att SVE skulle gripa in i kriget och ta tillbaka FI Året efter Nikolaj I dog, 1856, slöts freden i Paris. Där bestmdes bl.a. Att Åland inte fick befästas (Alexander I: 1809-1825, Nikolaj I 1825-55, Alexander II: 1855-81)‏

NATIONALISMEN - de fosterländska stormännen I Finland introducerades nationalism idéerna av Henrik Gabriel Porthan

Man kunde särskilja två linjer: En idealistisk idé med fosterlandskärlek, UTAN några politiska eller samhälleliga mål ELLER en strävan att förbättra finska språkets ställning

Åboromantiken= En grupp akademiker från Åbo som höll på finska språket (bl.a.Porthan)‏ Adolf Ivar Arwidsson: ”Svenskar äro vi inte, ryssar vilja vi ej bli, låt oss därför vara finnar” Han fick sparken från universitetet pga. Sina vågliga tankar

Arvet efter Åboromantiken övertogs av Lördagssällskapet (=informell litterär diskussionsgrupp)‏ Några av de viktigaste personerna i sällskapet: Zacharias Topelius (Hans verk ”boken om Vårt land” blev för många skolbarn viktig - handlade om FI historia och geografi). Han skrev också sagor

Johan Ludvig Runeberg: Bonden Paavo och Fänrik Ståls sägner 1848 sjöngs ”Vårt Land” första gången offentligt -> uppfattades som FI nationalsång

Elias Lönnrot: Kalevala & Kanteletar (lyriska folkdikter)‏ Mathias A. Castrén: första innehavaren av professuren i finska

Johan Vilhelm Snellman Hemma från Österbotten Studerade i Åbo och H:fors filosofi Studieresor i SWE och TY Starkt påverkad av filosofen Friedrich Hegel

Snellman utgav 1842 ”Läran om staten”: Människans högsta plikt var att tjäna staten och att arbeta för den nationella kulturen Då Snellman inte fick tjänst vid H:fors universitet måste han söka sig till Kuopio som rektor. Utgav bl.a. Tidningen Saima 1844-46 för at sprida sina tankar

Saima förbjöds. Snellmans språkpolitiska program väckte starka känslor (för och emot): Finskan skulle bli ämbets- och kulturspråk. De svenskspråkiga borde offra sitt modersmål för fosterlandets skull

Svenska kretsar: radikalt förslag En del unga (de flesta svenskspråkiga) ville genomföra finskhetsprogrammet så fort som möjligt Dessa fennomaner började ge ut tidningen Suometar 1847 (ledde till finska partiet)‏

Då lantdagen efter 1863 började regelbundet samlas igen, uppkom språkpartierna